Markus 9
1 Ytterligare sade han till dem: "Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike vara kommet i sin kraft."
And he said to them, Truly I say to you, there are some of those who have stood here, who will, no, not taste of death until they see the kingdom of God come in power.
2 Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes och förde dem ensamma upp på ett högt berg, där de voro allena. Och hans utseende förvandlades inför dem;
And after six days Jesus takes Peter and James and John, and leads them up onto a high mountain alone, in private. And he was transfigured before them,
3 och hans kläder blevo glänsande och mycket vita, så att ingen valkare på jorden kan göra kläder så vita.
and his garments became glistening, exceedingly white, as snow, such as no fuller on earth is able to whiten.
4 Och för dem visade sig Elias jämte Moses, och dessa samtalade med Jesus.
And Elijah with Moses appeared to them, and they were talking with Jesus.
5 Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: "Rabbi, här är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en."
And having responded, Peter says to Jesus, Rabbi, it is good for us to be here. And we could make three tabernacles: one for thee, and one for Moses, and one for Elijah.
6 Han visste nämligen icke vad han skulle säga; så stor var deras förskräckelse.
For he knew not what he would say, for they were frightened.
7 Då kom en sky som överskyggde dem, och ur skyn kom en röst: "Denne är min älskade Son; hören honom."
And a cloud developed overshadowing them. And a voice came out of the cloud, This is my beloved Son. Hear ye him.
8 Och plötsligt märkte de, när de sågo sig omkring, att där icke mer fanns någon hos dem utom Jesus allena.
And suddenly having looked around, they saw no man anymore, but only Jesus with themselves.
9 Då de sedan gingo ned från berget, bjöd han dem att de icke, förrän Människosonen hade uppstått från de döda, skulle för någon omtala vad de hade sett.
And as they were coming down from the mountain, he commanded them that they should tell no man what they saw, except when the Son of man will rise from the dead.
10 Och de lade märke till det ordet och begynte tala med varandra om vad som kunde menas med att han skulle uppstå från de döda.
And they kept the saying to themselves, discussing what is the rising from the dead.
11 Och de frågade honom och sade: "De skriftlärde säga ju att Elias först måste komma?"
And they questioned him, saying, The scholars say that Elijah must first come.
12 Han svarade dem: "Elias måste visserligen först komma och upprätta allt igen. Men huru kan det då vara skrivet om Människosonen att han skall lida mycket och bliva föraktad?
And having answered, he said to them, Elijah indeed comes first and restores all. And how it is written for the Son of man, that he would suffer many things and be rejected.
13 Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom."
But I say to you, that Elijah has also come, and they did to him as much as they wanted, just as it is written for him.
14 När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem.
And when they came to the disciples he saw a great multitude around them, and scholars disputing with them.
15 Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom.
And straightaway all the multitude, having noticed him, were startled. And running near they greeted him.
16 Då frågade han dem: "Varom disputeren I med dem?"
And he questioned the scholars, What are ye disputing with them?
17 Och en man i folkhopen svarade honom: "Mästare, jag har fört till dig min son, som är besatt av en stum ande.
And having answered, one from the multitude said, Teacher, I brought my son to thee, who has a mute spirit.
18 Och varhelst denne får fatt i honom kastar han omkull honom, och fradgan står gossen om munnen, och han gnisslar med tänderna och bliver såsom livlös. Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de förmådde det icke."
And wherever it seizes him, it tears him, and he foams, and gnashes his teeth, and becomes limp. And I spoke to thy disciples that they might cast it out, and they were not able.
19 Då svarade han dem och sade: "O du otrogna släkte, huru länge måste jag vara hos eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom till mig."
And having answered him, he says, O faithless generation, how long will I be with you? How long will I endure you? Bring him to me.
20 Och de förde honom till Jesus. Och strax då han fick se Jesus, slet och ryckte anden honom, och han föll ned på jorden och vältrade sig, under det att fradgan stod honom om munnen.
And they brought him to him. And when he saw him, straightaway the spirit convulsed him. And having fallen on the ground, he wallowed, foaming.
21 Jesus frågade då hans fader: "Huru länge har det varit så med honom?" Han svarade: "Alltsedan han var ett litet barn;
And he questioned his father, How much time is it since this has happened to him? And he said, From childhood.
22 och det har ofta hänt att han har kastat honom än i elden, än i vattnet, för att förgöra honom. Men om du förmår något, så förbarma dig över oss och hjälp oss."
And it often casts him both into the fire and into the waters so that it might destroy him. But if thou can do anything, help us, having compassion toward us.
23 Då sade Jesus till honom: "Om jag förmår, säger du. Allt förmår den som tror."
And Jesus said to him, If thou are able to believe, all things are possible to him who believes.
24 Strax ropade gossens fader och sade: "Jag tror! Hjälp min otro."
And straightaway the father of the child having cried out, he said with tears, I believe. Lord, help thou my unbelief.
25 Men när Jesus såg att folk strömmade tillsammans dit, tilltalade han den orene anden strängt och sade till honom: "Du stumme och döve ande, jag befaller dig: Far ut ur honom, och kom icke mer in i honom."
And when Jesus saw that a crowd was running together, he rebuked the unclean spirit, saying to it, Thou mute and deaf spirit, I command thee to come out of him, and enter into him no more.
26 Då skriade han och slet och ryckte gossen svårt och for ut; och gossen blev såsom död, så att folket menade att han verkligen var död.
And having cried out, and having convulsed him much, it came out. And he became as if dead, so as for many to say that he was dead.
27 Men Jesus tog honom vid handen och reste upp honom; och han stod då upp.
But having taken him by the hand, Jesus lifted him up, and he arose.
28 När Jesus därefter hade kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom, då de nu voro allena: "Varför kunde icke vi driva ut honom?"
And when he came into the house, his disciples questioned him privately, We were not able to cast it out.
29 Han svarade dem: "Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta."
And he said to them, This kind can come out by nothing, except by prayer and fasting.
30 Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville icke att någon skulle få veta det.
And having departed from there, they passed through Galilee, and he did not want that any man would know it.
31 Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem: "Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit dödad skall han uppstå igen."
For he taught his disciples, and said to them, The Son of man is delivered up into the hands of men, and they will kill him. And after being killed, he will rise the third day.
32 Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga honom.
But they did not understand the saying, and were afraid to question him.
33 Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: "Vad var det I samtaladen om på vägen?"
And he came to Capernaum. And having become in the house he questioned them, What were ye deliberating among yourselves on the way?
34 Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.
But they were silent, for on the way they discussed among each other, who is greater.
35 Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas tjänare."
And having sat down, he called the twelve, and he says to them, If any man wants to be first, he will be last of all, and helper of all.
36 Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog han det upp i famnen och sade till dem:
And having taken a child, he set it in the midst of them. And after embracing it, he said to them,
37 "Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan honom som har sänt mig."
Whoever may receive one of such children in my name, receives me, and whoever may receive me, does not receive me, but him who sent me.
38 Johannes sade till honom: "Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss."
And John answered him, saying, Teacher, we saw a certain man, who does not follow us, casting out demons in thy name, and we forbade him, because he does not follow us.
39 Men Jesus sade: "Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig.
But Jesus said, Forbid him not, for there is no man who will do a mighty work in my name, and will be able quickly to speak evil of me.
40 Ty den som icke är emot oss, han är för oss.
For he who is not against you is for you.
41 Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.
For whoever may give you a cup of water to drink in my name, because ye are of Christ, truly I say to you, he will, no, not lose his reward.
42 Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
And whoever may cause one of these little ones who believe in me to stumble, it is good for him instead, if a millstone were hanged about his neck, and he were cast into the sea.
43 Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. (Geenna g1067)
And if thy hand may cause thee to stumble, cut it off. It is good for thee to enter into life maimed, than having thy two hands to go into hell, into the unquenchable fire, (Geenna g1067)
where their worm does not perish, and the fire is not quenched.
45 Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
And if thy foot may cause thee to stumble, cut it off. It is good for thee to enter into life crippled, than having thy two feet to be cast into hell, into the unquenchable fire (Geenna g1067)
where their worm does not perish, and the fire is not quenched.
47 Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, (Geenna g1067)
And if thine eye may cause thee to stumble, pluck it out. It is good for thee to enter into the kingdom of God one-eyed, rather than having two eyes to be cast into the hell of fire, (Geenna g1067)
48 där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
where their worm does not perish, and the fire is not quenched.
49 Ty var människa måste saltas med eld.
For every man will be salted with fire, and every sacrifice will be salted with salt material.
50 Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft? -- Haven salt i eder och hållen frid inbördes."
The salt material is good, but if the salt material becomes saltless, by what will ye season it? Have salt in yourselves, and be at peace among each other.
