Matteus 12
1 Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta.
Pabusuba bwa Sabata, bwakupumwina kwa Bayuda, Yesu walikapita mu libala lya maila pamo ne beshikwiya, beshikwiya bakendi balanyumfwa nsala, neco balatatika kuningula ngala sha maila ne kushilya.
2 När fariséerna sågo detta, sade de till honom: "Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat."
Mpobalaboneco Bafalisi, Yesu balamwambileti, “Kamubonani ncobalenshinga beshikwiya benu pabusuba bwa Sabata cabula kusuminishiwa ne Mulawo”
3 Han svarade dem: "Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga:
Nendi walabambileti, “Sena muliya kubelengapo ncalensa Dafeti, mpwalanyumfwa nsala pamo ne banendi mbwalikuba nabo?
4 huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?
Ntepasa walakengila mu Ng'anda ya Lesa, kuya kulya shinkwa wishikubengwa kuli Lesa ico calikuba catonda, nkabalikuba basuminishiwa ne mulawo kulya shinkwa uyo sobwe, nsombi beshimilumbo.
5 Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld?
Mpani muliya kubelengapo mu Milawo kwambeti, beshimilumbo nabo balikupwaya mulawo pabusuba bwa Sabata ne kuboneketi baliya mulandu.
6 Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen.
Cakubinga ndamwambilishingeti, mpwali pano wapita Ng'anda ya Lesa.
7 Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld.
Nshinga nemucishi bupandulushi bwa Maswi a Lesa alambangeti, ‘Nkandayandangeti bantu bampe milumbo sobwe, nsombi ndayandangeti bantu benshilenga nkumbo kubanabo. nsuni nkumbo, kupita milumbo, anu ne mutambili bantu babula bwipishi eti bakute bwipishi,’
8 Ty Människosonen är herre över sabbaten."
Pakwinga Mwana Muntu emwine busuba bwa Sabata.”
9 Och han gick därifrån vidare och kom in i deras synagoga.
Mpwalafumapo Yesu walakengila mu ng'anda yakupaililamo,
10 Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade: "Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?" De ville nämligen få något att anklaga honom för.
Umo mwalikuba muntu watontola cikasa, bantu nabambi balikuyanda pakumucaninapo mulandu wakumubepeshela Yesu, balamwipusheti, “Sena Milawo yasuminisha kusengula muntu pabusuba bwa Sabata?”
11 Men han sade till dem: "Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det?
Nendi Yesu walabakumbuleti, “Niyani palinjamwe ukute kambelele kamowa, welela kubula kukatampula kawila mucisengu pa busuba bwa Sabata?
12 Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är."
Nomba muntu ntewapita mbelele! Na nico ekwambeti Milawo yasuminisha kwinsa byaina pabusuba bwa Sabata.”
13 Därefter sade han till mannen: "Räck ut din hand." Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. --
Neco walamwambila usa muntu, “Tandabula cikasa cakobe!” Nendi walatandabula, popelapo cikasa cakendi calaba cena mbuli cinendi.
14 Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom.
Popelapo basa Bafalisi balapula kuya kupangana mobelela kumushinina Yesu.
15 Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,
Yesu mpwalanyumfweti balapangananga, walafumamo. Abo bantu bonse balikumukonkela walikubasengula malwashi onse.
16 men förbjöd dem strängeligen att utbreda ryktet om honom.
Nomba nendi walabakonkomesha kwambeti, kabatamuyubululanga,
17 Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:
walenseco kwambeti ncalamba Lesa kumushinshimi wakendi Yesaya cikwanilishiwe cakwambeti,
18 "Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken.
“kamubonani, musebenshi wakame uyu ngondalasala, Ndimusuni, moyo wakame wakondwa nendi, Ninkabike Mushimu mulyendiye. Nendi nakakambaukenga shalombolosho kubantu ba mishobo naimbi,
19 Han skall icke kiva eller skria, och hans röst skall man icke höra på gatorna,
Nteti akatotekepo, nambi kompolola sobwe, Paliya muntu eti akanyumfwepo liswi akendi munshila sha muminshi,
20 Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger.
Nendi nteti akatyokole litete lyomfwama, nambi kushima muniko ulayandanga kushimika, mpaka cancinencine cikakwane,
21 Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp."
Kupembelela kwa bantu bonse nikukabikwe mu lina lyakendi.”
22 Då förde man till honom en besatt, som var blind och dövstum. Och han botade honom, så att den dövstumme talade och såg.
Panyuma pakendi bantu balaleta muntu washipilwa, kayi utacikonsho kwamba wekatwa ne mishimu yaipa, Yesu walamusengula, walatatika kwamba ne kubona cena.
23 Och allt folket uppfylldes av häpnad och sade: "Månne icke denne är Davids son?"
Bantu bangi balakankamana kabambeti, “Sena uyu nte mwanendi Dafeti?”
24 Men när fariséerna hörde detta, sade de: "Det är allenast med Beelsebul, de onda andarnas furste, som denne driver ut de onda andarna."
Nomba Bafalisi mpobalanyumfweco balambeti, “Sobwe, ngofu shakupulisha mishimu yaipa lashifulunga kuli belezebulu mukulene wa mishimu yaipa.”
25 Men han förstod deras tankar och sade till dem: "Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.
Yesu mpwaleshiba ncebalikuyeya walabambileti, “Cishi ciliconse capansana mu makoto makoto ne kutatika kulwana, nkacela kwikalisha nsombi ngaconongeka. Nambi bantu mu munshi, ne mumikowa batatika kubukilana ne kulwana, uwo munshi nambi mukowa nkapelela kuba kunyumfwana sobwe.
26 Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd?
Na bali mubwami bwa Satana kabapulishana palwabo bene, ekwambeti bapansana, inga bwami bwakendi Satana ngabuyumeconi?
27 Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Na ame kamung'ambeti ndapulishinga mishimu yaipa ne ngofu sha belezebulu, inga beshikwiya benu balo balapulishinga mishimu yaipa ne ngofu shabani? Ecebo cakendi beshikwiya benu ebabanga bakamboni pacilubo cenu.
28 Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Na ame ndapulishinga mishimu yaipa ne ngofu ya Mushimu wa Lesa, anu ekwambeti Lesa latatiki kubika Bwami bwakendi pakati penu.”
29 Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus.
Paliya muntu welela kwingila mu ng'anda ya muntu wangofu kuya kumantamo buboni bwakendi, katanamusunga muntu wangofuyo. Enseco welela kuya kumantamo bintu mung'andomo.
30 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
“Uyo labulunga kubela kulubasu lwakame latotekeshananga nenjame, uyo labulunga kunyamfwako kubunganya, nendi ni shikumwaya.
31 Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.
Ecebo cakendi ndamwambilishingeti, Lesa nakalekelele bwipishi bonse, ne maswi aipa. Nomba ku muntu lanyanshanga Mushimu Uswepa, Lesa nteti akamulekelelepo.
32 Ja, om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men om någon säger något mot den helige Ande, så skall det icke bliva honom förlåtet, varken i denna tidsåldern eller i den tillkommande. (aiōn g165)
Ni cimo cimo uliyense lambilinga Mwana Muntu maswi aipa, Lesa nakamulekeleleko, nomba uliyense lanyanshanga Mushimu Uswepa, Lesa nteti akamulekelelepo sobwe pacino cindi, nambi mucindi cakuntangu.” (aiōn g165)
33 I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
Na mwambeti citondo ici caina, ekwambeti ne bisepo byakendi byaina, kayi mwambeti, citondo ici caipa, ekwambeti ne bisepo byakendi byaipa, citondo cikute kwishibikwa kubisepo byakendi.
34 I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.
Bana banjoka amwe! Ngamucikonsheconi kwamba byaina pakwinga mwaipa? Pakwinga mulomo ukute kwamba byesula mumoyo.
35 En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.
Muntu waina ukute kupulisha byaina kufuma pamulunda wa buboni bwakendi bwaina. Nendi muntu waipa ukute kupulisha byaipa kufuma pamulunda wa buboni bwakendi bwaipa.
36 Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.
Ndamwambilishingeti pa busuba bwalombolosho, bantu ni bakacanike ne mulandu pa maswi abula kwelela ngobalikwamba,
37 Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig."
pakwinga nemaswi akobe nukacaniketi uliya mulandu, kayi maswi akobe nakakupeshe mulandu.
38 Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: "Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig."
Beshikwiyisha milawo ya Mose ne Bafalisi balamwambila Yesu eti, “Bashikwiyisha, tulayandanga mutulesheko cingashilo cishikukankamanisha.”
39 Men han svarade och sade till dem: "Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.
Nomba nendi Yesu walambeti, Ha! Kwipa musemano uwu wabantu babula lushomo balayandanga kubona cingashilo cishikukankamanisha, Nomba nteti bakacibonepo sobwe cingashilo kupatulakowa cisa ca mushinshimi Yona.
40 Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.
Mbuli Yona usa ncalikuba mulibunda lya luswi lunene lusa masuba atatu, munshi ne mashiku, nendi Mwana Muntu na kabikwe panshi mubulongo masuba atatu, munshi ne mashiku.
41 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Bantu baku Ninive, nibakapundukile pamo ne bantu ba musemanowu pa busuba bwa lombolosho, kwambeti bantu ba ku ninive bakabatotekeko, nte pasa balo balalapa mpobalanyumfwa kukambauka kwa Yona. Nsombi pano mpwali wapita Yona.
42 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.
Pa busuba bwalombolosho, mwami mutukashi waku Sheba nakapunduke pamo ne bantu bamusemanuwu, nakese akabatoteke. Pakwinga nendi walenda musuma, kwisa kunyumfwa kwamba kwa mano a mwami Solomoni, nomba pano pali wapita Solomoni.
43 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.
“Na mushimu waipa ulapulu mu muntu, ukute kuya kwendenda mucishi cabula menshi, kulangaula musena wakupumwininako, nomba nkaukute kucanika.
44 Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,
Neco ukute kwambeti, ndabwelenga kung'anda kwakame kusa nkondalapula, lino washika ukute ucana mung'anda musa muli tonto, mwapyangwa ne kubambwa cena.
45 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte."
Ukute kuya kumanta mishimu inendi isanu ne ibili yaipa kupita walo, panyuma pakendi yonse ikute kuya kwingila ne kwikalilila mopelomo. Neco bwikalo bwa muntu uyo bukute kwipa kupita ncalikuba pakutanguna, nicikabeco kumusemanuwu waipa.”
46 Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.
Yesu kacamba ne bantu bangi basa, bakwabo ne banyina balashika, balemana pansa, balikuyanda kwambako nendi.
47 Då sade någon till honom: "Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig."
Lino muntu naumbi walakamwambila Yesu kwambeti, “Banyoko ne bakwenu bali apa pansa balayandanga kwambako ne njobe.”
48 Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: "Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?"
Yesu walamukumbuleti, “Anu bama ni bani? Ne bakwetu nibani?”
49 Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Se här är min moder, och här äro mina bröder!
Mpwalambeco walatondeka kwalikuba beshikwiya bakendi ne kwambeti, Ame aba e Bama ne bakwetu,
50 Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder."
Pakwinga uliyense lenshinga kuyanda kwa Bata ba kwilu, uyo emukwetu mutuloba, enkashi yakame, kayi e Bama.
