Matteus 15
1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
Cawh Jerusalem khaw awhkawng Farasi khqi ingkaw anaa awi cawngpyikung khqi thlang vang ce Jesu a venna law unawh doet uhy,
2 "Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta."
kawtih na hubatkhqi ing a hqamcakhqik awi qoe ce ami hqe? Buh ami ai law hly awh ami kut khaw am sil uhy!, tina uhy.
3 Men han svarade och sade till dem: "Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
Jesu ing a mingmih a venawh, “Cawhtaw kawtih nangmih ing na mimah ak awi qoe ingkaw Khawsa ak awipeek ce nami hqe lawt?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
Khawsa ak awipeek ingtaw, na nu ingkaw na pa zoeksang lah, anu apa awih che ak hlah sih taw thih sak aham awm hy, tinawh ak kqawn ce.
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
Cehlai nangmih ingtaw thlang ing anu apa venawh, 'kai a ven awhkawng na ngaih ik-oeih boeih boeih ce Khawsa venawh awm hawh hy,' a tinaak mantaw,
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
'anih ingtaw apa ce a zoeksang aham am awm hy,' ti u hyk ti. Cemyihna na mimah ak awi qoe ingkaw Khawsak awipeek ce kawna awm ap poek uhyk ti.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
Nangmih thlang qaai kqawnkhqi! Isaiah ing nangmih akawng anak kqawn hyt:
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
”Ve ak thlangkhqi ing a mim kha hqawng ingtaw kai ve ni zoeksang kaa hlai uhy, amik kawlungkhqi taw ak chang na ta uhy;
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'"
A hoeina ni kai ve ami ni beek hy; ami cawngpyinaak ce awm thlanghqing a cawngpyinaak mai ni, a tive thym hy,” tina hy.
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: "Hören och förstån.
Jesu ing thlang kqeng ce a venna khy nawh, “Ngai unawh zasim lah uh.
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan."
Nim khak khuiawh anuk lut awk-ai ing thlang tuih am awm sak nawh, nim khak khui awhkawng ak cawn law awih che ing ni thlang tuih a awm sak,” tinak khqi hy.
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: "Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?"
Cekcoengawh a hubatkhqi ce a venna law unawh doet uhy, “Farasikhqi ing ve ak awi ve aming zaak awh amik kaw am law hy, tice nak sim nu?” tina uhy.
13 Men han svarade och sade: "Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
Cehlai anih ing, “Khawk khan nakaw Pa ing a mang ling thingkungkhqi boeih taw ak kqa mah na phu kaw.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen."
Awm taak dym uh; sawikung mikhypkhqi ni. Mikhyp ing mikhyp a sawi mantaw, lawkkhqawng na tla qen kawm nih,” tina hy.
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Uttyd för oss detta bildliga tal."
Piter ing a venawh, “Vawhkaw nyhtahnaak awi ve kaimih a venawh kqawn caih lah,” tina uhy.
16 Han sade: "Ären då också I ännu utan förstånd?
Jesu ing, “Nangmih ingawm am nami zasim nawh nu?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
Nim khak khuiawh a nuk lut boeih boeih taw phoen ak khuina cet nawh cawh kawng ce naat na cawn hy, tice am nami sim nawh nu?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
Cehlai nim kha awhkawng ahak cawn law boeih taw kawlung khui awhkawng ni a law, cekkhqi ing ce thlang tyih am leh kap sak uhy.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
Kawlung khui awhkawng ni kawpoek amak leekkhqi, thlang himnaak, samphaihnaak, nu pa thawlhnaak, quuknaak, amak thym dyihthing na dyihnaak, Khawsa thekhanaak khqi ce a law hy.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan."
Ve myihkhqi ing thlang tuih am leh kap sak hy; cehlai kut silh kaana buh ainaak ing thlang tuih am leh am kap sak hy,” tina hy.
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
Ce hyn awhkawng Jesu taw Tura ingkaw Sidon khaw khqang ce cet hy.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: "Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande."
Cawh, Kanaan nu pynoet taw a qam khui awhkawng law nawh, a venawh, “Bawipa, David Capa, kai ve nim qeen lah! Ka canu qaai ing tu nawh khuikha soeih hy,” tina hy.
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: "Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande."
Cehlai awi khang oet awm am hlat pehy. Cedawngawh a hubatkhqi ce a venna law unawh, “Ak chang na ceh sak hlah, ni hu awh khy khing hy,” tina uhy.
24 Han svarade och sade: "Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus."
Jesu ing, “Isarel tuu ak qengkhqi aham doeng nani ani tyih,” tina hy.
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: "Herre, hjälp mig."
Cawh nu ce law nawh, “a haiawh khuk sym doena, “Bawipa ni bawm lah!” tina hy.
26 Då svarade han och sade: "Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna."
Anih ing, “Cakhqi phaihpi ce lawh pe nawh uikhqi ni peek lat ce am thym hy,” tina hy.
27 Hon sade: "Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord."
Cawhkaw nu ing, “Oeih, Bawipa, thym hy, cehlai ui ingawm a boeikhqi a caboei awhkaw buh baw ak tlakhqi ce lym lawt saw, tina uhy.
28 Då svarade Jesus och sade till henne: "O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill." Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
Cawh Jesu ing a venawh, “Nang nu nak cangnaak dung soeih hy! Na thoehnaak ce peek na awm hawh hy,” tina hy. Cawhkawng a canu ce qoei tlang hy.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
Ce a hyn ce Jesu ing cehta nawh Kalili tuili benna cet hy. Cekcoengawh tlang na ce kaai nawh ngawi hy.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
Cawh thlang kqeng khawzah ce a venna law uhy, khawk khem, mikhyp, awimyh, ak khawnkhqi ingkaw thlak tlokhqi ce a khawkung awh soei pe unawh; anih ing cekkhqi boeih ce qoei sak hy.
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
Awimyh ing pau thai nawh ak khawnkhqi ing leek hy, khaw ak khemkhqi ingawm cet thai unawh mikhypkhqi ing hu thai uhy; ce mihkhqi ce thlang boeih ing ami huh awh amik kawpoek kyi unawh, Isarel Khawsa ce kyihcah uhy.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: "Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen."
Cekcoengawh Jesu ing a hubatkhqi ce a venna khy nawh, “Vawhkaw thlang kqeng ve qeen khqi soeih nyng, vekkhqi ve ka venawh ikaw awm a ai kaana khaw thum voei awm hawh uhy. Buh cawih doena ceh sak aham am ngaih nyng, ka ceh sak man lam lak awh lum hau kawm uh,” tina hy.
33 Då sade lärjungarna till honom: "Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?"
A hubatkhqi ing a venawh, “Thlang ve zah a ai tat phaihpi ce ve kqawng khuiawh hana kaw ka mi huh kaw?” tina uhy.
34 Jesus frågade dem: "Huru många bröd haven I?" De svarade: "Sju, och därtill några få småfiskar."
Jesu ing a mingmih a venawh, “Phaihpi izah nu nami taak?” tinak khqi hy. A mingmih ing, “Phaihpi khqih ingkaw nga a khoeh ca taw awm hy,” tina uhy.
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
Thlang kqeng ce dek awh ngawih sak aham kqawn pehy.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Phaihpi khqih ingkaw nga ce lo nawh zeelnaak awi ak kqawn coengawh thek nawh a hubatkhqi ce pehy. A hubatkhqi ing thlang kqeng a venawh tei pek khqi uhy.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
A mingmih ing ak phyi na ai boeih uhy. Ami ai ngenkhqi ce a hubatkhqi ing ami cawi awh vawh khqih na kawi uhy.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
Cawhkaw ak aikhqi boeih taw naasenkhqi ingkaw nukhqi ak kqawn kaana thlang thawngli law uhy.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
Thlang kqeng ce a ceh sak coengawh, lawng khuina lut nawh Magadan khaw benna ce cet hy.
