Matteus 19
1 När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.
Kane Yesu osetieko wacho gigi, noa Galili kendo nodhi nyaka e gwengʼ mar Judea man loka aora Jordan.
2 Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.
Oganda maduongʼ noluwe, kendo nochangogi kuno.
3 Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: "Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?"
Jo-Farisai moko nobiro ire mondo oteme. Negipenje niya, “Bende chik oyie mondo ngʼato oketh keny gi chiege nikech wach moro amora?”
4 Men han svarade och sade: "Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'
To nodwokogi niya, “Donge usesomo ni kar chakruok Jachwech ‘nochweyogi dichwo gi dhako,’
5 och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?
nomedo wacho ni, ‘Kuom mano, dichwo nowe wuon kod min kendo nopadre gi chiege, mi ji ariyogo nodok ringruok achiel?’
6 Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja."
Omiyo koro ok gin ji ariyo, to gin ringruok achiel. Kuom mano, gima Nyasaye oseriwo kaachiel kik dhano moro amora pogi.”
7 Då sade de till honom: "Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?"
Negiwachone niya, “Ka en kamano to marangʼo Musa nochiko ni dichwo mondo omi chiege barup weruok mar ketho keny eka oriembe?”
8 Han svarade dem: "För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur, men från begynnelsen har det icke varit så.
Yesu nodwokogi niya, “Musa noyieneu mondo uketh keny gi mondu nikech chunyu matek. To ok ne en kamano nyaka aa chakruok.
9 Och jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott."
Anyisou ni dichwo moro amora moketho keny gi chiege, makmana ne wach chode, mi okendo dhako machielo, to otimo richo mar terruok.”
10 Då sade lärjungarna till honom: "Är det så med mannens ställning till hustrun, då är det icke rådligt att gifta sig."
Jopuonjre nowachone niya, “Ka kamano e kaka wach chalo e kind dichwo gi dhako to ber moloyo ka ngʼato ok okendo.”
11 Men han svarade dem: "Icke alla kunna taga emot det ordet, utan allenast de åt vilka sådant är givet.
To Yesu nowachonegi niya, “Ji duto ok nyal rwako wachno, makmana joma osemi nyalo mar timo kamano.
12 Ty visserligen finnas somliga som genom födelsen, allt ifrån moderlivet, äro oskickliga till äktenskap, andra åter som av människor hava gjorts oskickliga därtill, men somliga finnas ock, som för himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga därtill. Den som kan taga emot detta, han tage emot det."
Nimar jomoko gin bwoch nikech ne onywolgi kamano, joma moko ji ema oloko bwoch, to mamoko to oseweyo kend nikech wach pinyruodh polo. Ngʼat mohero rwako wachni to mondo orwake.”
13 Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem.
Eka ji nokelone Yesu nyithindo matindo, mondo oyie lwete kuomgi, kendo olemnegi. To jopuonjre nokwero joma nokelogigo.
14 Då sade Jesus: "Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till."
To Yesu nowacho niya, “Weuru nyithindo matindo obi ira, kendo kik utamgi, nikech pinyruodh polo en mar ji machal ka magi.”
15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
Kane oseketo lwete kuomgi, nomedo dhi nyime koa kanyo.
16 Då trädde en man fram till honom och sade: "Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?" (aiōnios g166)
Eka ngʼat moro nobiro ir Yesu mopenje niya, “Japuonj, en angʼo maber monego atim mondo eka ayud ngima mochwere?” (aiōnios g166)
17 Han sade till honom: "Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden."
To Yesu nowacho niya, “Angʼo momiyo ipenja kuom gima ber? Nitie mana Ngʼat achiel kende maber. Ka idwaro donjo e ngima to rit chike.”
18 Han frågade: "Vilka?" Jesus svarade: "'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',
Ngʼatno nopenje niya, “Chike mage?” Yesu nodwoko ni, “‘Kik ineki, kik iterri, kik ikwal, kik ihang wach,
19 'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'"
luor wuonu gi minu, kendo her wadu kaka iherori iwuon.’”
20 Då sade den unge mannen till honom: "Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?"
Wuowi matin-no nowachone niya, “Mago duto aserito. En angʼo machielo ma pod aremo?”
21 Jesus svarade honom: "Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
Yesu nodwoke niya, “Kidwaro doko malongʼo chuth to dhiyo ius gigi duto mondo imi joma odhier eka inibed gi mwandu e polo. Bangʼ timo kamano to bi mondo iluwa.”
22 Men när den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
Ka wuowi matin-no nowinjo mano, noa ka chunye lit, nikech ne en-gi mwandu mathoth ahinya.
23 Då sade Jesus till sina lärjungar: "Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.
Eka Yesu nowachone jopuonjrene niya, “Awachonu adier ni en gima tek mondo jamoko odonji e pinyruodh polo.
24 Ja, jag säger eder: Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
Bende anyisou ni yot mondo ngamia okadhi e wangʼ sandan moloyo jamoko donjo e pinyruodh Nyasaye.”
25 När lärjungarna hörde detta, blevo de mycket häpna och sade: "Vem kan då bliva frälst?"
Kane jopuonjre owinjo wachni, ne gidhier nono kendo negipenjore niya, “Kare en ngʼa manyalo kwo?”
26 Men Jesus såg på dem och sade till dem: "För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt."
To Yesu nongʼiyogi tir mi owachonegi niya, “Mano en gima ok nyalre kuom dhano, to kuom Nyasaye to gik moko duto nyalore.”
27 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Se, vi hava övergivit allt och följt dig; vad skola vi få därför?"
Petro nodwoke niya, “Wan waseweyo gik moko duto mondo waluwi! Kara en angʼo mwabiro yudo?”
28 Jesus svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: När världen födes på nytt, då när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skolen också I, som haven efterföljt mig, få sitta på tolv troner såsom domare över Israels tolv stammar.
Yesu nowachonegi niya, “Awachonu adier ni chiengʼ ma nolokie gik moko duto manyien, ka Wuod Dhano nobed e kom lochne man-gi duongʼ, un musebedo ka uluwa bende unubed e kombe mag loch apar gariyo, kungʼado bura ne ogendini apar gariyo mag Israel.
29 Och var och en som har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller fader eller moder, eller barn, eller jordagods, för mitt namns skull, han skall få mångfaldigt igen, och skall få evigt liv till arvedel. (aiōnios g166)
Kendo ngʼato ka ngʼato moseweyo ode, kata owetene kata nyiminene, kata wuoro kata min, kata nyithindo, kata puothe nikech an, noyud gigo nyadi mia, kendo nocham ngima mochwere. (aiōnios g166)
30 Men många som äro de första skola bliva de sista, och många som äro de sista skola bliva de första."
To ji mangʼeny masani okwongo nobed chien mogik, kendo joma sani ni chien mogik, nobed mokwongo.
