Matteus 14
1 Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
Dembora hartan ençun ceçan Herodes Tetrarchac Iesusen famá:
2 Då sade han till sina tjänare: "Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom."
Eta erran ciecen bere cerbitzariey, Haur Ioannes Baptistá da, hura resuscitatu içan da hiletaric, eta halacotz verthutéc obratzen duté hunetan.
3 Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
Ecen Herodesec hatzamanic Ioannes esteca ceçan, eta presoindeguian eçar, Herodias haren anaye Philipperen emaztearen causaz.
4 Ty Johannes hade sagt till honom: "Det är icke lovligt för dig att hava henne."
Ecen erraiten ceraucan hari Ioannesec, Eztuc sori hori duán.
5 Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
Eta hura hil nahi çuelaric populuaren beldur cen, ceren Propheta beçala baitzaducaten hura.
6 Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
Bada Herodesen sor eguneco bestá eguiten cenean, dança cedin Herodiasen alabá artean: eta Herodesen gogara eguin ceçan.
7 att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
Nondic iuramendurequin prometta baitzieçon, emanen ceraucala cer-ere esca bailedi.
8 Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: "Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud."
Harc bada aitzinetic amáz instruitu içanic, Indac (dio) hemen platean Ioannes Baptistaren buruä.
9 Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
Eta triste cedin regue: baina cinaren, eta harequin mahainean iarriric ceudenén causaz, mana ceçan eman lequión.
10 och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
Eta igor ceçan Ioannesi presoindeguian buruären edequi eracitera.
11 Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
Eta ekarri içan da haren buruä platean, eta eman cequión nescatchari, eta harc presenta cieçón bere amari.
12 Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
Guero ethor citecen haren discipuluac, eta eraman ceçaten haren gorputza, eta ohortz ceçaten: eta ioanic conta cieçoten Iesusi.
13 Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
Eta hori ençunic Iesus parti cedin handic vnci batetan leku desertu batetara appart: eta ençunic gendetzeac oinez iarreiqui içan çaizcan hirietaric.
14 Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
Eta ilkiric Iesusec ikus ceçan gendetze handibat eta compassione har ceçan heçaz, eta hayén arteco eriac senda citzan.
15 Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: "Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat."
Eta arrats aldean ethorri içan çaizcan bere discipuluac, cioitela, Leku desertua duc haur, eta ordua ia iragan, eyec congit gendetzey, burguètarát ioanic iateco eros deçatençat.
16 Men Jesus sade till dem: "De behöva icke gå bort; given I dem att äta."
Baina Iesusec erran ciecén, Eztute ioaiteco mengoaric, eyeçue ceuroc iatera.
17 De svarade honom: "Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar."
Eta hec diotsote, Eztiagu hemen borz ogui eta bi arrain baicen.
18 Då sade han: "Bären dem hit till mig."
Eta harc erran ciecen, Ekaztaçue huna.
19 Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
Eta populua belhar gainean iartera manaturic, eta borz oguiac eta bi arrainac harturic, beguiac cerurat goitituric, gratiác renda citzan, eta hautsiric eman cietzen discipuluey oguiac, eta discipuluéc gendetzey.
20 Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
Eta ian ceçaten guciéc, eta ressasia citecen: eta goiti citzaten çathi soberatuetaric hamabi sasqui betheric.
21 Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
Eta ian çutenac ciraden borz milla guiçonen inguruä, emazteac eta haourrac gabe.
22 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
Eta bertan Iesusec bortcha citzan bere discipuluac vncian sartzera, eta haren aitzinean berce aldera iragaitera: populuari congit lemon bizquitartean.
23 Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
Eta congit emanic populuari, igan cedin mendira bereciqui, othoitz eguin leçançát. Eta arrastu cenean ber-bera cen han.
24 Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
Eta vncia ia itsassoaren artean cen, baguéz tormentatua: ecen haice contra cen.
25 Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
Eta gauären laurgarren veillán ioan cedin hetara Iesus, itsas gainez çabilala.
26 När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: "Det är en vålnad", och ropade av förskräckelse.
Eta hura ikussiric itsas gainez çabilala, discipuluac trubla citecen, erraiten çutela, Fantosmabat da, eta beldurtiz oihu eguin ceçaten.
27 Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: "Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta."
Baina bertan minça cequién Iesus, cioela, Sporça çaitezte: ni naiz etzaretela beldur.
28 Då svarade Petrus honom och sade: "Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet."
Eta ihardesten ceraucala Pierrisec erran ceçan, Iauna, baldin hi bahaiz, mana neçac hiregana ethortera vr gainez.
29 Han sade: "Kom." Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
Bada harc erran ceçan, Athor. Eta iautsiric vncitic Pierris ioan cedin vr gainez, Iesusgana ethor ledinçát.
30 Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: "Herre, hjälp mig."
Baina haicea sendo ikussiric, icit cedin: eta hundatzen hassi cenean oihu eguin ceçan, cioela, Iauna, salua neçac.
31 Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: "Du klentrogne, varför tvivlade du?"
Eta bertan Iesus escua hedaturic lot cequión, eta diotsó, O fede chipitacoá, cergatic dudatu duc?
32 När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
Eta sarthu ciradenean vncira, sossega cedin haicea.
33 Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: "Förvisso är du Guds Son."
Orduan vncian ciradenéc ethorriric adora ceçaten hura, cioitela, Eguiazqui Iaincoaren Seme aiz.
34 När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
Eta berce aldera iraganic ethor citecen Genesaretco lurrera.
35 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
Eta hura eçagutu vkan çutenean leku hartaco guiçonéc, igor ceçaten inguruco aldiri gucietara, eta presenta cietzoten eri ciraden guciac.
36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.
Eta othoitz eguiten ceraucaten solament hunqui leçaten haren abillamendu ezpaina, eta hunqui vkan çuten guciac, senda citecen.
