Matteus 16
1 Och fariséerna och sadducéerna kommo dit och ville sätta honom på prov; de begärde att han skulle låta dem se något tecken från himmelen.
Farisienba bo cua ki dia o ku maadiagu, ki buali o ke wan waani ya maalma tieni tanpoli kasiedi.
2 Men han svarade och sade till dem: "Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',
Ama, ke o jiini ki yedi ba, “ku yenjuogu ya cua, i yi yedi, “Li daali baa ŋani kelima i la ke poli mɔni”
3 och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma.
Ku siŋaagu, yin yedi, “Ku taafaagu baa cua” kelima poli po mɔni ki go biigi.” I ba fidi ki waani poli po niima nni, ama, i kan fidi ki mi yema yogu maalma.
4 Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken." Och så lämnade han dem och gick sin väg.
“Mi biadma yeni mi concoma nifiima lingi tanpoli maalma, ama bi kan la maalmabakuli kase Jonasi ya maalma.” Ke Jesu siedi ki ŋa ba.
5 När sedan lärjungarna foro åstad, över till andra stranden, hade de förgätit att taga med sig bröd.
Jesu ŋɔdkaaba den puodi ki gedi bɔngbantɔli, ki sundi kaa taa kpanu.
6 Och Jesus sade till dem: "Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg."
Jesu den yedi ba, “yin fangi i yula yeni Farsienba yeni saduseyenba dabinli”
7 Då talade de med varandra och sade: "Det är därför att vi icke hava tagit med oss bröd."
Bi ŋɔdkaaba den gagi bi ŋmiali nni ki tua, “Li tie tin ki taa kpanu yeni.”
8 Men när Jesus märkte detta, sade han: "I klentrogne, varför talen I eder emellan om att I icke haven bröd med eder?
Jesu ń bandi, ki buali ba, “Yinba yaaba ya dudugdi ki yabi ne, be n cedi ke i yedi ke yin ki taa kpanu yeni yapo i, ke n pua li kpanjama?
9 Förstån I ännu ingenting? Och kommen I icke ihåg de fem bröden åt de fem tusen, och huru många korgar I då togen upp?
I ki tiani ki go kpaagi ki gbadi kpanu muuda yeni niba tuda mu niima nni yeni yin den duo ya baabuodi ii?
10 Ej heller de sju bröden åt de fyra tusen, och huru många korgar I då togen upp?
bii, kpanu leleda yeni niba tuda na, yin den duo duo ya baabuodi ń den dɔa maama aa?
11 Huru kommer det då till, att I icke förstån att det ej var om bröd som jag talade till eder? Tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg."
Be n cedi ke yi ki bandi ke min yedi yi maama ki nua kpanu maama? Yin fangi mani i yula yeni Farsienba yeni saduseyenba dabinli”
12 Då förstodo de att det icke var för surdeg i bröd som han hade bjudit dem att taga sig till vara, utan för fariséernas och sadducéernas lära.
Ke bi ji gbadi ke o ki maadi ya dabinli n fiindi kpanu ka, ama o maadi Farisienba yeni saduseyenba bangima i.
13 Men när Jesus kom till trakten av Cesarea Filippi, frågade han sina lärjungar och sade: "Vem säger folket Människosonen vara?"
Jesu ǹ pundi Sesare, Filipi dogu nni, ke o buali o ŋɔdkaaba, “Bi niba tua ke o ja bijua tie ŋma i?”
14 De svarade: "Somliga säga Johannes döparen, andra Elias, andra åter Jeremias eller en annan av profeterna."
Bi tua ke Janbatisi, bi tɔba, Eli, Tianba mɔ, Jeremi, bii bi sawalpuaba nni yendo.”
15 Då frågade han dem: "Vem sägen då I mig vara?"
Ke o buali ba, Ke imɔ te, i yedi ke n tie ŋma i?”
16 Simon Petrus svarade och sade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."
Ke Simɔn Piari ga mi maama, ki jiini, “A tie Kiristo i, U Tienu yua n fuo Bijua.”
17 Då svarade Jesus och sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.
Ke Jesu jiini, ki maadi o, “A ye yeni mi yediŋanma, Jonasi bijua Simɔn, kelima, sɔma yeni gbannandi ka dɔgdi ki waani a, ama n Báa yua n ye Tanpoli i.
18 Så säger ock jag dig att du är Petrus; och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga. (Hadēs g86)
N go ba waani a ke a tie Piari (Tangu), ke li tangu po i ke n ba maa n jaandiegu. Bi tinkpiba diema bulñɔbu kan luodi gu yapo. (Hadēs g86)
19 Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen."
N ba mubni a nui nni ŋaljanli bulñɔbu piemi. ŋan ba loli yaali tinga nni ne, li ba loli Tanpoli, A ya lodi yaali mo tinga nni ne, li ba lodi Tanpoli.
20 Därefter förbjöd han lärjungarna att för någon säga att han var Messias.
Ke Jesu kpa o ŋɔdkaaba ki yedi ba yeni li nunmɔnli, ke ban da waani nilo ke wani n tie Kiristo.
21 Från den tiden begynte Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han på tredje dagen skulle uppstå igen.
Lanyogu i, ke o ji cili ki maadi o ŋɔdkaaba, ke o ba gedi Jerusalema, ki la fala boncianla a cancannikpela, salga yidkaaba yudanba yeni a tidianla nui nni, ke bi ba kpa o, wan faadi li daataali daali.
22 Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: "Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig."
Ke Piari yini o, ki piadi yeni o, ki funi yeni o, ki yedi o “O Diedo, ŋan yedi yaali yeni ń fagdi yeni a. lani ń da tieni a hali bada.”
23 Men han vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar."
Ama ke Jesu gbagi, ki yedi Piari, “Fuadi n puoli po, Setaani! A tie n tantuudkaali, kelima, a ki maali U Tienu bona po ka, a maali bi nisaalba bona po i.
24 Därefter sade Jesus till sina lärjungar: "Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig: så följe han mig.
Ke Jesu yedi o ŋɔdkaaba, Yua n bua wan ya ŋua nni, wan jiini o yuli, ki tugi o daapɔnpɔnli ki ya ŋua nni.
25 Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.
Kelima, yua n lingi ke wan fie o miali, o ba biani li, yua mɔ n luni o miali mini yapo, o ba la li.
26 Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
Kelima, be jaadi o nisaalo ń ya pia ŋanduna kuli, ki nan biani omiali? O nisaalo ba fidi ki lebdi ki ga be i, ke li cie o miali i?
27 Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han vedergälla var och en efter hans gärningar.
Kelima, o Nilo Bijua ba guani o Báa kpiagdi nni, yeni o malekinba. Ki pa yuakuli o panpaani nani wan sɔni maama.
28 Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Människosonen komma i sitt rike."
N maadi yi i mɔmɔni, bi niba ye i siiga, ki kan leni mi kuuma hali yeni ban ba la O Nilo Bijua ke o kpendi ki kua o diema nni.
