Matteus 11
1 När Jesus hade givit sina tolv lärjungar alla dessa bud, gick han därifrån vidare, för att undervisa och predika i deras städer.
Yesu pakamalaliti kuwalagalira wafundwa lilongu na wawili, kawukiti pahala paliya na kagenditi kufunda na kubwera lushi zya pakwegera palii.
2 Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar
Yohani Mbatiza pakapikaniriti vitwatira vya Kristu vyakatenda, yomberi kawatumiti wafundwa wakuwi kwa Yesu.
3 och lät fråga honom: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?"
Womberi wamkosiya Yesu, “Hashi, gutugambiri gwenga gwa yumu yakatakulitwi na Yohani, ama tumuheperi gwingi?”
4 Då svarade Jesus och sade till dem: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I hören och sen:
Yesu kawankula, “Mgendi mwakamgambiri Yohani vitwatira vyampikinira na kuviwona,
5 blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
wanalwisi wawona na wavibyeketu wagendagenda, woseri yawalwala ungumbula wapungwa na wanamajogu wapikinira na wahowiti wankuzyukisiwa na Visoweru Viwagira vibwelwa kwa wahushu.
6 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten."
Mbaka kwa wantu woseri yawawera ndiri na lyoga na neni!”
7 När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
Wafundwa wa Yohani pawawukiti, Yesu kanjiti kuwagambira lipinga lya wantu, “Hashi, pamgenditi kumlola Yohani kushiwala, mgenditi kulola shishi? Visoweru vya Yohani, mgenditi kulola shishi? Hashi mgenditi kulola lyega lyankutikisiya luhamba?
8 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen.
Su, mgenditi kulola shishi? Mgenditi kumlola muntu yakavaliti nguwu iherepa? Wantu yawavala nguwu ziherepa walikala munumba zya wafalumi!
9 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
Mung'ambiri, mgenditi kulola shishi? Mgenditi kumlola mbuyi gwa Mlungu? Yina nakaka, kumbiti mwona vitwatira vivuwa kuliku mbuyi gwa Mlungu.
10 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
Yohani ndo yumu yawamlembiti Mumalembu mananagala, ‘Mlungu kalonga, hanumtumi mjumbi gwangu hakakulonguleri na kukunyawira njira.’
11 Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen uppstått, som har varit större än Johannes döparen; men den som är minst i himmelriket är likväl större än han.
Nukugambirani nakaka handa Yohani Mbatiza ndo mkulu kuliku muntu yoseri yakalikala. Kumbiti muntu yakawera mdidini Muufalumi wa kumpindi ndo mkulu kuliku Yohani.
12 Och från Johannes döparens dagar intill denna stund tränger himmelriket fram med storm, och människor storma fram och rycka det till sig.
Kwanjira shipindi Yohani Mbatiza pakabweriti ujumbi wakuwi mpaka leru, ufalumi wa kumpindi wantu wankwingira kwa makakala na wantu wana makakala ndo hawawingiri.
13 Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes;
Mpaka shipindi sha Yohani, wambuyi woseri wa Mlungu na Malagaliru ga Musa galembwa kuusu Ufalumi.
14 och om I viljen tro det: han är Elias, den som skulle komma.
Handa pamuweza kujimira ujumbi wawu, Yohani ndo Eliya mekizi.
15 Den som har öron, han höre.
Yakana makutu su kapikaniri!
16 Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn
“Su, nuwafananiziyi na shishi wantu wa mashaka aga? Walifana gambira wana yawalikala pahala pa soku. Wawera pawaligambiziyana na shipinga shimonga.
17 och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.'
Twawagombirani msambu gwa ndowa, kumbiti mviniti ndiri! Twimba lwimbu lwa kudaya, kumbiti mlira ndiri.
18 Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: 'Han är besatt av en ond ande.'
Yohani pakiziti, koya kuliya na kalanda ndiri divayi na kila muntu kalonga, ‘Yomberi kana shamshera!’
19 Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn."
Mwana gwa Muntu pakiziti, kaliya na kalanditi divayi na kila muntu katakuliti, ‘Mumloli muntu ayu! Kana lwaliya na mlowera na ndo ganja gwa watola kodi na yawawera na vidoda!’ Luhala lwa Mlungu lwankulanguziya kuwera iherepa kulawirana na gakatendaga.”
20 Därefter begynte han tala bestraffande ord till de städer i vilka han hade utfört så många av sina kraftgärningar, och förehålla dem att de icke hade gjort bättring:
Shakapanu Yesu kanjiti kuzilawumu lushi zakatenditi mauzauza guvuwa, wantu wakuwi wafira ndiri kugalambuka kulawa muvidoda vyawatenda.
21 "Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava gjort bättring i säck och aska.
“Shondi Kolazini! Shondi Betisayida! Handa mauzauza aga yagatendikiti kwaku megatendikiti Tiru na Sidoni, wantu wakuwi mewavali kala malobota na kulipakaziya livu, kulilanguziya kuwera waleka vidoda vyawatenda.
22 Men jag säger eder: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bliva drägligare än för eder.
Nukugambirani nakaka kuwera mulishaka lya Mlungu lya kutozwa, hakawawoneri lusungu nentu wantu wa lushi lwa Tiru na Sidoni kuliku mwenga.
23 Och du, Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag. (Hadēs g86)
Nagwenga Kafarinaumu! Hashi, gufira kulikweniziya gamweni kumpindi kwa Mlungu? Hawakusulusiyi mpaka mulirindi lyalihera upeleru! Handa mauzauza yagatendikiti kwa gwenga, megatendeki ku Sodoma, lushi alu meluweri mpaka leru! (Hadēs g86)
24 Men jag säger eder att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig."
Nukugambirani kuwera mulishaka lya kutozwa Mlungu hakawawoneri lusungu nentu wantu wa Sodoma kuliku mwenga!”
25 Vid den tiden talade Jesus och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.
Shipindi shilii Yesu katakuliti, “Tati, Mtuwa gwa kumpindi na pasi panu! Mayagashii toziya guwalanguziya wadidika vitwatira vyaguwafifiti yawawera na luhala na yawawera na mahala.
26 Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
Yina Tati, hangu ndo ntambu yagufiriti vilawiri.
27 Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd. --
“Tati gwangu kanupa vintu vyoseri. Kwahera yakammana Mwana ira Tati na kwahera yakammana Tati ira Mwana na goseri galii gakafira kumgambira Mwana, su kamgambira.
28 Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.
“Mwizi kwaneni woseri mwenga yamtokiti kupapa visanka vizotopa na neni hanuwatendi moyeri.
29 Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'.
Mjimili vilii vyanuwapanani mwenga na mulifundi kulawa kwaneni, toziya neni namupoli na mnanagala mu rohu na mwenga hamwoyeri.
30 Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."
Toziya shilii shanuwalagaliriti ndo shiherepa kwa mwenga na shanuwapanani mpapi ndo shizotopa ndiri.”
