Matteus 19
1 När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.
Yesu n gbenio maama ke o ñani Galile ki gedi Sude.
2 Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.
Bi niba boncianli bo ŋua'o ke o gɔ paagi ba li kani.
3 Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: "Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?"
Falisiani -nba bo ŋɔdi ki bual'o yiko cabi ke je n ñani o denpua li ya sua ke b cuo biidi ba kuli po?
4 Men han svarade och sade: "Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'
Ke Jesu ŋmiani ki yedi: i ki cogi ke yua bo tagi ba ki ciligi bo tagi bojal yeni bonñua.
5 och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?
ki gua maadi: Lani yaa po i ke o ja baa ña o báa yeni o naá kani ki gedi wani yeni o denpua n taani ki ya tie gbananyendi.
6 Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja."
Bi ji kaa tie nibilie ama niyendo. Lan nilo n daa paadi u Tienu n taani yaala.
7 Då sade de till honom: "Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?"
B yedi 'o: Be n cedi ke Moyisi cabike t tieni m yiema tili.
8 Han svarade dem: "För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur, men från begynnelsen har det icke varit så.
Ke o yedi ba: i pala n juagi yeni ya po i ke Moyisi cabi i ke yi yadi yeni i puoba ama ki ciliga li bo tie yeni.
9 Och jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott."
n maadi yi: yua beli o denpua ke laa tie conconma po ki taa puotiani tieni u subu ya ja gua taa pua yua ke bi bel'o mɔ gua tieni conconbu i.
10 Då sade lärjungarna till honom: "Är det så med mannens ställning till hustrun, då är det icke rådligt att gifta sig."
Ke o ŋɔdikaaba maadi'o: Li ya tie n yeni opua yeni o ja kani laa ŋani yeni nilo n kua pua.
11 Men han svarade dem: "Icke alla kunna taga emot det ordet, utan allenast de åt vilka sådant är givet.
Ama ke Yesu maadi ba: Yua kuli kaa baa fidi tui li tundili, ama yaaba baba ke li cabi ke ban gbadi li niima nni.
12 Ty visserligen finnas somliga som genom födelsen, allt ifrån moderlivet, äro oskickliga till äktenskap, andra åter som av människor hava gjorts oskickliga därtill, men somliga finnas ock, som för himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga därtill. Den som kan taga emot detta, han tage emot det."
kelima b tɔbi ye ki mali kaa pia u maalu. ke b tiaba mɔ bi niba n beli bi t madi. ke niba gɔ ye ke li tie ke bani mɔno n beli bi ba t madi ki dugini u Tienu diema po. Yua ba fidi ki gbadi li tundili ne wan gbadi.
13 Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem.
Ke bi niba cua yeni a bila ke wan maani o nuugi bi po ki jaani. Ama ke o ŋɔdikaaba bo bieli li niba.
14 Då sade Jesus: "Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till."
Ke Yesu yedi ba: ŋaa mani a bila k daa beli ba ke ban cua n kani. Kelima yaaba n naani yeni a bila n die u Tienu diema.
15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
ke o maani o nuugi bi po ki siedi li kani.
16 Då trädde en man fram till honom och sade: "Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?" (aiōnios g166)
Ke jka ba cua Yesu kani ki maadi: canbaa n baa tieni ki laa tuadiŋanli ki bàà ya miali ki pia gbenma i. (aiōnios g166)
17 Han sade till honom: "Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden."
ke Yesu maadi'o: Be cedi ke a buali'n i buali ŋanmi i? Bonyenli baba n ye. Ama a ya bua ŋan ya miali ki pia gbenma ŋan tuo u Tienu ñɔmaama.
18 Han frågade: "Vilka?" Jesus svarade: "'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',
Ke o ja yeni maadi 'o: ki laa ñɔmaama po i? ke Yesu maadi: ŋan daa kpa nilo, ŋan daa dua yeni nutiani denpua, daa su, daa pua faama nilo ba po,
19 'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'"
ŋan fangi a báa yeni a naá, ŋan buadi a lielo nani fini a ba yeni.
20 Då sade den unge mannen till honom: "Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?"
Ke o ja yeni maadi 'o: n cɔlini lan kuli. n gɔ baa tieni be i
21 Jesus svarade honom: "Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
Ke Yesu yedi: a ya bua ŋan tua ya nilo k pia biidi, kudi ŋan pia yaala kuli ki puni b taladidanba. Yeni a baa bàà ŋalimani tanpoli. ki ji cua ki ŋɔdi n.
22 Men när den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
O ja yeni n bo gbadi Yesu n maadi yaala kuli ke o siedi ke o pali ki mangi. Kelima o tie yua pia ŋaliman bonciala.
23 Då sade Jesus till sina lärjungar: "Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.
Ke Yesu maadi o ŋɔdikaaba: i mɔnmɔni po i yedi yi: li paa yeni o ŋalimandaano n kua u Tienu diema nni.
24 Ja, jag säger eder: Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
n gɔ maadi yi: li kaa paa u yuoyuogu po ke wan kua u pundu bonli nani ama li kan ya tie yeni o ŋalimandaano po.
25 När lärjungarna hörde detta, blevo de mycket häpna och sade: "Vem kan då bliva frälst?"
O ŋɔdikaaba n bo gbadi lio maama li bo cuo ba yaalidigu. ke bi maadi: ŋmaa ji baa fidi báá m fuoma i?
26 Men Jesus såg på dem och sade till dem: "För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt."
Ke Jesu nuali ba ki maadi: Bi niba kani li kan fidi ama u Tienu kani li baa fidi tieni.
27 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Se, vi hava övergivit allt och följt dig; vad skola vi få därför?"
Ke Piali jiin'o ki maadi: diidi t ŋaa t bona kuli ki ŋua ŋa; t mɔ baa bàà be i?
28 Jesus svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: När världen födes på nytt, då när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skolen också I, som haven efterföljt mig, få sitta på tolv troner såsom domare över Israels tolv stammar.
Ke Jesu yedi: Yeni i mɔnmɔni yinba yaaba n ŋɔdi nni m yenpanma yogu ya yogu ke o nilo bijua baa t kaa li bali kpagili po yeni o yudandi. i mɔ t baa kaa isaraheli cuga piiga n bona lie yeni nni ki bu li cuga piiga n bona lie.
29 Och var och en som har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller fader eller moder, eller barn, eller jordagods, för mitt namns skull, han skall få mångfaldigt igen, och skall få evigt liv till arvedel. (aiōnios g166)
Nilo yua kuli ŋaa o deni, o kpiiba, o baá yeni o naá, yeni o bila, bii o tinga n yeli po baa gaa m ŋanma taalm kobiga ki gɔ bàà li miali yua k pia gbenma. (aiōnios g166)
30 Men många som äro de första skola bliva de sista, och många som äro de sista skola bliva de första."
Ama yaaba n bo tie nikpialla mɔla ne ji baa juodi ke yaaba n bo juodi n tua kpialia.
