Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Nipele, Mafalisayo ni ŵakwiganya Malajisyo ŵaichile Che Yesu kutyochela ku Yelusalemu.
2 "Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta."
Paŵaiche ŵambusisye, “Kwachichi ŵakulijiganya wenu akugapwanya majiganyo gatupochele kutyochela kwa achambuje ŵetu? Ngakunaŵa makono yambone akanaŵe kutanda kulya?”
3 Men han svarade och sade till dem: "Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
Che Yesu ŵajanjile, “Kwachichi ŵanyamwe mkupwanya makanyo ga Akunnungu kwa kusechelela majiganyo genu mwachinsyene?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
Akunnungu atite, ‘Mwachimbichisye atati ŵenu ni achikulu ŵenu,’ ni ‘Jwakunlwesya atatigwe atamuno achikulugwe, akusachilwa kuulajikwa.’
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Nambo ŵanyamwe nkwiganya kuti, mundu aŵaga ni chindu cha kwakamuchisya atatigwe atamuno achikulugwe, ni atiji, ‘Achi chindu chi ndyosisye sadaka kwa Akunnungu.’
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
Nipele, jwele mundu jo ngakwachimbichisya atatigwe! Yele ni inkuti pakulinyelusya lilamulo lya Akunnungu ni kugakuya majiganyo genu mwachinsyene.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Ŵanyamwe ŵaulamba! Che Isaya jwakulondola jwa Akunnungu ŵasagamukwile yambone yankati ŵanyamwe paŵatite,
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
‘Akunnungu akuti, aŵa ŵandu ŵa akunjimbichisyanga ni ngomo pe, nambo mmitima jao atalikengene ni une.
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'"
Nombe akumbopela iyiyipe, pakuŵa indu yakwiganya ili malajisyo ga ŵandu pe.’”
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: "Hören och förstån.
Nipele, Che Yesu ŵauŵilasile mpingo wa ŵandu, ŵaasalile, “Mpilikane ni kumanyilila!
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan."
Chindu chachikuntaga mundu usakwa ngaŵa chachikwinjila nkang'wa, nambo achila chachikutyoka nkang'wa ni chachikuntaga mundu usakwa.”
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: "Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?"
Nipele ŵakulijiganya ŵao ŵajaulile ni kwasalila, “Ana nkumanyilila kuti Mafalisayo yachimile paŵapilikene maloŵe genu?”
13 Men han svarade och sade: "Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
Nambo ŵelewo ŵatite, “Mmela wauliwose wanganapande Atati ŵangu ŵa kwinani, chiuchitupulwa.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen."
Mwaleche ŵanyawo! Ŵele ali ŵangalola ŵakwalongosya ŵangalola. Jwangalola annongosyaga jwangalola njakwe, wose ŵaŵili chatumbuchile mwisimbo.”
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Uttyd för oss detta bildliga tal."
Che Petulo ŵatite, “Ntugopolele chele chitagu cho.”
16 Han sade: "Ären då också I ännu utan förstånd?
Che Yesu ŵaasalile, “Nombe ŵanyamwe ŵakwe ngankumanyilila?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
Ana ngankumanyilila kuti chindu chachikwinjila nkang'wa chikupita nnutumbo ni chikujasikwa kulindi?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Nambo yaikutyoka nkang'wa ikutyochela mu ntima, yele ni yaikuntaga mundu usakwa.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Pakuŵa mu ntima sikukopoka ng'anisyo syangalumbana sya kuulaga ni chikululu ni chigwagwa ni wiyi ni kuŵecheta yaunami ni kutukana.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan."
Gelego ni gakuntaga mundu usakwa. Nambo kulya panganaŵa makono ngakukuntaga mundu usakwa.”
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Che Yesu ŵatyosile kweleko ni ŵajile ku chilambo cha ku Tilo ni ku Sidoni.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: "Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande."
Nipele, jwankongwe jumo Mkanaani, kutyochela chilambo chilachila, ŵaichilile achinyanyisyaga, “Ambuje, Mwana ju che Daudi, mungolele chanasa! Mwali jwangu akamwilwe ni masoka kwannope.”
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: "Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande."
Nambo Che Yesu ngananjanga liloŵe. Ŵakulijiganya ŵao ŵajaulile ni kwachondelela achitiji, “Mwasalile ajaule, pakuŵa akutukuya ali nkunyokonya.”
24 Han svarade och sade: "Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus."
Che Yesu ŵajanjile, “Akunnungu andumile kukwakulupusya ŵandu ŵa ku Isilaeli ŵaŵapotele mpela ngondolo.”
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: "Herre, hjälp mig."
Pelepo jwambumba jula ŵaiche ni kwatindiŵalila paujo pao achitiji, “Ambuje, mungamuchisye.”
26 Då svarade han och sade: "Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna."
Che Yesu ŵajanjile, “Ngaŵa yambone kutola chakulya cha ŵanache ni kusiponyela mbwa.”
27 Hon sade: "Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord."
Jwankongwe jo ŵajanjile, “Elo, Ambuje, nambo mbwa sikulya mbakatika sisikupatuka pakulila achambuje ŵao.”
28 Då svarade Jesus och sade till henne: "O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill." Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
Pelepo Che Yesu ŵajanjile, “Jwankongwe, chikulupi chenu chachikulungwa, nipele, chitendekwe kukwenu chinkusaka.” Mwali jwao jula ni ŵalamile katema kakoko.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Che Yesu ŵatyosile pelepo ni kwaula mungulugulu litanda lya Galilaya, ŵakwesile kwitumbi, ŵatemi paasi.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Nipele, jaichile mipingo ja ŵandu ŵajinji, ŵampelechele ŵandu ŵangajenda ni ŵangalola ni ŵakulemala ni ŵangaŵecheta ni ŵane ŵajinji ŵakulwala, nipele ŵaŵisile mmbujo mwakwe ni kwalamya.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Nombe mpingo wa ŵandu ula wasimonjile nnope paŵaweni ŵangaŵecheta aninkuŵecheta ni ŵangalola aninkulola ni ŵakulemala ali alamile ni ŵangajenda aninkwenda, ŵandu ŵaakusisye Akunnungu ŵa ku Isilaeli.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: "Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen."
Che Yesu ŵaaŵilasile ŵakulijiganya ŵao, ŵaasalile, “Ngwakolela chanasa aŵa ŵandu ŵa pakuŵa atemi ni une moŵa gatatu sambano ni nganakola chakulya. Ngangusaka naaleche ajaule pangalya ngakaŵa chakomoche mwitala.”
33 Då sade lärjungarna till honom: "Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?"
Ŵakulijiganya ŵala ni ŵatite, “Tutupate kwapi chakulya chachijinji cha kwajikutisya ŵele ŵandu ŵa?”
34 Jesus frågade dem: "Huru många bröd haven I?" De svarade: "Sju, och därtill några få småfiskar."
Che Yesu ŵaausisye, “Nkwete mikate jilingwa?” Ŵajanjile, “Saba ni tusomba kanandi pe.”
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
Nipele Che Yesu ŵaasalile ŵandu atamanje paasi.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Ŵajitosile mikate saba ni tusomba tula, ŵatogolele Akunnungu, ŵajigaŵenye ni kwapa ŵakulijiganya ŵao, nombe ŵakulijiganya wo ŵagaŵenye ŵandu.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Ŵalile wose, ŵajikwite. Paŵamasile kulya ŵalokotenye mbakatika ja mikate ni somba sila itundu saba yegumbale.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Ŵele uŵalile wo ŵaliji achalume elufu nne, pangaŵalanjila achakongwe ni ŵanache.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Nipele, Che Yesu ŵalanjile ŵandu, ŵakwesile mu ngalaŵa ni kwaula ku chilambo cha Magadani.
