Matteus 14
1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
Ni nton Kimayi Hiridus ana chu nda wo ikpye wa ba'tre ni tu Yesu a.
2 Då sade han till sina tjänare: "Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom."
Ahla ni ba gran ma “Iwayi ahi Yohana u tie batisma; a tashme. A to kima mba wa he ni ngbengblen u tie bi ndu bayi.
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
Ana Hiridus yi vu Yohana tro ni tu Hirudiya iwa vayi ma Filibo.
4 Ty Johannes hade sagt till honom: "Det är icke lovligt för dig att hava henne."
Niwa ahla niwu “Anabi ndu ban wa tie wame na”
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
Hiridus ana wuu wa a klu sisri ndi wa mba kpawu nyme ndahi anebi.
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
Niwa ivi wa ba ngrji Hiridus a tie a, ivrenwa Hiruduja a to nglu nzan wa abi kpukpome ni Hiridus.
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
A hla niwu nda shirji nha tia ndi ani mye wu ko ngyeri, ani nnowu
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: "Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud."
Wa awo ni yima ikpye wa ani myea a tre, “Ne niwa itu Yohana u tie batisma nimi tere”
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
Ichu a tie nfu ni mye maa, uni tu wa ana shirji niwu ye nha bi ni indi wa baye rli niwu'a a yo ba ndu ba tie tokima.
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
A ton mba ka cu toh Yohana ni mi koh u troa.
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
Nikiyi, ba nji tohma ye nno vrenwa ni mi tere a wa a kpa nji hi ka nno yima.
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
Nikiyi mrli koma baka ye ban ikmo karju bahi ka hla Yesu.
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
Wa Yesu awo towa a wlu niki ndra (tuka) ni ghwu hi wrji ri ni kankle ma. Wa jbu ndi ba ba wo towa baka zren rji ni mi gbu ba ni za huhi.
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
Nikiyi Yesu aye ni shishi mba nda to jbu ndi mba. Isronma ka tie wie ni ba nda den indi mba bi lilo
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: "Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat."
Wa yalu ye tie a mrli koh ma baye niwu nda tre “Bubuyi ahi miji u iton a gbronhiye. Cu ndi mba cuwo ndu bahi ni mrli gbu nda le birli rli”
16 Men Jesus sade till dem: "De behöva icke gå bort; given I dem att äta."
U Yesu hla bawu, “Ihi mba megyen na bi na nno ba ikpye wa ba rlia”
17 De svarade honom: "Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar."
Ba hla niwu,”kie he ni gble bredi ton u lambe harli”
18 Då sade han: "Bären dem hit till mig."
Yesu ka tre, “Nji ba yene”
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Nikiyi Yesu a hla ni j'bu ndi ba ndu ba kuson ni tu giga. A vu ngble bredi ton ba u lambe harli ba nji. A nzu ya shulu, nda tie lulu bawu nda nfu bredi ka nno mrli koh ma u ba kpa nno j'bu ndi ba.
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
Ba ton nda hwrji. U kpunkpu bredi mba lambe wa a don a bavu shu nimi sisen tso.
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
U biwa ba tan-a, lilon dubu ton mu, imba na mrli bana blayona.
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
A tiegbla ndu mrli koh ma rini mi ghwu nda dran ru' hi gran rima guciwu, wawu a krli gbyen j'bu ndi ba nda kaye cu ba cuwo.
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
Niwa a ndu j'bu ndi ba hia, a hon hi ngblu nda ka tie a duwa. Yalu yetie wa ahe ni nklen ma.
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
Ni ntonyi ighu'a he ni mi tsutsu maa u dakpyren maa u kiekle nghu nghu ba wru ka'da tie dii u dran wu.
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
Ni bwuh mble (krifi tra u mble), Yesu ka zren ni tu maa siye ni ba.
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: "Det är en vålnad", och ropade av förskräckelse.
Wa mrli ko ma to si zren ni tu maa, ba ka tie sisri nda tre “Iwayi hi brji”, nda yragro ni sisri.
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: "Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta."
Yesu ka gble tre ni ba nda hla, “Vu sron! ahi me! Na klu sisri na”.
28 Då svarade Petrus honom och sade: "Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet."
Bitru a saa niwu nda tre, “Baci ani ta hiwu, yome ndu me ye niwu”
29 Han sade: "Kom." Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
Yesu a tre, “Ye” u Bitru ka rju ni ghua nda zren ni tuma sihi ni Yesu.
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: "Herre, hjälp mig."
Ni' wa Bitru to sen nghunghua, a tie sisri. Wa a gle sihi ni mi maa, a kpagro nda tre, “Baci kpame cuwo!”
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: "Du klentrogne, varför tvivlade du?"
Yesu katie gbla rima wo ma vu Bitru nda hla ni wu, “Iwu u tsitsa suron, ahi ngye yo ni kay'me?”
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
Niwa Yesu mba Bitru ba ri ni mi ghu'a nghunghua kukli nda na la fu na.
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: "Förvisso är du Guds Son."
Nikiyi mrli koh ma ni mi ghua baka ku khu niwu nda tre, “Njanjimu u vren Rji”.
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
Wa ba rugran, bahi ni gbu Janisarata.
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
Wa indi bi wrji kima bato Yesu, ba tru cu ma hi ni ba nklan bi bubu ki, nda nji bi lilo bla san ye niwu.
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.
Ba breu ndi ndu ba' kpre nyu nklon ma, u biwa ba kpreu a ba fe den.
