Matteus 13
1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
Mu lumbu beni, Yesu wutotuka mu nzo ayi wuyenda vuanda mu muenda mbu.
2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
Nkangu wuwombo wu batu bayiza va kaba. Diawu kakumina mu nlungu ayi wuvuanda muawu. Nkangu woso wu batu wuba va disimu.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: "En såningsman gick ut för att så.
Wuba longa mambu mawombo mu zinongo. Buna wuba kamba: —Nkuni wumosi wuyenda ku muanga mbongo.
4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
Bu kaba muanga mbongo; ndambu yibua mu ndambu nzila, zinuni ziyiza mana kuyidoda.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
Ndambu yinkaka yibua va matadi; vuma beni vasia ba ntoto wuwombo ko; zitheti zivika mena bila ntoto wusia ba phiba ko.
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
Vayi muini wungolo bu wutotuka, mintuidila beni miyokana ayi miyuma bila mianzi miawu misia kota ko mboti mu tsi ntoto.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
Zitheti zinkaka zibua va zitsendi. Zitsendi beni zimena ayi zifietikisa mintuidila beni.
8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
Vayi zinkaka zibua mu ntoto wumboti ayi zibuta mimbutu miwombo: lumosi khama yimosi; lunkaka makumasambunu ayi lukaka makumatatu.
9 Den som har öron, han höre."
Woso widi matu ma wila buna bika kawa.
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: "Varför talar du till dem i liknelser?"
Minlonguki mifikama ayi minyuvula: —Bila mbi wulembo sadila zinongo mu kuba yolukila e?
11 Han svarade och sade: "Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
Buna niandi wuba vutudila: —Beno lutambula diluaku di zabila mansueki ma Kipfumu ki Diyilu, vayi bawu basia kuma tambula ko.
12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Bila mutu wowo widi bima, bela kumvana ayi wela baka biwombo biviatukidi tezo. Vayi mutu wowo kambulu bima, wela ziono fiofi fidi yandi.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
Diawu ndikubakambilanga mu zinongo bila balembo tadi vayi bakadi mona, ka diambu ko batembi makutu vayi bakadi wa ayi bakadi sudika.
14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
Mavangimini bobo mu diambu di dedikisa mambu mbikudi Ezayi kabikula mu diambu diawu: Wa, luela wa kueno vayi lulendi sudika ko. Tala, luela tala kueno vayi lulendi mona ko.
15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
Bila mintima mi batu baba miyikidi ngolo banga matadi. Bamengi kuawu wa. Bazibikidi meso mawu; bila nganu meso mawu malenda mona, makutu mawu malenda wa, mintima miawu milenda sudika, bila nganu balenda balula mavanga ayi nganu ndenda kuba belusa!
16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
Vayi khini kuidi beno bila meso meno malembo moni ayi makutu meno malembo wi.
17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Bukiedika ndikulukamba ti mimbikudi miwombo ayi batu bawombo basonga baba tsatu mu mona mambu momo lulembo moni vayi basia mamona ko; ayi baba tsatu mu wa mambu ma lulembo wi vayi basia mawa ko.
18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
—Luwa tsundu yi nongo yoyi ndilukembi, nongo yi nkuni:
19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
Yoso-yoso thangu mutu kawilu mambu ma kipfumu ayi kakadi kuma sukida, buna pheve yimbimbi yikuiza vuzanga mambu momo makunu mu ntimꞌandi. Yawu yoyi mbongo yibua va ndambu nzila.
20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
Mbongo yoyi yibua va matadi yawu mutu wuwa mambu ma Nzambi ayi wutumbu vika ku matambula mu khini.
21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
Sumbu yisia ba mianzi ko buna yisia zingila ko. Ziphasi voti yamusu bu bizidi mu diambu di mambu ma kipfumu, buna wuvika buanga nsualu.
22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
Mbongo yoyi yibua va zitsendi yawu mutu wuwa mambu ma Nzambi vayi mayindu mu diambu di luzingu lualu ayi mu diambu di kimvuama ki luvunu mamfietikisanga mambu ma Nzambi ayi malendi vana diluaku ko muingi mbongo beni yibuta. (aiōn g165)
23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt."
Vayi mbongo yoyi yibua va ntoto wumboti yawu mutu wuwa mambu ma Nzambi ayi wusudika mawu; wumbutanga mimbutu khama yimosi, makumasambanu, makumatatu.
24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: "Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
Yesu wuba kamba nongo yinkaka: —Kipfumu ki Diyilu kidedakani banga mutu wowo wukuna mabongo yimboti mu tsolꞌandi.
25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
Vayi batu bu baba baleka mbeniꞌandi wuyiza kuna kiti ki mbimbi va khatitsika ble bosi wuyenda kuandi.
26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
Ble bu kimena ayi kitotula zitsangu buna kiti ki mbimbi diaka kimena.
27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
Buna bisadi bi pfumu yi tsola biyiza ku nyuvula: —Pfumu, keti mbongo yimboti wukunini mu tsolꞌaku e? Buna kuevi kubedi kiti kiaki kimbimbi e?
28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
Niandi wuba vutudila: —Mbeni niandi wuvengi buawu. Buna bisadi binyuvula: —Tidi tuenda vuzi kiti kioki kimbimbi e?
29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
Pfumu wuvutula: —Nana! Bila beno vuza kiti kioki buna lulenda vuza ayi ble.
30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'"
Bikanu biabi biodi biyedila va kimosi nate mu thangu yela velo mimbutu. Buna mu thangu yina, ndiela kamba batu ba kisalu: “vuzanu theti kiti kioki kimbimbi bosi lukanga kiawu mu minko mu diambu luyoka kiawu. Bosi luela vela ble ayi luela ku yitula ku yilu banga kiama.”
31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: "Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
Yesu wuba kamba nongo yinkaka: —Kipfumu ki Diyilu kidedakani banga luteti lu mutalide. Mutu wumosi wubonga luawu ayi wukuna luawu mu tsolꞌandi.
32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar."
Luteti beni luviokidi zitheti zioso mu keva vayi enati lumenini buna lumviokanga bikunusu bioso mu kula ayi lunkitukanga nti. Muawu zinuni zieti kuiza ayi vanga zindiala ziawu mu matafi mandi.
33 En annan liknelse framställde han för dem: "Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat."
Wuba kamba nongo yinkaka: —Kipfumu ki Diyilu kidedakani banga luvi lolo nketo kabongidi ayi sobikisidi luawu mu bitezo bitatu bi falina nate yimvimbisa falina yoso.
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Yesu mu zinongo katubila mambu moso momo kuidi nkangu wu batu ayi kadi khumbu yimosi kela tuba mambu mu kambu sadila nongo.
35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: "Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse."
Buawu bobo bu dedikinina mambu matuba mbikudi: Ndiela kuba yolukila mu zinongo, Ndiela kuba zabakisa mansueki momo masuama tona nza yivangulu.
36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: "Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern."
Yesu bu kasindika nkangu, bosi wukota mu nzo. Minlonguki miandi mifikama va kaba ayi minyuvula: —Wutusudikisa nongo yi kiti ki mbimbi kiba mu tsola.
37 Han svarade och sade: "Den som sår den goda säden är Människosonen.
Yesu wuvutula: —Muana Mutu niandi mutu kunini mbongo yi mboti.
38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
Tsola yidi nza, mbongo yi mboti yidi bana ba Kipfumu; kiti ki mbimbi kidi bana ba satana.
39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
Satana, niandi mbeni yoyi yikuna kiti ki mbimbi. Thangu yi vela mimbutu yawu tsukulu yi nza, zimbasi ziawu bisadi bi tsola. (aiōn g165)
40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
Boso bumvuzulungu kiti ki mbimbi ayi kimvikulungu ku mbazu; buawu bobo buela bela mu tsukulu yi nza. (aiōn g165)
41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Muana Mutu wela fidisa zimbasi ziandi ayi ziela botula, mu kipfumu kiandi, bima bioso biobi bintotulanga masumu ayi bobo beti vanganga mambimbi.
42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
Zimbasi ziela loza batu beni ku mfulu yi mbazu. Kuna kuidi bidilu ayi nkuetosolo wu meno.
43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
Buna batu basonga, bela lezama banga thangu mu Kipfumu ki Dise diawu. Woso widi matu ma wilu buna bika kawa!
44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
—Kipfumu ki Diyilu kidedakani banga kima kithalu, kisueko mu tsola. Mutu niandi kuenda kibakula, maka sueka diaka kiawu. Bosi mu khini yina, buna wela kuenda sumbisa bima biandi bioso ayi sumba tsola beni yina.
45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
Kipfumu ki Diyilu kidedakani diaka banga mukhita wowo wuntombanga bilunga bi kitoko.
46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
Enati bakudi lunga kimosi kithalu yiwombo, buna wela kuenda sumbisa bima biandi bioso ayi sumba lunga beni.
47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
Kipfumu ki diyilu kidedakani diaka banga dikondi diodi balozidi mu mbu ayi dibuididi zimbisi ziphila mu phila.
48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
Diawu wala, banlobi mbizi ba dituta ku disimu. Bosi bavuanda ayi batula mboti mu bipani ayi miloza ziozi zimbimbi.
49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
Buawu bobo buela bela mu tsukulu yi ntoto: Zimbasi ziela kuiza mu vambisa batu bambimbi va khatitsika batu basonga. (aiōn g165)
50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
Buna ziela loza batu bambimbi ku mfulu yi mbazu kuna kuidi bidilu ayi nkuetosolo yi meno.
51 Haven I förstått allt detta?" De svarade honom: "Ja."
—Lusudikidi mambu moso mama e? Bavutula: —Nyinga.
52 Då sade han till dem: "Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt."
Buna mu manisa Yesu wuba kamba: —Diawu kadika nsoniki wu Mina wulonguka mambu ma Diyilu, dedikini banga pfumu yi nzo yimbonga bima bimona bithalu ayi bikhulu mu kiuka kiandi.
53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
Thangu Yesu kamanisa tuba zinongo ziozi wukatuka kuna,
54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: "Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
wuvutuka ku divula diandi. Wutona longa mu nzo yi lukutukunu. Buna basimina ayi batuba: —Buna kuevi kabakidi nzayilu yoyi ayi lulendo lolo luvangila bikumu biobi e?
55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
Keti niandi muana salaphati? Maliya diawu ko dizina di ngudi andi? Bosi Zaki, Zozefi, Simoni ayi Yuda basi ko bakhomba bandi zi babakala?
56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?"
Bosi bakhomba bandi zi baketo, keti zinkalanga yeto vava? Vayi niandi kuevi kabakidi mambu moso momo?
57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: "En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus."
Niandi wuba kandika babika kunwilukila. Vayi Yesu wuba kamba: —Mbikudi katambulanga minsua mu tsi andi ko ayi mu dikanda diandi ko.
58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar.
Diawu kasi vanga kuna bikumu biwombo ko mu diambu di kambu kuawu ku minu.
