Matteus 20

1 "Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

Yeni de, tanpoil diema tie nani yaa koadaano n den ñani ku tasoanpanpangu ki baa taa bi tuonsoanba o duven tiidi kuanu tuonli po.

2 Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

Wani leni bani den maadi ki dagini ke o baa pa ba kujapinyeli-yenli daali kuli. Li yaa puoli o den cedi ke bi gedi o kuanu po.

3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

Ki yenga n den paagi ke o go ñani, o den laa nitoaba ke bi ye ki daaga nni kaa tuuni liba.

4 och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

O den yedi ba: Yi mo n gedi mani n kuanu po, n baa pa yi lan dagidi.

5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

Bi den gedi. O go den ñani u yensiinu leni li yenlebidli kuli ki go tieni yeni.

6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

Ki yenga n bua ki kua yaa yogunu, o den ñani ki laa nitoaba ke bi se ki daaga nni. O den buali ba: Be yaa po yo ke yi tundi ki se ne kaa tuuni liba?

7 De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

Bi den goa ki yedi: Li tie oba naa taa ti tuonle. O den yedi ba: Yi mo n gedi mani n kuanu po.

8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

Halimaali n den pundi, o koadaano den yedi tuonsoanjiido: Yini bi tuonsoanba na ki pa ba bi pani, ki cili leni yaaba n yuandi ki kua, ki ban juodi yaaba n kpa kua.

9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

Yaaba n den kua ke ki yenga bua ki kua yeni den cua ki ga kujapienyenli-yenli.

10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

Yaaba n den kpa kua mo den cua ki tama ke bi baa ga ki cie yeni, ama bimoko den ga kujapienyenli-yenli.

11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

Ban den ga, bi den yenbidiyenbidi o koadaano po.

12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

Ki tua: Yaaba n yuandi ki kua, soani u yogunu waamu bebe, ke a nan taani ki pani bani leni tinba kuli yenma, tinba yaaba n tundi ki tuuni ki yenbiadiga nni ki laadi fala.

13 Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

O koadaano ki yedi bi siiga nni yendo: N danli, mii tudi apo. Tii bi maadi ki dagini ke n baa pa ha kujapienyenli kaa?

14 Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

Ga han die yaala ki fuadi likani. N bua ki pa yua n yuandi na nani min pani a maama.

15 Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

Mii pia u sanu ki tieni min die yaala min bua maama yoo? Li nunponli cuo ha kelima min hani yeni yoo?

16 Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."

Jesu den juodi ki yedi: Yene ke puoli yaaba baa ti tua liiga yaaba, liiga yaaba mo baa ti tua puoli yaaba.

17 Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

Jesu n den do ki caa Jelusalema leni bi piiga n niliedibba, o den piadi leni ba. Li cenli siiga o den yedi ba:

18 "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

Cengi mani, ti do ki caa Jelusalema. bi baa cuo o Joa Bijua ki teni o bi kopadicianba yudanba leni li balimaama bangikaaba nuu nni. Bi baa jia o ti buudi ki bili ke ban kpa o.

19 och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen."

Bi baa teni o bi nilanba nuu nni ban ñuadi o, ki pua nni i baliji, ki kpa ki tabini nni li dapoanpoanli po. Ama li dantaali daali o baa fii bi tinkpiba siiga.

20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

Li yaa puoli Sebede bijaba naa den nagini kani leni o bila yeni, ki gbaani o niutuali ki baa mia o bi miabu.

21 Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade honom: "Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."

Jesu den buali o: A bua be? O den goa ki yedi o: N bua han bili ke a yaa ban kali ti gbandi po yaa yogunu, n bilieda na n yaa ka yendo a jienu, yendo mo a ganu.

22 Men Jesus svarade och sade: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade honom: "Det kunna vi."

Jesu den goa ki yedi: Yii bani yin miadi yaala. Yi baa fidi ki ño min baa ño yaa tadiñokaaga bi? Bi den yedi o: Ti baa fidi.

23 Då sade han till dem: "Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader."

O den goa ki yedi ba: Moamoane ke yi baa ño min baa ño yaa tadiñokaaga, ama ki kaani o nilo n jienu yaaka n ganu, laa hoa mini, li tie n Baa n bili la yaaba yaa po yo.

24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

Hoadikaaba piiga yaaba n sieni n den gbadi lani, bi pala den beni bi naataanliediba yeni po.

25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: "I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

Jesu den yini ba ki yedi: Yi bani ke yaa nibuolu n kaa tie Jufinba batieba mabindi ba, bi paatieba mo die ba leni u paalu.

26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

Lan da tie yeni yinba yaa siiga. Yi siiga yua n bua ki tua niciamo kuli, wan tua yi naacemo.

27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

Yua mo n bua ki tua liiga yua kuli, wan tua yi yonbo.

28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."

Lani n tie o Joa Bijua n cua ki tiendi maama. Laa tie nitoaba n ya tuuni opo ka, ama ke wan yaa tuuni nitoaba po, ki go pa o miali ki kpe, ki da ki faabi bi niba boncianla.

29 När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

Jesu leni o hoadikaaba n den ña Jeliko dogu nni, yaa niligu n yaba den hoa o.

30 Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

Juama lie den ka u sankunu. Ban den gbadi ke Jesu tagini ki pendi, bi den tangi: Ti Daano, Dafidi Bijua, gbadi tipo mi nihima.

31 Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

Ku niligu den funi leni ba ki yedi ke ban suo, ama bi go den tangi ki pugidi: Ti Daano, Dafidi Bijua, gbadi tipo mi nihima.

32 Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: "Vad viljen I att jag skall göra eder?"

Jesu den sedi ki yini ba ki buali: Yi bua min tieni yipo be?

33 De svarade honom: "Herre, låt våra ögon bliva öppnade."

Bi den goa ki yedi: Ti Daano, ti bua han pa ti ti nuni n ya nua.

34 Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.

Mi nihima den cuo Jesu ke o sii bi nuni. Lanyogunu ni nuni go den nua ke bi hoadi o.