Matteus 13
1 Samma dag gick Jesus ut från huset där han bodde och satte sig vid sjön.
NI ran ota Iesus kotila sang nan im o, ap kaipokedi pon oror.
2 Då församlade sig mycket folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den, medan allt folket stod på stranden.
A pokon kalaimun pokon dong i, i ari kotidang pon sop pot, kaipokedi, a pokon o udar pon oror o.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser; han sade: "En såningsman gick ut för att så.
I ari karaseraseki ong me toto masani: Kilang, saunkamor o kolan kamorok.
4 Och när han sådde, föll somt vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
Ni a kamokamorok, akai ap moredier ong pon kailan al, manpir ap pirido nam ir ala.
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
A akai moredier wasa takain, wasa pwel pedeped; ir ari pitipit wosadar pweki sota pwel lole.
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
A katipin lao dakaradar, re motoredier o mongelar, pweki sota kalau ar.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det.
A akai moredier nan tuka teketek; a tuka teketek wosadar kasoka ir ala.
8 Men somt föll i god jord, och det gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt.
A akai moredier nan pwel mau o wadar: Akai pan me epuki, akai me woneisok, akai me sileisok.
9 Den som har öron, han höre."
Me salong a mia, men rong, i en rong!
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: "Varför talar du till dem i liknelser?"
Tounpadak kan ap pwarado potoan ong i: Da me re kotin kaukawewe ong irail ni karaseras akan?
11 Han svarade och sade: "Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet.
A kotin sapeng masani ong irail: A muei ong komail er, en asa, me rir en wein nanlang, a ap sota muei ong mepukat.
12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Pwe me a mia, ekis pan ko ong, pwen aneki me laud; a me sota a mia, nan a pan katia sang, me mi re a.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå.
I me I padaki ong irail ni karaseras. Pwe re kilang wasa, ap sota kin kilang, o rong wasa, ap sota kin rong, pwe re sota kin dedeki.
14 Så fullbordas på dem Esaias' profetia, den som säger: 'Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
Nan irail kapung pan kokop en Iesaia, me masanier: Komail pan rongki salong omail, ap sota dedeki, o kilangki mas omail, ap sota weweki.
15 Ty detta folks hjärta har blivit förstockat, och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon, eller höra med sina öron, eller förstå med sina hjärtan, och omvända sig och bliva helade av mig.
Pwe mongiong en aramas pukat kapitakailar, o salong arail ponlar, o re kamair pena mas arail. Pwe kadekadeo re de kilangki mas arail, o rongki salong arail, o lolokongki mongiong arail, o wukila, a I de kakel irail ada.
16 Men saliga äro edra ögon, som se, och edra öron, som höra.
A mas omail meid pai, pwe re kilang wasa, o salong omail, pwe re rong wasa.
17 Ty sannerligen säger jag eder: Många profeter och rättfärdiga män åstundade att se det som I sen, men fingo dock icke se det, och att höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.
Pwe melel I indai ong komail, saukop o me pung akan me toto, me anane en kilang, me komail kin kilekilang, ap sota kilanger, o en rong, me komail kin rongerong, a re sota rongadar.
18 Hören alltså I vad som menas med liknelsen om såningsmannen.
Komail ari rong karasepa wet duen saunkamorok:
19 När någon hör ordet om riket, men icke förstår det, då kommer den onde och river bort det som såddes i hans hjärta. Om en sådan människa kan det sägas att säden såddes vid vägen.
Meamen rong masan duen wei o ap sota dedeki, me sued ap pwarado, katia sang, me kamoremoredier nan mongiong i, a iei i, me ale war akan pon kailan al o.
20 Och att den såddes på stengrunden, det är sagt om den som väl hör ordet och strax tager emot det med glädje,
A me kamoremoredier wasa takain, iei i, me kin rongada masan o, ap pitipit peren kida ale;
21 men som icke har någon rot i sig, utan bliver beståndande allenast till en tid, och när bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då kommer han strax på fall.
A sota kalau a re a, pwe a lol masarang, pwe ansau apwal o kamekam lao pwaida pweki masan o, a ap madang makar kida.
22 Och att den såddes bland törnena, det är sagt om den som väl hör ordet, men låter tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse förkväva det, så att han bliver utan frukt. (aiōn g165)
A me kamoremoredi ong nan tuka teketek, iei i, me kin rongada masan o, a anan en pai en sappa o widing en dipisou kang kin kasokela masan o, ap so wa. (aiōn g165)
23 Men att den såddes i den goda jorden, det är sagt om den som både hör ordet och förstår det, och som jämväl bär frukt och giver dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt."
A me kamoremoredi nan pwel mau, iei i, me kin rongada masan o, ap dedeki o wada; akai kin pan me epuki, a akai me woneisok, a akai sileisok.
24 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: "Med himmelriket är det, såsom när en man sådde god säd i sin åker;
A kotiki ong irail er pil apot karaseras masani: Wein nanlang rasong aramas amen, me kamoredi war mau nan sap we.
25 men när folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg.
A aramas lao mairelar, a imwintiti ap pwarado kamoredier dip nan pung en korn ap koieila.
26 När nu säden sköt upp och satte frukt, så visade sig ock ogräset.
A tuka lao wosadar o wadar, dip ap pil pwaradar.
27 Då trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den då fått ogräs?
Ladu en kaun pan im o kan ap pwara dong i potoan ong i: Maing, kaidin war mau, me kom kotin kamoredier nan sap omui? A iaduen dip, a ko sang ia?
28 Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta.' Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola gå åstad och samla det tillhopa?'
A masani ong irail: Aramas mor sued amen me wiadar. Ladu kan ap potoan ong i: Kom kotin mauki, sen kola matiada sang?
29 Men han svarade: 'Nej; ty då kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.
A masani: Iermen, pwe komail der matia sang dip iangaki korn.
30 Låten båda slagen växa tillsammans intill skördetiden; och när skördetiden är inne, vill jag säga till skördemännen: 'Samlen först tillhopa ogräset, och binden det i knippor till att brännas upp, och samlen sedan in vetet i min lada.'"
A karos pan mimieta lao ansaun rak; ni ansaun rak i pan indang men dolung kan: Ki pena mas dip akan, pira pena ni kap akan, pwe aramas en karongala, a korn ki pena nan ai im en nak.
31 En annan liknelse framställde han för dem; han sade: "Himmelriket är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin åker.
A kotiki ong irail pil apot karaseras masani: Wein nanlang rasong wan tuka eu, me aramas amen ale, padukedi ong nan sap we,
32 Det är minst av alla frön, men när det har växt upp, är det störst bland kryddväxter; ja, det bliver ett träd, så att himmelens fåglar komma och bygga sina nästen på dess grenar."
Me tikitik sang war karos, a a lao wosada, a kalaimun sang dip akan, o wiala tuka laud apot, manpir en pan lang akan ap pokon pena o mimi nan ra a kan.
33 En annan liknelse framställde han för dem: "Himmelriket är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat."
A pilapot karaseras me a kotin masani ong irail: Wein nanlang rasong kalep kis, me li amen ale okila nan kasak en plaua silu, karos lao mutala.
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.
Mepukat karos Iesus kotin padapadaki ni karaseras ong pokon o, o sota, me a kotin padaki ong irail, ma sota ni karaseras.
35 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade: "Jag vill öppna min mun till liknelser, uppenbara vad förborgat har varit från världens begynnelse."
Pwen pwaida me lokido ren saukop o, me masani: I pan ki pasang au ai, pwen karaseras o pan kasansaleda me rir akan sang ni tapin kaua.
36 Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: "Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern."
A ap kotin kadar pasang pokon o, kotilong ong nan tanpas o. Sapwilim a tounpadak kan ap kai dong i potoan ong: Re kotin kawewe ong kit karasepan dip nan matual o.
37 Han svarade och sade: "Den som sår den goda säden är Människosonen.
A kotin sapeng masani: Me kamoredi war mau, iei Nain aramas.
38 Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn.
Matuel iei sappa. War mau iei toun wei. Dip iei nain mesued.
39 Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar. (aiōn g165)
Imwintiti, me kin kamor ir edi, iei tewil. Rak me kaimwisoke pan sappa. Saundolung pene iei tounlang kan. (aiōn g165)
40 Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände. (aiōn g165)
A duen dip akan a kin usa sang rong kila kisiniai, iduen a pan wiaui ni imwin kaua. (aiōn g165)
41 Människosonen skall då sända ut sina änglar, och de skola samla tillhopa och föra bort ur hans rike alla dem som äro andra till fall, och dem som göra vad orätt är,
Nain aramas pan kadarala na tounlang kan, o re pan ki sang nan wei men kamakar karos, o me kin wiawia me sued.
42 och skola kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
O re pan kasapok ir alang len kisiniai iei wasan mamaiei o teterok.
43 Då skola de rättfärdiga lysa såsom solen, i sin Faders rike. Den som har öron, han höre.
Me pung kan ap pan lingaling dueta katipin nan wein Sam arail. Me salong a mia, men rong, i en rong!
44 Himmelriket är likt en skatt som har blivit gömd i en åker. Och en man finner den, men håller det hemligt; och i sin glädje går han bort och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
Wein nanlang rasong pai eu, me rir nan matuel, me aramas amen diaradar ap okila, o peren kida, koieila, netikilar karos, me a naineki, ap netiadar matuel o.
45 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor;
Wein nanlang pil rasong saunet amen, me raparapaki takai kasampwal kai.
46 och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den.
A lao diaradar eu, me kasampwalia, ap koieila netikilar a dipisou karos, netiada i.
47 Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en not kastas i havet och samlar tillhopa fiskar av alla slag.
Wein nanlang pil rasong uk apot, me kin kadudi nan sed, pwen oro pena song karos.
48 När den så bliver full, drager man upp den på stranden och sätter sig ned och samlar de goda i kärl, men de dåliga kastar man bort. --
A lao direla, re kin apiadado pon oror, ap mondi pena, deuk ong me mau akan nan dal akan, a me sued akan re kin kasela.
49 Så skall det ock ske vid tidens ände: änglarna skola gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga (aiōn g165)
Nan iduen a pan wiaui ni imwin kaua: Tounlang kan pan koieila, katoror sang me sued akan me pung kan. (aiōn g165)
50 och kasta dem i den brinnande ugnen; där skall vara gråt och tandagnisslan.
O kasapok ir alang len kisiniai, iei wasan maiei o teterok.
51 Haven I förstått allt detta?" De svarade honom: "Ja."
Iesus kotin masani ong irail: Komail weweki mepukat karos? Re potoan ong: Ei Maing.
52 Då sade han till dem: "Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt."
A ap kotin masani ong irail: I me saunkawewe karos, me sukusukuleki wein nanlang me rasong kaun pan im eu, me kin kapwareda sang a pai me kap o me maring.
53 När Jesus hade framställt alla dessa liknelser, drog han bort därifrån.
Kadekadeo Iesus lao kaimwisokela karaseras pukat, ap kotin koieila sang wasa o.
54 Och han kom till sin fädernestad, och där undervisade han folket i deras synagoga, så att de häpnade och sade: "Varifrån har han fått denna vishet? Och hans kraftgärningar, varifrån komma de?
A koti dong udan sap we kawewe ong irail nan ar sinakoke. Irail ari puriamui kila indada: Lolekong en Ol men et o a manaman akan ko sang ia?
55 Är då denne icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och heta icke hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
Kaidin i nain kapenta? In a sota adaneki Maria? O ri a ol akan Iakop, o Iosep, o Simon, o Iudas?
56 Och hans systrar, bo de icke alla hos oss? Varifrån har han då fått allt detta?"
O ri a li akan, kaidin irail karos mi re atail? Ari, ia wasa mepukat ko sang ia?
57 Så blev han för dem en stötesten. Men Jesus sade till dem: "En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus."
O irail makar kin i. A Iesus kotin masani ong irail: Sota wasa me saukop so waui ia, nan sap we ota o ren sau i ko.
58 Och för deras otros skull gjorde han där icke många kraftgärningar.
I ari sota wiadar manaman toto wasa o pweki ar soposon.
