Matteus 18
1 I samma stund trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vilken är den störste i himmelriket?"
In pacl sac, mwet tumal lutlut elos tuku ac siyuk sin Jesus, “Su fulat oemeet in Tokosrai lun kusrao uh?”
2 Då kallade han fram ett barn och ställde det mitt ibland dem
Na Jesus el pangonma tulik srisrik se ac sap elan tu ye mutalos,
3 och sade: "Sannerligen säger jag eder: Om I icke omvänden eder och bliven såsom barn, skolen I icke komma in i himmelriket.
ac el fahk, “Pwayena nga fahk nu suwos, kowos fin tia ekla in oana tulik srisrik, kowos ac koflana ilyak nu in Tokosrai lun kusrao.
4 Den som nu så ödmjukar sig, att han bliver såsom detta barn, han är den störste i himmelriket.
El su fulat oemeet in Tokosrai lun kusrao uh pa el su akpusiselyal in oana tulik se inge.
5 Och den som tager emot ett sådant barn I mitt namn, han tager emot mig.
Ac kutena mwet su eis sie tulik srisrik ouinge inek, el oayapa eisyu.
6 Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup.
“Kutena mwet su fah aktukulkulye sie selos inge su srik su lulalfongiyu, ac wona nu sin mwet sacn in sripsripi sie eot wen inkwawal ac sisella elan walomla yen loal in meoa uh.
7 Ve världen för förförelsers skull! Förförelser måste ju komma; men ve den människa genom vilken förförelsen kommer!
Fuka kolukiya nu sin faclu ke oasr na ma su aktukulkulye mwet uh! Kain lumah inge ac nuna sikyak pacl nukewa, tusruktu ac fah arulana koluk nu sin mwet se su pwanang tuh ouiya inge in sikyak uh!
8 Om nu din hand eller din fot är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt eller halt, än att hava båda händerna eller båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden. (aiōnios g166)
“Lac poum ku lac niom fin aktukulkulye kom, pakela ac sisla! Ac wo fin wanginla lac poum ku lac niom ac kom utyak nu in moul ma pahtpat, liki monum in fas ac sisiyang kom nu in e kawil. (aiōnios g166)
9 Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i det brinnande Gehenna. (Geenna g1067)
Ac la atronmotom fin aktukulkulye kom, tipalla ac sisla! Ac wo kom in utyak nu ke moul ma pahtpat wi atronmuta se na, liki atronmotom kewa in oasr ac sisiyang kom nu ke e lun hell. (Geenna g1067)
10 Sen till, att I icke förakten någon av dessa små; ty jag säger eder att deras änglar i himmelen alltid se min himmelske Faders ansikte.
“Liyaung tuh kowos in tia pilesru kutena selos su srik inge. Nga fahk nu suwos, tuh lipufan lalos elos mutana ye mutun Papa tumuk inkusrao pacl e nukewa.” [
Tuh Wen nutin Mwet el tuku in tuh molelosla su tuhlac.”]
12 Vad synes eder? Om en man har hundra får, och ett av dem har kommit vilse, lämnar han icke då de nittionio på bergen och går åstad och söker efter det som har kommit vilse?
“Mea kowos nunku mu sie mwet ac oru fin oasr sheep siofok natul, ac soko tuhlac? Ya el ac tia filiya ma eungoul eu in muta mongo pe eol uh, ac som suk ma soko ma tuhlac uh?
13 Och händer det då att han finner det -- sannerligen säger jag eder: då gläder han sig mer över det fåret än över de nittionio som icke hade kommit vilse.
Ke el konauk, nga fahk nu suwos lah el ac engan yohk ke sheep soko ah, liki ma eungoul eu ma tia tuhlac uh.
14 Så är det ej heller eder himmelske Faders vilja att någon av dessa små skall gå förlorad.
In ouiya se na inge, Papa tomowos inkusrao El tia lungse kutena selos su srik inge in tuhlac.
15 Men om din broder försyndar sig, så gå åstad och förehåll honom det enskilt. Om han då lyssnar till dig, så har du vunnit din broder.
“Sie mwet lulalfongi fin orekma koluk lain kom, fahla nu yorol ac akkalemye ma sufal lal. Tusruktu, oru ma inge inmasrlomtal na. El fin porongekom, na orekma wo lom folokonulma.
16 Men om han icke lyssnar till dig, så tag med dig ännu en eller två, för att 'var sak må avgöras efter två eller tre vittnens utsago'.
A el fin tia porongekom, kom eis sie ku luo mwet in wi kom, tuh kas in alein nukewa in oasr akpwayeye sin mwet loh luo yak, oana ke Ma Simusla uh fahk.
17 Lyssnar han icke till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han ej heller till församlingen, så vare han för dig såsom en hedning och en publikan.
Ac el fin tia pacna porongalos, na kom fahkak ma nukewa nu sin church. Ac el fin srangesr lohng church, na kom tari oral oana sie mwet pegan, ku sie mwet eisani tax.
18 Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.
“Ke ma inge nga fahk nu suwos nukewa: Kutena ma kowos kapriya fin faclu, ac fah kapiri pac inkusrao; ac kutena ma kowos tulala faclu, ac fah taltalla pac inkusrao.
19 Ytterligare säger jag eder, att om två av eder här på jorden komma överens att bedja om något, vad det vara må, så skall det beskäras dem av min Fader, som är i himmelen.
“Ac nga fahk pac nu suwos: Pacl nukewa ma luo suwos insese nu ke sie ma su kowos pre kac fin faclu, Papa tumuk inkusrao El ac fah oru nu suwos.
20 Ty var två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."
Tuh yen nukewa ma oasr mwet luo ku tolu tukeni we inek, nga fah welulos pac.”
21 Då trädde Petrus fram och sade till honom: "Herre, huru många gånger skall jag förlåta min broder, om han försyndar sig mot mig? Är sju gånger nog?"
Na Peter el tuku nu yurin Jesus ac fahk, “Mwet Luti, sie mwet lulalfongi wiuk fin nuna orekma koluk nu sik, pacl ekasr nga ac nunak munas nu sel kac? Ya pacl itkosr?”
22 Jesus svarade honom: "Jag säger dig: Icke sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger.
Ac Jesus el topuk ac fahk, “Mo, tia pacl itkosr, a itngoul pacl itkosr,
23 Alltså är det med himmelriket, såsom när en konung ville hålla räkenskap med sina tjänare.
mweyen Tokosrai lun kusrao uh ouinge: Sie pacl ah tuh oasr sie tokosra su sulela in tuni soemoul lun mwet orekma lal.
24 Och när han begynte hålla räkenskap, förde man fram till honom en som var skyldig honom tio tusen pund.
El tufahna akoo in oru ma inge na utukyak sie selos su soemoul lal alukela million dollar.
25 Men då denna icke kunde betala, bjöd hans herre att han skulle säljas, så ock hans hustru och barn och allt vad han ägde, för att skulden måtte bliva betald.
Mani su oasr yurin mwet kulansap sac tia fal in molela soemoul lal, ke ma inge tokosra el sap in kukakinyukla el oana sie mwet kohs, wi mutan kial, tulik natul ac ma nukewa lal, in akfalye misa lal.
26 Då föll tjänaren ned för hans fötter och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.'
Ke ma inge mwet kulansap sac putati nu ye mutun tokosra sac ac fahk, ‘Nunak munas, mongfisrasr nu sik, ac nga ac fah akfalye nu sum ma nukewa!’
27 Och tjänarens herre ömkade sig över honom och gav honom fri och efterskänkte honom hans skuld.
Tokosra sac pakomutal ac nunak munas nu sel ac eela soemoul lal, na el fuhlella el som.
28 Men när samme tjänare kom ut, träffade han på en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silverpenningar; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: 'Betala vad du är skyldig.'
“Na ke mwet sac el oatula, el sun sie sin mwet orekma wial su soemoul nu sel ke sie lupa na srisrik. El sruokilya ac iseya kwawal ac fahk, ‘Molema soemoul lom nu sik uh!’
29 Då föll hans medtjänare ned och bad honom och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig.'
Mwet kulansap sac putati ye mutal ac fahk, ‘Nunak munas, mongfisrasr nu sik, ac nga fah akfalyela soemoul luk nu sum!’
30 Men han ville icke, utan gick åstad och lät sätta honom i fängelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig.
A el tia lungse lohng, ac el eisalang nu in presin tuh elan muta nwe ke na el akfalyela soemoul lal.
31 Då nu hans medtjänare sågo det som skedde, togo de mycket illa vid sig och gingo och berättade för sin herre allt som hade skett.
Ke mwet orekma wial saya elos liye ma inge, elos arulana toasr kac, ac som fahk ma nukewa nu sin tokosra sac.
32 Då kallade hans herre honom till sig och sade till honom: 'Du onde tjänare, allt vad du var skyldig efterskänkte jag dig, eftersom du bad mig därom.
Na tokosra sac solama mwet sac ac fahk nu sel, ‘Kom sie mwet kulansap arulana koluk! Nga nunak munas nu sum ke ma nukewa kom soemoul nu sik kac, mweyen na kom kwafe nu sik.
33 Borde då icke också du hava förbarmat dig över din medtjänare, såsom jag förbarmade mig över dig?'
Ya tia fal kom in nunak munas pac nu sin mwet kulansap se wiom ah, oana ke nga oru nu sum?’
34 Och i sin vrede överlämnade hans herre honom i fångknektarnas våld, intill dess han hade betalt allt vad han var skyldig.
Tokosra el arulana kasrkusrak sel, ac supwalla nu in presin elan muta keok we nwe ke na el akfalyela soemoul lal nukewa.”
35 Så skall ock min himmelske Fader göra med eder, om I icke av hjärtat förlåten var och en sin broder."
Ouinge Jesus el fahk nu selos, “Papa tumuk inkusrao El ac oru oapana inge nu suwos, kowos fin tia nunak munas nu sin mwet lulalfongi wiowos ke insiowos na pwaye.”
