Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Pharisee ho le Houdan thuhil ho phabep chu Jerusalem a konin Yeshua kimupi din ahung lhungpai tauve.
2 "Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta."
Amahon Ama adong un, “Iti dana naseijui hon chondan luipeh ajuilou uham? Ajeh chu amahon neh khom masanga khutsop chonna isah louva akoiyu ham?” atiuve.
3 Men han svarade och sade till dem: "Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
Yeshuan adonbut in, “Achutileh nanghon iti dan a Pathen in Thupeh apeh chu na chonnau jui man'a nahsah lou nahiu vem?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
Avetsahnan, Pathen in, nanu le napa jabol in, chule koi hijongleh apa ahilouleh anu jalou tah'a houva chu kithat ding ahi.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Hinlah nanghon miho chun anu leh apa koma, ‘kapanhu joupoi’ tia aseidiu chu aphai natiuve. Ajeh iham itileh nangho kapeh diu pen chu Pathen a kapeh ding in kaki temtai natisah uve.
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
Hitia hi nanghon apa le anuteu ajabol diu angai khohpoi natiuve. Hiti hin nang hon Pathen Thu chu na chonnau dan'in na pailha tauve.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Vo mi phalhem ho! Isaiah chun nangho thu gaova anaseisa chu adih e, ajeh chu aman,
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
Hiche mite hin akam uvin keima eijabol'un, hinlah alung sungu keiya kon in gam latah ahi.
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'"
Eihou-u jong bolthu ahibouve, ajeh chu amahon mihem lung suhtoa agelu chu Pathen Thupeh in ahiluvin ahi,” ati.
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: "Hören och förstån.
Chuphat in Yeshuan mi honpi chu ahung'uva chule ajah diuvin akou khom in, Aman, “Ngaiyun chule hetkhen na neiyuvin.
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan."
Nasung uva lut chun nasuboh pouve ti heuvin; nakam uva kona hung potdoh thu joh chun nasuhboh'u ahi” ati.
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: "Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?"
Chujouvin seijui ho chu akoma ahung un chule adong uvin, “Tua nathusei chun Pharisee ho alung nopmo sah chu nagel doh em?” atiuve.
13 Men han svarade och sade: "Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
Yeshuan adonbut in, “Kapan aphu lou thingphung kiphut chan chu abula kibot doh ding ahi.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen."
Hijeh chu limsah hih un. Amaho mitcho le mitcho kilam hil ahiuve. Chule mitcho khat chun achom dang khat alam hila ahileh, ani lhona kokhuh'a lhalut talou ding ham?” ati.
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Uttyd för oss detta bildliga tal."
Chutah in Peter in Yeshua jah a, “Mihon aneh uva akisu bohpoi nati thulem chu neihil chen un,” ati.
16 Han sade: "Ären då också I ännu utan förstånd?
Yeshuan adong in, “Na hetlou laiyu hiya ham?” ati.
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
“Naneh'u chu gilpia alut in chule posona ah aki thadoh jitai.
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Hinlah na thusei chu nakama kona hung potdoh'a ahi. Hichun nasuh boh'u ahi.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Ajeh chu lungsunga kona lunggel phalou ho, toltha, jonthan hoi, huh lungput, guchat, jousei chule miseiset.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan."
Hichengse hin nasuhboh'u ahi. Khutsop louva anneh hin nasuhboh'u ahi poi,” ati.
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Chujouvin Yeshuan Galilee chu adalhan chuin Tyre le Sidon gamkai sahlama agache toutai.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: "Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande."
Chidang namdang numei khat chuche muna chun ahung in, angeh in, “O Pakai, David Chapa, nei lungset in! Ajeh chu kachanu hi lhagao phalouvin atomin asugim lheh jenge,” ahung ti.
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: "Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande."
Hinlah Yeshuan kamcheng khat in jong adonbut poi. Chuphat in aseijuite ahung uvin, “Amanu soldoh tan, amanu hi achena ding in seipeh in,” tin asei tauve.
24 Han svarade och sade: "Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus."
Chuphat in Yeshuan numeinu jah a, “Keima amang thai kelngoi Israel mi (Pathen mite) henga bou eikisol ahi,” ati.
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: "Herre, hjälp mig."
Hinlah amanu ahung in chule a-houvin, chuin angeh kit in, “Pakai nei panhu in,” ati.
26 Då svarade han och sade: "Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna."
Yeshuan adonbut in, “Chate nehdi changlhah lahdoh peh a chule uicha peh angai ahipoi,” ati.
27 Hon sade: "Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord."
Amanun adonbut in, “Hichu adih ahi. Hinlah Pakai, uicha hon jong apute dokhanga kona anmal lhajah aneh diu phalpeh ahi,” ati.
28 Då svarade Jesus och sade till henne: "O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill." Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
Yeshuan, “Lungset umnu, natahsan alene. Thil nathum chu sanpeh na hitai,” tin aseipeh e. Chule achanu chu apettah in adamtai.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Yeshua Galilee twikhanglen a ahung kilen, chule mol chunga akaldoh in, chuin atoutai.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Mi honpi atama tam: a-elbai, mitcho, chatmo ho, a-pao theilou ho, chule midang tampi chu Ama henga ahin pui un. Amahon Yeshua ang'a alupsah uva ahileh, aman amaho chu aboncha uvin aboldam tai.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Mi honpi chun adatmo lheh uve. Apao thei louho jong apao theiyun, akhel a toi ho jong adamdoh un, chule nakong chatmo ho jong adamdoh un, chule mitcho hon jong kho amu tauve. Chuin amahon Israel Pathen chu avahchoi tauve.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: "Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen."
Chujouvin Yeshuan aseijui ho akou khom in, ajah uvah, “Hiche mihonpi hi ka khoto'e. Amaho hi hiche muna hi keimato ni thum jen um ahitauve. Chule amahon aneh diu imacha khendoh anei pouve. Amaho hi gilkel'a soldoh ding kanompoi, achuti louva ahileh lampia lhasampa a alhuhkam diu ka nompoi,” ati.
33 Då sade lärjungarna till honom: "Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?"
Seijuihon adonbut uvin, “Mi honpi hibang loma tam hi aneh diu gamthip muna hi hoiya ilah diu ham?” atiuve.
34 Jesus frågade dem: "Huru många bröd haven I?" De svarade: "Sju, och därtill några få småfiskar."
Yeshuan adong in, “Changlhah ijat na neiyuvem,” ati. Amahon adonbut un, “Changlhah pheng sagi le nga them khat,” atiuve.
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
Hiti chun Yeshua chun mi jouse chu, tol a tou ding in aseipeh tai.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Chuin aman changlhah pheng sagi le nga chu alan, amaho ding in Pathen thangvahna aneiyin, chule ahal halin ahehbal bal in, Aman aseijuiho apen, amaho chun neh ding chu mi honpi lah a chun ahom tauve.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
Amahon angaichat jat dungjuiyun aboncha uvin ane tauve. Hiche jou chun aseijuite chun anehval'u chu paipeh sagi alohdoh uvin ahi.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Amaho chu pasal sang li jen alhing uvin, numei ho le chapang ho jong ajao un ahi.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Chujouvin Yeshuan mi honpi chu a-incheh ah asol in, chuin Ama chu kong khat'a alut'in Magadan gamkai lam a agalkai tai.
