Matteus 17
1 Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder, och förde dem upp på ett högt berg, där de voro allena.
Lisoba lya sita Yesu atikuwatola pamope ni ywembe Petro, Yakobo, ni Yohana nnunawe, kaatola mpaka kunani ya kitombe kilacho.
2 Och hans utseende förvandlades inför dem: hans ansikte sken såsom solen, och hans kläder blevo vita såsom ljuset.
Atibadilishwa nnonge yabe. Kuminyo yake kwatimelemeta kati lisoba ni ngobo yake yabonekine yamelemetya kati bweya.
3 Och se, för dem visade sig Moses och Elias, i samtal med honom.
Linga halo bapitike Musa ni Eliya, kalongela nakwe.
4 Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: "Herre, här är oss gott att vara; vill du, så skall jag här göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en."
Petro kayangwa ni kummakiya Yesu, “Ngwana, bora kachitu twenga tube pano. Mana upendile, twalowa chenga pano ibanda itatu-chimo chako, chimo cha Musa ni chenge cha Eliya.”
5 Och se, medan han ännu talade, överskyggade dem en ljus sky, och ur skyn kom en röst som sade: "Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag; hören honom."
Wakati kabalongela, linga liunde lyuu lyatikwawekelya, na linga ngalipita lilobe buka muliunde kai baya, “Ayoo nga mwana wanga ywanimpendile na ywembe mumpekani.”
6 När lärjungarna hörde detta, föllo de ned på sina ansikten i stor förskräckelse.
Anapunzi bake pabayowine ago, ngabatula baye wakukama ni batiyogopa muno.
7 Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stån upp, och varen icke förskräckta."
Boka po Yesu klaisa kuwakamwa ni kuabakiya, “Katukange wala kana muyogope.”
8 När de då lyfte upp sina ögon, sågo de ingen utom Jesus allena.
Kabakakatuka kabalolekeya kunani lakini bamweni kwaa mundu ila Yesu kichake.
9 Då de sedan gingo ned från berget, bjöd Jesus dem och sade: "Omtalen icke för någon denna syn, förrän Människosonen har uppstått från de döda."
Napabile kabauluka kukitombe, Yesu kaalangya, “Kana mwabaye husu mwamugabweni mpaka mwana wa Adamu kayoka boka mu kiwo.
10 Men lärjungarna frågade honom och sade: "Huru kunna då de skriftlärde säga att Elias först måste komma?"
“Anapunzi bake batikunaluya, kababaya, “Mwanja namani aandishi babaya panga Eliya alowa isa wete?
11 Han svarade och sade: "Elias måste visserligen komma och upprätta allt igen;
Yesu kayangwa kuabakiya, Eliya alowa isa kweli na alowa buyanganiya makowe goti.
12 men jag säger eder att Elias redan har kommit. Men de ville icke veta av honom, utan förforo mot honom alldeles såsom de ville. Sammalunda skall ock Människosonen få lida genom dem."
Lakini biamakiya mwenga, Eliya ayomwile icha, lakini bamtangite kwaa-Badala yake, bampangii makowe ngabapala bembe. Nga nyo mwana wa Adamu alowa teseka kwa maboko gabe.”
13 Då förstodo lärjungarna att det var om Johannes döparen som han talade till dem.
Nga anapunzi bake batangite panga alongelange habari ya Yohana mbatizaji.
14 När de därefter kommo till folket, trädde en man fram till honom och föll på knä för honom
Paikite pa kipenga sa bandu, mundu yumo atikuwayendelya, apigite magoti nnonge yake, ni kummakiya,
15 och sade: "Herre, förbarma dig över min son ty han är månadsrasande och plågas svårt; ofta faller han i elden och ofta i vattnet.
“Ngwana, umonii lwongo mwana wango, maana abi ni kyunda unda no teswa muno mana mara ganansima atombokya mumwoto au mumase.
16 Och jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde icke bota honom."
Nanetike kwa anapunzi bako, lakini bawezike kwaa kumponeya.
17 Då svarade Jesus och sade: "O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara bland eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom hit till mig."
Yesu kayangwa, “Mwenga mwaubelei wange aminiya na chakiaribike, nilowa tama namwenga hata bakibawi? nnete hapa kwango.”
18 Och Jesus tilltalade honom strängt, och den onde anden for ut ur honom; och gossen var botad från den stunden.
Yesu atikumkemya nchela nga mmoka munchembe aponi buka saa yelo.
19 Sedan, när de voro allena, trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Varför kunde icke vi driva ut honom?"
Ni anapunzi banyendeli Yesu kwa siri ni kunnaluya, “Mwanja namani twenga tushindwe kumponeya?
20 Han svarade dem: "För eder otros skull. Ty sannerligen säger jag eder: Om I haven tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skolen I kunna säga till detta berg: 'Flytta dig härifrån dit bort', och det skall flytta sig; ja, intet skall då vara omöjligt för eder."
Yesu kaabakiya, “Kwasababu ya imani yinu njene. Kweli nenda kuwamakiya, mana mwa baa na imani hata njene kati nombo ya mbeyu ya haradari mwalowa kukibaya kitombe cheno, boka apa na uyende kolo, na wembe walowa ama chalowabaa kwa kilebe chachalowa shindikana kachinu.
(Muzingatie: makowe ga mstari wa 21 “lakini aina yee ya nchela awezekana kwaa boka, ila kwa loba na funga” gabonekana kwaa ukurasa wa zamni)
22 Medan de nu tillsammans vandrade omkring i Galileen, sade Jesus till dem: "Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer,
Wakati pabile bado Galilaya, Yesu kabakiya anapunzi bake, “mwana wa Adamu alowa yeyelwa maboko ga bandu.
23 och man skall döda honom, men på tredje dagen skall han uppstå igen." Då blevo de mycket bedrövade.
Nalowa kumulaga, na lisoba lineitatu ayoka.”anapunzi batihuzunika muno.
24 Och när de hade kommit till Kapernaum, trädde de som uppburo tempelskatten fram till Petrus och sade: "Plägar icke eder mästare betala tempelskatt?"
Na pabaikite Kapernaumu, bandu babakusanya kodi ya nusu shekeri kaban'yendelya Petro no baya, Je mwalimu winu endalipa kodi ya nusu shekeli?
25 Han svarade: "Jo." När han sedan hade kommit hem, förekom honom Jesus med frågan: "Vad synes dig, Simon? Av vilka taga jordens konungar tull eller skatt, av sina söner eller av andra människor?"
Kabaya, Yesu kalongela na Petro wete no baya, uwacha namani Simoni? afalme ba dunia, pokya kodi au ushuru buka kwa nyai? Kwa balo babatawala buka kwa ageni?
26 Han svarade: "Av andra människor." Då sade Jesus till honom: "Alltså äro då sönerna fria.
Wakati Petro pabaite, “buka kwa ageni” Yesu kammakiya, kwahiyo atawaliwa batiboyelwa kulepi.
27 Men för att vi icke skola bliva dem till en stötesten, så gå ned till sjön och kasta ut en krok. Tag så den första fisk som du drager upp, och när du öppnar munnen på den skall du där finna en silverpenning. Tag den, och giv den åt dem for mig och dig."
Lakini kana tuwapange atoza ushuru kabapanga sambi, yenda kubari, taikulya ndoano na unopwe yulo omba ywalowa isa ywa kwanza wanyamiye kano wake, walowa kwibona shekeri jimo. witole na akapei atoza ushuru kwa ajili yango na wenga.
