Matteus 11
1 När Jesus hade givit sina tolv lärjungar alla dessa bud, gick han därifrån vidare, för att undervisa och predika i deras städer.
Jesuh loh a hnukbang rhoek hlainit a uen te a khah vaengah, amamih kah khopuei rhoek ah thuituen ham neh hoe ham te te lamloh thoeih.
2 Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar
Te vaengah Khrih kah bibi boeih te Johan loh thongim khui ah a yaak tih a hnukbang rhoek te a tueih.
3 och lät fråga honom: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?"
Te vaengah, “Namah ah naka pawk, a tloe a ka lamso eh?,” patoeng a ti nah.
4 Då svarade Jesus och sade till dem: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I hören och sen:
Jesuh loh amih te a doo tih, “Cet uh lamtah na hmuh neh na yaak te Johan taengla puen pa uh.
5 blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
Mikdael loh a hmuh tih aka khaem loh cet coeng. Hmaibae loh cing coeng, hnapang hnalol loh a yaak coeng. Aka duek khaw thoo tih khodaeng taengah olthangthen a phong coeng.
6 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten."
U khaw kai kongah a khah pawt atah yoethen la om,” a ti nah.
7 När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
Amih boeih a caeh uh phoeiah Jesuh loh hlangping taengah Johan kawng te a tong tih, “Ba sawt ham nim khosoek khuila na caeh uh? Yilh loh a hlinghloek capu a?
8 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen.
Tedae ba sawt ham nim na caeh uh? a hnal la aka phuekhlaak hlang te nim? Himbai hnal aka bai ke manghai im ah om uh ke.
9 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
Ba sawt ham nim na caeh uh? Tonghma a? Thuem, nangmih taengah kan thui, anih tah tonghma lakah olpuei ngai ta.
10 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
‘Nangmih hmai ah kamah kah puencawn ka tueih ke. Anih loh nangmih hmaiah na longpuei a rhoekbah ni,’ tila anih kawng ni ana daek.
11 Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen uppstått, som har varit större än Johannes döparen; men den som är minst i himmelriket är likväl större än han.
Nangmih taengah rhep kan thui. Huta kah a cun khuiah tuinuem Johan lakah aka tanglue phoe pawh, tedae vaan ram kah a yit koek pataeng anih lakah a tanglue la om.
12 Och från Johannes döparens dagar intill denna stund tränger himmelriket fram med storm, och människor storma fram och rycka det till sig.
Tuinuem Johan tue lamloh tahae duela vaan ram te a ael thil tih, aka aelkung rhoek loh a poelyoe uh.
13 Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes;
Johan duela tonghma rhoek neh olkhueng loh boeih a phong coeng.
14 och om I viljen tro det: han är Elias, den som skulle komma.
Tedae doe hamla na ngaih uh koinih, halo hamla aka cai Elijah tah Johan coeng ni.
15 Den som har öron, han höre.
Hna aka khueh loh ya saeh.
16 Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn
Tedae hekah cadil he ba nen lae ka thuidoek lah eh? Hnoyoih hmuen ah ngol uh tih hlang tloe aka khue, aka thui camoe rhoek phek la om.
17 och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.'
Nangmih hamla phavi ka tum uh akhaw na lam uh pawh. Hlo ka hlai akhaw na rhaengsae uh pawh.
18 Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: 'Han är besatt av en ond ande.'
Johan ha pawk tih a caak a ok pawt hatah, ‘Rhaithae a kaem,’ a ti uh.
19 Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn."
Hlang capa ha pawk tih a caak a ok hatah, 'Carhut neh yumi hlang la ke, mangmucoi rhoek neh hlangtholh rhoek kah a puei a po,’ a ti uh. Tedae cueihnah khaw a khoboe long ni a tang sak,” a ti nah.
20 Därefter begynte han tala bestraffande ord till de städer i vilka han hade utfört så många av sina kraftgärningar, och förehålla dem att de icke hade gjort bättring:
Te phoeiah a thaomnah a kumngai a tueng sak kho rhoek te a yut uh pawt dongah ol a tong tih,
21 "Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava gjort bättring i säck och aska.
Anunae Khorazim nang te. Anunae Bethsaida nang te, Nangmih taeng ah ka thaomnah ka tueng sak he Tyre neh Sidon ah ka tueng sak koinih tlamhni, hmaiphu neh yut uh dingrhae pawn ni.
22 Men jag säger eder: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bliva drägligare än för eder.
Tedae nangmih taengah kan thui. Laitloeknah khohnin ah Tyre neh Sidon tah nangmih lakah a phoeng la om ni.
23 Och du, Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag. (Hadēs g86)
Kapernaum nang khaw, vaan duela na pomsang uh pawt nim? Saelkhui duela na suntla bitni. Nangmih taengah ka thaomnah ka tueng sak he Sodom ah tueng sak koinih, tihnin duela te om suidae. (Hadēs g86)
24 Men jag säger eder att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig."
Tedae nangmih taengah kan thui. Laitloeknah khohnin ah Sodom kho tah nang lakah a phoeng la om ni,” tila a toel.
25 Vid den tiden talade Jesus och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga.
Tevaeng tue ah Jesuh loh a doo tih, “A pa, vaan neh diklai kah Boeipa nang kan uem tangkik, he rhoek he hlangcueih neh lungming taeng lamkah loh na thuh tih cahmang rhoek taengah na pumphoe coeng.
26 Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
Ue apa na hmaiah kolonah la a om tangloeng dongah ni.
27 Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd. --
A pa loh kai he a cungkuem la m'paek coeng. Te dongah pa pawt koinih capa te a ming moenih. Capa pawt koinih pakhat long khaw pa te a ming moenih. Tedae u khaw a ngaih atah capa loh a pumphoe pah coeng.
28 Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.
Hnorhih rhoek neh thakthae rhoek boeih te kai taengla halo lah, kai loh nangmih te kan duem sak ni.
29 Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'.
Ka hnamkun he na pum dongah phuei uh lamtah kamah taeng lamkah he cang uh. Muelhtuet neh thinko tlayae la ka om dongah na hinglu ham duemnah na hmuh uh ni.
30 Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."
Kai kah hnamkun tah kodam coeng tih ka hnophueih loh a yanghoep la om,” a ti.
