< Matteus 20 >
1 "Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
Ta ti pagarian ti langit ket maiyarig iti maysa a makinkukua iti daga, a nasapa a rimmuar iti bigbigat a mapan manangdan kadagiti trabahador para iti kaubasanna.
2 Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.
Kalpasan a nakitulag isuna kadagiti trabahador iti maysa a denario tunggal aldaw, imbaonna ida iti kaubasanna.
3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
Rimmuar manen isuna idi dandanin maikatallo nga oras ket addda nakitana a dadduma pay a trabahador nga agtaktakder laeng iti pagtagtagilakoan.
4 och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'
Kinunana kadakuada, 'Uray dakayo, mapankayo idiay kaubasan, ket no ania ti rumbeng itedko kadakayo.' Napanda ngarud nagtrabaho.
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
Rimmuar manen isuna idi agarup maikainnem nga oras ken idi maikasiam nga oras, ket isu met laeng iti inaramidna.
6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
Maminsan pay iti agarup maikasangapulo ket maysa nga oras, rimmuar isuna ket adda pay dadduma a nakitana nga agtaktakder nga awan ar-aramidenna. Kinunana kadakuada, 'Apay nga agtaktakderkayo laeng ditoy iti agmalmalem nga awan iti ar-aramidenyo?'
7 De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'
Kinunada kenkuana, 'Gapu ta awan ti manangdan kadakami.' Kinunana kadakuada, ‘Mapankayo met iti kaubasan.'
8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
Idi rumabiin, kinuna ti makinkukua iti kaubasan iti katalekna, 'Ayabam dagiti trabahador ket itedmo ti tangdanda, manipud kadagiti naudi agingga iti immun-una.'
9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
Idi immasideg dagiti trabahador a natangdanan nga immay idi maikasangapulo ket maysa nga oras, nakaawat iti tunggal maysa kadakuada iti maysa a denario.
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
Idi immasideg dagiti immuna a trabahador, namnamaenda a makaawatda iti dakdakkel, ngem isu met laeng a maysa a denario ti naawat ti tunggal maysa kadakuada.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
Idi naawatdan dagiti tangdanda, nagririda iti makinkukua.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'
Kinunada, 'Dagitoy naudi a trabahador ket maysa nga oras laeng ti panagtrabahoda, ngem impadam isuda kadakami, dakami a nagtrabaho iti agmalem ken nangsagrap iti makasinit a pudot.'
13 Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?
Ngem simmungbat ti makinkukua ket kinunana iti maysa kadakuada, 'Gayyem, awan ti naaramidko a biddut kadakayo. Saan kadi nga immanamongkayo a matangdanan iti maysa a denario?
14 Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.
Awatenyo ti para kadakayo ket mapankayon. Pakaragsakak ti mangted kadagitoy naudi a natangdanan a trabahador kas iti intedko kadakayo.
15 Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --
Awananak kadi iti karbengan a mangaramid iti aniaman a kayatko kadagiti kukuak?
16 Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."
Wenno umapalka ta managitedak?' Ngarud umunanto dagiti maudi ket dagiti umuna, maudi.”
17 Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:
Idi sumangsang-at ni Jesus idiay Jerusalem, inyadayona bassit dagiti Sangapulo ket dua, ket iti dalan kinunana kadakuada,
18 "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden
“Kitaenyo, sumang-attayo iti Jerusalem, ket maiyawatto ti Anak ti Tao kadagiti panguloen a papadi ken kadagiti eskriba. Kedngandanto isuna iti ipapatay
19 och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
sada iyawat kadagiti Hentil tapno laisenda, saplitanda, ken ilansada isuna iti krus. Ngem mapagungarto iti maikatlo nga aldaw.”
20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.
Ket immasideg kenni Jesus ti ina dagiti annak a lalaki ni Zebedeo a kaduana dagiti annakna a lallaki. Nagdumog isuna iti sangoananna ket nagkiddaw iti maysa a banag manipud kenkuana.
21 Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade honom: "Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."
Kinuna ni Jesus kenkuana, “Ania ti kiddawmo?” Kinuna ti babai kenkuana, “Ibilinmo a dagitoy dua nga annakko a lalaki ket agtugaw koma, maysa iti makannawan nga imam, ken maysa iti makannigid nga imam, idiay pagariam.”
22 Men Jesus svarade och sade: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade honom: "Det kunna vi."
Ngem simmungbat ni Jesus ket kinunana, “Saanyo nga ammo ti kidkiddawenyo. Kabaelanyo kadi nga inumen ti kopa nga inumekto iti mabiit?” Kinunada kenkuana, “Wen kabaelanmi.”
23 Då sade han till dem: "Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader."
Kinunana kadakuada “Pudno nga inumenyonto ti kopak. Ngem ti agtugaw iti makannawan nga imak ken iti makannigidko ket saan a siak ti mangited, ngem maipaay daytoy kadagiti nangisaganaan ni Amak.”
24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.
Idi nanggeg dagiti sangapulo nga adalan daytoy, nakaungetda iti dua nga agkabsat.
25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: "I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.
Ngem inayaban ida ni Jesus ket kinunana, “Ammoyo kadi a dagiti mangidadaulo kadagiti Hentil ket tengtenglenda ida, ken dagiti napapateg a tattaoda ket ar-aramatenda ti turay nga adda kadakuada.
26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
Ngem saan a rumbeng a kastoy ti mapasamak kadakayo. Ngem ketdi, siasinoman nga agtarigagay nga agbalin a natan-ok kadakayo, ket masapul nga agbalin nga adipenyo.
27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,
Ken siasinoman nga agtarigagay nga umuna kadakayo masapul nga agbalin nga adipenyo,
28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."
kas met iti Anak ti Tao, saan nga immay ditoy tapno pagserbian no diket tapno agserbi, ken tapno itedna ti biagna kas subbot iti kaaduan.”
29 När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.
Idi pimmanawda sadiay Jerico, simmurot ti adu a tattao kenkuana.
30 Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."
Ket adda dua a bulsek nga agtugtugaw iti igid ti dalan. Idi mangngegda a lumablabas ni Jesus, impukkawda, “Apo, Anak ni David, maasika kadakami.”
31 Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."
Ngem tinubngar ida dagiti adu a tattao, ken binagaanda ida nga agulimekda. Ngem inyad-addada ketdi nga impukkaw, “Apo, Anak ni David, maasika kadakami.”
32 Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: "Vad viljen I att jag skall göra eder?"
Ket nagsardeng ni Jesus iti pannagnana ket nagsao kadakuada, “Ania ti kalkalikagumanyo nga aramidek kadakayo?”
33 De svarade honom: "Herre, låt våra ögon bliva öppnade."
Kinunada kenkuana, “Apo, malukatan koma dagiti matami.”
34 Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.
Ket gapu ta nakarikna ni Jesus iti asi, sinagidna dagiti matada. Insigida a naawatda ti pannakakitada ket simmurotda kenkuana.