Markus 6
1 Och han gick bort därifrån och begav sig till sin fädernestad; och hans lärjungar följde honom.
Jesus tua mun pan in pai a, Ama khua ah theng hi; a nungzui te in zui uh hi.
2 Och när det blev sabbat, begynte han undervisa i synagogan. Och folket häpnade, när de hörde honom; de sade: "Varifrån har han fått detta? Och vad är det för vishet som har blivit honom given? Och dessa stora kraftgärningar som göras genom honom, varifrån komma de?
Sabbath ni a thet ciang in, synagogue sung ah thuhil kipan hi: a za mi tampi te lamdangsa in, hi thu te koisung pan in nga ziam? ama tung ah a ki pia pilna sia bang pilna ziam, bangbang in vanglian nasep te a khut taw seam thei ziam? ci uh hi.
3 Är då denne icke timmermannen, han som är Marias son och broder till Jakob och Joses och Judas och Simon? Och bo icke hans systrar här hos oss?" Så blev han för dem en stötesten.
Ama sia Mary tapa, James, Joses, Judah le Simon te suapuipa, lettama pa hi ngawl ziam? a suapui numei te zong ziak ma ah om hi ngawl ziam? ci in, a sang thei bua uh hi.
4 Då sade Jesus till dem: "En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och bland sina fränder och i sitt eget hus."
Ahihang Jesus in amate tung ah, Kamsang khat sia ama khua, mealheak suapui le, ama inn simngawl mundang ah ki upat hi, ci hi.
5 Och han kunde icke där göra någon kraftgärning, utom att han botade några få sjuka, genom att lägga händerna på dem.
Tua mun ah cina tawm te tung ah a khut nga in a damsak simngawl, a vanglian nasep dang bangma seam thei ngawl hi.
6 Och han förundrade sig över deras otro. Sedan gick han omkring i byarna, från den ena byn till den andra, och undervisade.
Amate up ngawl na hang in Jesus in lamdangsa hi. Taciang ama a kiim a pam khuapi te ah pai in thuhil hi.
7 Och han kallade till sig de tolv och sände så ut dem, två och två, och gav dem makt över de orena andarna.
A nungzui sawmleni te a kung ah sam a, ni tek in sawl hi; doai ngilo te zo tu in vangletna pia hi;
8 Och han bjöd dem att icke taga något med sig på vägen, utom allenast en stav: icke bröd, icke ränsel, icke penningar i bältet.
A khualhaw na mun uh ah ciangkhut bek keng tu a; thung, anluum le sumbawm sung ah sum te keng ngawl in:
9 Sandaler finge de dock hava på fötterna, men de skulle icke bära dubbla livklädnader.
Peangdap bul tu le; laktong sil ni keng ngawl tu in thupia hi.
10 Och han sade till dem: "När I haven kommit in i något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
Ama te kung ah, Na tum na uh inn ah tua mun pan na paikik uh dong, tam vun.
11 Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på eder, så gån bort därifrån, och skudden av stoftet som är under edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem."
A kuapo a hi zong note hong sang nuam ngawl le na thu uh a ngai nuam ngawl peuma tua mun pan na pusua kik uh ciang in, amate langpan tu tetti tu in na peang leihui thin vun. A tatak kong ci ciang, thukhenna ni ciang in tua khuapi sang in Sodom le Gomorah te thuakna thuak nop zaw lai tu hi, ci hi.
12 Och de gingo ut och predikade att man skulle göra bättring;
Amate pai uh a, mihing te ki sikkik tu in thuhil uh hi.
13 och de drevo ut många onda andar och smorde många sjuka med olja och botade dem.
Amate in doai ngilo tampi hawlkhia uh a, cina tampi te zong sathau zut in damsak uh hi.
14 Och konung Herodes fick höra om honom, ty hans namn hade blivit känt. Man sade: "Det är Johannes döparen, som har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom."
Jesus sia muntheampo ah a minthang a, Herod kumpipa in a thu a zakciang in; tuiphumpa John thina pan thokik hi, tua hang in a vanglian nasep te lak thei hi, ci hi.
15 Men andra sade: "Det är Elias." Andra åter sade: "Det är en profet, lik de andra profeterna."
A dangte in Elijah hi, ci uh hi. A dang te in kamsang khat hi, a hibale kamsang sung pan khat papo hi, ci uh hi.
16 Men när Herodes hörde detta, sade han: "Det är Johannes, den som jag lät halshugga. Han bar uppstått från de döda."
Ahihang Herod in a zakciang in, hi thu sia a ngawng ka tan John thina pan thokik hi, ci hi.
17 Herodes hade nämligen sänt åstad och låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull. Ty henne hade Herodes tagit till äkta,
Herod in a nau Philip i zi Herodias sia tenpui a, tua Herodias thu hang in, ama vateak in mi sawl a, John man in thong ah khum hi.
18 och Johannes hade då sagt till honom: "Det är icke lovligt för dig att hava din broders hustru."
John in Herod kung ah, na naupa zi na tenpui sia ngeina om ngawl hi, a ci hang a hihi.
19 Därför hyste nu Herodes agg till honom och ville döda honom, men han hade icke makt därtill.
Tua ahikom Herodias in John mu thei ngawl in that nuam napi; that thei ngawl hi:
20 Ty Herodes förstod att Johannes var en rättfärdig och helig man, och han fruktade för honom och gav honom sitt beskydd. Och när han hade hört honom, blev han betänksam i många stycken; och han hörde honom gärna.
Banghangziam cile Herod in John sia mi thutang le mithiangtho hi, ci a heak hang in lau hi, ama in keamcing in, a sep sa tampi te lungdamtak in ngai hi.
21 Men så kom en läglig dag, i det att Herodes på sin födelsedag gjorde ett gästabud för sina stormän och för krigsöverstarna och de förnämsta männen i Galileen.
Hunpha a thet ciang in, Herod in a suani ah, ama i to te, ngalkapmang te le Galilee ngam uk ulian te atu in nitak an vak hi;
22 Då gick Herodias' dotter ditin och dansade; och hon behagade Herodes och hans bordsgäster. Och konungen sade till flickan: "Begär av mig vadhelst du vill, så skall jag giva dig det."
Herodias i ta nu tum in, a lap ciang, Herod le a kiim a to te a lungkimsak mama hi, tua ahikom kumpipa in ngaknu nu kung ah, na dei theampo hong ngen tan, kong pia tu hi, ci hi.
23 Ja, han lovade henne detta med ed och sade: "Vadhelst du begär av mig, det skall jag giva dig, ända till hälften av mitt rike."
Nong nget theampo, ka kumpingam a lang a hi zong kong pia tu hi, ci in kamciam hi.
24 Då gick hon ut och frågade sin moder: "Vad skall jag begära?" Hon svarade: "Johannes döparens huvud."
Tasiaciang ngaknu nu a nu kung ah pai a, bang ka ngen tu ziam? ci hi. A nu in, tuiphumpa John lu ngen in, ci hi.
25 Och strax skyndade hon in till konungen och framställde sin begäran och sade: "Jag vill att du nu genast giver mig på ett fat Johannes döparens huvud."
Ngaknu nu hongpai kik pai in, kumpipa kung ah tuiphumpa John i lu sia pakandal sung ah a manlang in nong piak tu ka dei hi, ci in ngen hi.
26 Då blev konungen mycket bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull ville han icke avvisa henne.
Kumpipa sia khuangai mama hi kale; a kamciam na sa le a kiim a to te hang in, ngaknu nu nget na nial ngam ngawl hi.
27 Alltså sände konungen strax en drabant med befallning att hämta hans huvud. Och denne gick åstad och halshögg honom i fängelset
Taciang kumpipa in mihing that te khat sawl in paisak pai a, John lu puak tu in thupia hi: taciang mihing that pa pai a, thonginn sung ah John ngawng tan hi,
28 och bar sedan fram hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin moder.
Taciang pakandal taw a lu puak a, ngaknu nu pia hi: taciang ngaknu nu in a nu pia hi.
29 Men när hans lärjungar fingo höra härom, kommo de och togo hans döda kropp och lade den i en grav.
Tua thu John nungzui te in a zak ciang in, amate hongpai uh a, a luanghawm la in than ah vui uh hi.
30 Och apostlarna församlade sig hos Jesus och omtalade för honom allt vad de hade gjort, och allt vad de hade lärt folket.
Sawltakte Jesus kung ah hong ki kaikhawm uh a, amate i vawt te le a thuhil na uh theampo son uh hi.
31 Då sade han till dem: "Kommen nu I med mig bort till en öde trakt, där vi få vara allena, och vilen eder något litet." Ty de fingo icke ens tid att äta; så många voro de som kommo och gingo.
Jesus in amate tung ah hibang in ci hi, Hongpai tavun, senneal sung ah a tuam in tawmvei tawlnga tawng, ci hi: banghangziam cile a pai le a cia mihing tam mama a, amate anneak hun zong nei ngawl hi.
32 De foro alltså i båten bort till en öde trakt, där de kunde vara allena.
Taciang amate ngunkuang taw a tuam in senneal sang ah pai uh hi.
33 Men man såg dem fara sin väg, och många fingo veta det; och från alla städer strömmade då människor tillsammans dit landvägen och kommo fram före dem.
Mipi te in amate pai a mu uh ciang in, mi tampi in Ama he uh ahikom, khuapi theampo sung pan in peang taw hongpai tek uh a, amate kantan in, a kung ah hongpai uh hi.
34 När han så steg i land, fick han se att där var mycket folk. Då ömkade han sig över dem, eftersom de voro "lika får som icke hade någon herde"; och han begynte undervisa dem i mångahanda stycken.
Jesus hong pusua ciang in, mitampi a mu ciang, a cing nei ngawl tuuhon taw kibang uh ahikom khuangaihuai sa hi: taciang amate thu tampi hil kipan hi.
35 Men när det redan var långt lidet på dagen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: "Trakten är öde, och det är redan långt lidet på dagen.
Nitak sang ciang in a nungzui te a kung ah hongpai a, hi mun sia senneal ngam hi, khua zong niam zo hi:
36 Låt dem skiljas åt, så att de kunna gå bort i gårdarna och byarna häromkring och köpa sig något att äta."
Amate paisak in a, kiim le pam khua tatuam ah pai in, amate neak tu anluum lei tahen: banghangziam cile amate neak tu bangma nei ngawl hi, ci hi.
37 Men han svarade och sade till dem: "Given I dem att äta." De svarade honom: "Skola vi då gå bort och köpa bröd för två hundra silverpenningar och giva dem att äta?"
Jesus in, Note in amate neak tu pia vun, ci in zo kik hi. Taciang amate in, koma pai in dangka za ni man an lei in, amate neak tu pia tu hong sawl ni ziam? ci uh hi.
38 Men han sade till dem: "Huru många bröd haven I? Gån och sen efter." Sedan de hade gjort så, svarade de: "Fem, och därtill två fiskar."
Jesus in, Anluum bangza nei nu ziam? pai vun a en vun, ci hi. Amate in a heak uh ciang, lum nga le ngasa ni, ci uh hi.
39 Då befallde han dem att låta alla i skilda matlag lägga sig ned i gröna gräset.
Jesus in a vekpi in lopa hing tung ah a hon a hon in to tu in thupia hi.
40 Och de lägrade sig där i skilda hopar, hundra eller femtio i var.
Taciang amate, pawlkhat zakhat, pawlkhat sawm nga ci bang in a hon a hon in to tek uh hi.
41 Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket; också de två fiskarna delade han mellan dem alla.
Jesus in anluum nga le ngasa ni te a lak zawkciang in, vandak to a, thupha a piak zawkciang, anluum te bal in, a nungzui te mai ah lui hi; ngasa ni te zong amate theampo hawmsak hi.
42 Och de åto alla och blevo mätta.
Amate theampo in ngilva tak in ne tek uh hi.
43 Sedan samlade man upp överblivna brödstycken, tolv korgar fulla, därtill ock kvarlevor av fiskarna.
Amate in anluum le ngasa a val te tawm uh a, bawm sawm le bawm ni dim hi.
44 Och det var fem tusen män som hade ätit.
Anlum a ne teng pasal tul nga kiim pha uh hi.
45 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och i förväg fara över till Betsaida på andra stranden, medan han själv tillsåg att folket skildes åt.
Mipite a ciasak uh laitak in, a nungzui te ngunkuang sung ah tumsak pai in, ngalkhat Bethsaida ah paikholsak hi.
46 Och när han hade tagit avsked av folket, gick han därifrån upp på berget för att bedja.
Amate a paisak zawkciang in, mualtung ah thungen tu in pai hi.
47 När det så hade blivit afton, var båten mitt på sjön, och han var ensam kvar på land.
Nitak sang ciang in, ngunkuang sia tuili laizang ah om a, Jesus ama nguak mualtung ah om hi.
48 Och han såg dem vara hårt ansatta, där de rodde fram, ty vinden låg emot dem. Vid fjärde nattväkten kom han då till dem, gående på sjön, och skulle just gå förbi dem.
Amate sang ah hui hongpai ahikom a nungzui te in ngunkuang sia haksa tak in hot uh hi: zingsang nai thum le nai luk ki laklaw kiim in, Jesus amate tung ah tuili tung ah lampai in, amate kantan tu bang in kithoai hi.
49 Men när de fingo se honom gå på sjön, trodde de att det var en vålnad och ropade högt;
Ahihang amate in tui tung ah a lampai a mu uh ciang in, thitha sa in, au ngawp uh hi.
50 ty de sågo honom alla och blevo förfärade. Men han begynte strax tala med dem och sade till dem: "Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta."
Banghangziam cile a vekpi in mu uh a, amate lungmang mama uh hi. Tasia pociang Jesus in amate paupui a, Thinnuam in om vun: Keima khi hi; lau heak vun, ci hi.
51 Därefter steg han upp till dem i båten, och vinden lade sig. Och de blevo uppfyllda av stor häpnad;
Jesus amate kung ngunkuang tung ah ka to a, a sung ah a thet ciang in; hui zong thim hi: taciang amate sonzawk ngawl zadong in lamdangsa uh hi.
52 ty de hade icke kommit till förstånd genom det som hade skett med bröden, utan deras hjärtan voro förstockade.
Amate in anluum taw kisai nalamdang thu phawk ngawl uh hi, banghangziam cile amate a thinpui lei uh hang a hihi.
53 När de hade farit över till andra stranden, kommo de till Gennesarets land och lade till där.
Ngalkhat a thet uh ciang in, Gennesaret ah hongpai uh a, tuihui ah ngunkuang khit uh hi.
54 Och när de stego ur båten, kände man strax igen honom;
Amate ngunkuang sung pan a pusua pociang, mipi te in Jesus a hi hunlam tel pai uh hi.
55 och man skyndade omkring med bud i hela den trakten, och folket begynte då överallt bära de sjuka på sängar dit där man hörde att han var.
Tasiaciang tua ngam kimkot theampo ah tai uh a, Jesus om hi, ci a zak na mun uh ah, cina te a lupna uh taw hong pua tek uh hi.
56 Och varhelst han gick in i någon by eller någon stad eller någon gård, där lade man de sjuka på de öppna platserna. Och de bådo honom att åtminstone få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.
Jesus a tum na mun khua theampo, khuapi te le lo lam theampo ah, amate in cina te lampi tung ah sial uh ah, a puanmong tham tu in ngen tek uh hi: a tham tha theampo in damna nga uh hi.
