Matteus 20

1 "Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

"For the kingdom of heaven is like a landowner who went out early in the morning to hire laborers for his vineyard.

2 Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

When he had agreed with the laborers for a denarius a day, he sent them into his vineyard.

3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

He went out about nine in the morning, and saw others standing idle in the marketplace.

4 och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

To them he said, 'You also go into the vineyard, and whatever is right I will give you.' So they went their way.

5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

Again he went out about noon and at three in the afternoon, and did likewise.

6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

About five that afternoon he went out, and found others standing. He said to them, 'Why do you stand here all day idle?'

7 De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

"They said to him, 'Because no one has hired us.' "He said to them, 'You also go into the vineyard.'

8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

When evening had come, the lord of the vineyard said to his manager, 'Call the laborers and pay them their wages, beginning from the last to the first.'

9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

"When those who were hired at about five in the afternoon came, they each received a denarius.

10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

When the first came, they supposed that they would receive more; and they likewise each received a denarius.

11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

When they received it, they murmured against the master of the household,

12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

saying, 'These last have spent one hour, and you have made them equal to us, who have borne the burden of the day and the scorching heat.'

13 Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

"But he answered one of them, 'Friend, I am doing you no wrong. Did you not agree with me for a denarius?

14 Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

Take that which is yours, and go your way. It is my desire to give to this last just as much as to you.

15 Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

Is it not lawful for me to do what I want to with what I own? Or is your eye evil, because I am good?'

16 Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."

So the last will be first, and the first last; for many are called, but few are chosen."

17 Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

As Yeshua was going up to Jerusalem, he took the Twelve aside, and on the way he said to them,

18 "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

"Look, we are going up to Jerusalem, and the Son of Man will be delivered to the chief cohanim and scribes, and they will condemn him to death,

19 och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen."

and will hand him over to the non-Jews to mock, to scourge, and to crucify; and the third day he will be raised up."

20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

Then the mother of the sons of Zavdai came to him with her sons, kneeling and asking a certain thing of him.

21 Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade honom: "Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."

He said to her, "What do you want?" She said to him, "Command that these, my two sons, may sit, one on your right hand, and one on your left hand, in your Kingdom."

22 Men Jesus svarade och sade: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade honom: "Det kunna vi."

But Yeshua answered and said, "You do not know what you are asking. Are you able to drink the cup that I am about to drink?" They said to him, "We are able."

23 Då sade han till dem: "Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader."

He said to them, "You will indeed drink my cup, but to sit on my right hand and on my left hand is not mine to give; but it is for whom it has been prepared by my Father."

24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

When the ten heard it, they were indignant with the two brothers.

25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: "I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

But Yeshua summoned them, and said, "You know that the rulers of the nations lord it over them, and their great ones exercise authority over them.

26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

It will not be so among you, but whoever desires to become great among you must be your servant.

27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

And whoever desires to be first among you must be your slave,

28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."

even as the Son of Man did not come to be served, but to serve, and to give his life as a ransom for many."

29 När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

As they went out from Jericho, a large crowd followed him.

30 Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

And look, two blind men sitting by the road, when they heard that Yeshua was passing by, shouted, "Have mercy on us, Lord, son of David."

31 Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

The crowd rebuked them, telling them that they should be quiet, but they shouted even more, "Have mercy on us, Lord, son of David."

32 Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: "Vad viljen I att jag skall göra eder?"

Yeshua stood still, and called them, and asked, "What do you want me to do for you?"

33 De svarade honom: "Herre, låt våra ögon bliva öppnade."

They told him, "Lord, that our eyes may be opened."

34 Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.

Yeshua, being moved with compassion, touched their eyes; and immediately their eyes received their sight, and they followed him.