Markus 6
1 Och han gick bort därifrån och begav sig till sin fädernestad; och hans lärjungar följde honom.
Si Jesus mibiya gikan didto ug miabot sa iyang lungsod nga pinuy-anan, ug ang iyang mga disipulo misunod kaniya.
2 Och när det blev sabbat, begynte han undervisa i synagogan. Och folket häpnade, när de hörde honom; de sade: "Varifrån har han fått detta? Och vad är det för vishet som har blivit honom given? Och dessa stora kraftgärningar som göras genom honom, varifrån komma de?
Sa pag-abot sa Adlaw nga Igpapahulay, siya nagtudlo kanila didto sa sinagoga. Daghan sa mga nagpatalinghog kaniya nakurat. Sila miingon, “Diin niya nakuha kining iyang mga gipanudlo?” “Unsa kining kaalam nga gihatag sa Dios kaniya?” “Unsa kining mga milagro nga gipamuhat sa iyang mga kamot?”
3 Är då denne icke timmermannen, han som är Marias son och broder till Jakob och Joses och Judas och Simon? Och bo icke hans systrar här hos oss?" Så blev han för dem en stötesten.
Dili ba mao man kini ang panday, nga anak ni Maria, ug ang igsoon nga lalaki ni Santiago ug Jose ug Judas ug Simon? Dili ba nga ang iyang igsoon nga mga babaye kauban man nato dinhi?” Ug sila nasina kang Jesus.
4 Då sade Jesus till dem: "En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och bland sina fränder och i sitt eget hus."
Si Jesus miingon kanila, “Ang propeta adunay kadungganan gawas sa iyang lungsod nga pinuy-anan ug sa iyang kaugalingong kaparyentihan, ug sa iyang kaugalingong panimalay.”
5 Och han kunde icke där göra någon kraftgärning, utom att han botade några få sjuka, genom att lägga händerna på dem.
Wala siya nakabuhat sa bisan unsang gamhanang mga butang didto, gawas sa pagtapion sa iyang mga kamot sa pipila ka mga masakiton nga tawo ug pag-ayo kanila.
6 Och han förundrade sig över deras otro. Sedan gick han omkring i byarna, från den ena byn till den andra, och undervisade.
Ang ilang pagkawalay pagtuo nakapahibulong kaniya. Siya miadto palibot sa ilang mga baryo aron sa pagtudlo.
7 Och han kallade till sig de tolv och sände så ut dem, två och två, och gav dem makt över de orena andarna.
Gitawag niya ang napulo ug duha ngadto kaniya ug gipadala sila nga tinagduha; siya mihatag kanila ug katungod ngadto sa mga dili hinlo nga espiritu,
8 Och han bjöd dem att icke taga något med sig på vägen, utom allenast en stav: icke bröd, icke ränsel, icke penningar i bältet.
ug giingnan niya sila nga dili magdala ug bisan unsa sa ilang panaw gawas sa sungkod. Kinahanglan dili sila magdala ug tinapay, walay panudlanan sa manlilimos, ug walay salapi sa ilang mga bakos,
9 Sandaler finge de dock hava på fötterna, men de skulle icke bära dubbla livklädnader.
apan magsuot ug sandalyas, ug dili magsul-ob ug duha ka mga bisti.
10 Och han sade till dem: "När I haven kommit in i något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
Siya miingon, “Sa matag higayon nga mosulod kamo sa balay, pabilin didto hangtod kamo mobiya.
11 Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på eder, så gån bort därifrån, och skudden av stoftet som är under edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem."
Kung adunay dapit nga dili magdawat kaninyo o maminaw kaninyo, sa pagbiya ninyo nianang dapita, itaktak ang abog nga anaa sa inyong mga tiil, aron sa pagpamatuod batok kanila.”
12 Och de gingo ut och predikade att man skulle göra bättring;
Nanglakaw sila ug gimantala nga ang mga tawo kinahanglan nga mobiya sa ilang mga sala.
13 och de drevo ut många onda andar och smorde många sjuka med olja och botade dem.
Ilang gihinginlan ang daghang mga demonyo, ug gidihogan sa lana ug giayo ang daghang masakiton nga mga tawo.
14 Och konung Herodes fick höra om honom, ty hans namn hade blivit känt. Man sade: "Det är Johannes döparen, som har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom."
Nadungog kini ni Haring Herodes, kay ang ngalan ni Jesus nahimong bantogan. Ang pipila miingon, “Si Juan nga Tigbawtismo nabanhaw gikan sa mga patay ug tungod niini, kining mga milagrosong gahom nagakahitabo kaniya.”
15 Men andra sade: "Det är Elias." Andra åter sade: "Det är en profet, lik de andra profeterna."
Ang pipila miingon, “Siya si Elias.” Apan ang uban miingon, “Siya usa ka propeta, sama sa mga propeta sa karaang mga panahon.”
16 Men när Herodes hörde detta, sade han: "Det är Johannes, den som jag lät halshugga. Han bar uppstått från de döda."
Apan nadungog kini ni Herodes, siya miingon, “Si Juan, nga akong gipapunggotan, nabanhaw.”
17 Herodes hade nämligen sänt åstad och låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull. Ty henne hade Herodes tagit till äkta,
Tungod kay si Herodes mismo nagpakuha ug nagpadakop kang Juan ug gibilanggo siya tungod kang Herodias, nga asawa sa iyang igsoon nga si Felipe, tungod kay si Herodes nakigminyo kaniya.
18 och Johannes hade då sagt till honom: "Det är icke lovligt för dig att hava din broders hustru."
Kay si Juan nag-ingon kang Herodes, “Dili uyon sa balaod alang kanimo nga makigpuyo sa asawa sa imong igsoon.”
19 Därför hyste nu Herodes agg till honom och ville döda honom, men han hade icke makt därtill.
Si Herodias nagtagana sa iyang kaugalingon batok kang Juan ug buot niya siyang patyon. Apan dili niya kini mahimo,
20 Ty Herodes förstod att Johannes var en rättfärdig och helig man, och han fruktade för honom och gav honom sitt beskydd. Och när han hade hört honom, blev han betänksam i många stycken; och han hörde honom gärna.
kay si Herodes nahadlok kang Juan, ug siya nasayod nga siya matarong ug balaan nga tawo. Busa si Herodes kanunay nagpanalipod kaniya. Sa dihang madungog niya nga mosangyaw si Juan, ang iyang mensahe makapasuko kaniya, ug bisan pa niana siya gihapon malipay nga mamati kaniya.
21 Men så kom en läglig dag, i det att Herodes på sin födelsedag gjorde ett gästabud för sina stormän och för krigsöverstarna och de förnämsta männen i Galileen.
Apan miabot ang adlaw nga nakahigayon si Herodias sa pagbuhat: sa adlaw nga natawhan ni Herodes nagkumbira siya alang sa iyang mga opisyal, sa iyang mga magmamando, ug sa mga pangulo sa Galilea.
22 Då gick Herodias' dotter ditin och dansade; och hon behagade Herodes och hans bordsgäster. Och konungen sade till flickan: "Begär av mig vadhelst du vill, så skall jag giva dig det."
Ang anak nga babaye ni Herodias miadto ug misayaw alang kanila, ug siya nakapahimuot kang Herodes ug sa iyang mga dinapit sa panihapon. Ang hari miingon sa bata nga babaye, “Pangayo kanako sa bisan unsa nga imong gusto ug ihatag ko kini kanimo.”
23 Ja, han lovade henne detta med ed och sade: "Vadhelst du begär av mig, det skall jag giva dig, ända till hälften av mitt rike."
Nanumpa siya kaniya nga miingon, “Bisan unsa nga imong pangayoon kanako, igahatag ko kanimo, hangtod sa katunga sa akong gingharian.”
24 Då gick hon ut och frågade sin moder: "Vad skall jag begära?" Hon svarade: "Johannes döparens huvud."
Migawas siya ug miingon sa iyang inahan, “Unsay akong pangayoon kaniya?” Siya miingon, “Ang ulo ni Juan nga Tigbawtismo.”
25 Och strax skyndade hon in till konungen och framställde sin begäran och sade: "Jag vill att du nu genast giver mig på ett fat Johannes döparens huvud."
Siya nagdali pagbalik sa tigomanan sa hari ug miingon kaniya, “Buot kong ihatag mo kanako karon dayon, ug ibutang sa bandihado, ang ulo ni Juan nga Tigbawtismo.”
26 Då blev konungen mycket bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull ville han icke avvisa henne.
Naguol pag-ayo ang hari, apan tungod sa iyang gisaad, ug alang sa iyang mga dinapit, dili siya makahimo sa pagbalibad sa iyang gihangyo.
27 Alltså sände konungen strax en drabant med befallning att hämta hans huvud. Och denne gick åstad och halshögg honom i fängelset
Busa gipadala sa hari ang usa ka sundalo gikan sa iyang guwardiya ug gimandoan siya sa pagdala kaniya sa ulo ni Juan. Ang guwardiya miadto ug gipunggotan siya sa bilanggoan.
28 och bar sedan fram hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin moder.
Gidala niya ang ulo ni Juan nga gibutang sa bandihado ug gihatag ngadto sa bata nga babaye, ug ang bata naghatag sa iyang inahan.
29 Men när hans lärjungar fingo höra härom, kommo de och togo hans döda kropp och lade den i en grav.
Sa pagkadungog niini, ang iyang mga disipulo miabot ug nagkuha sa iyang patay nga lawas ug gipahigda kini sa lubnganan.
30 Och apostlarna församlade sig hos Jesus och omtalade för honom allt vad de hade gjort, och allt vad de hade lärt folket.
Ang mga apostoles nagtigom palibot kang Jesus, ug sila miingon kaniya sa tanan nga ilang nabuhat ug gipanudlo.
31 Då sade han till dem: "Kommen nu I med mig bort till en öde trakt, där vi få vara allena, och vilen eder något litet." Ty de fingo icke ens tid att äta; så många voro de som kommo och gingo.
Miingon siya ngadto kanila, “Umari kamo sa awaaw nga dapit ug mopahulay kadali.” Tungod kay daghan ang mangabot ug manghawa, ug wala na silay kahigayonan sa paglipaylipay, walay panahon bisan sa pagpangaon.
32 De foro alltså i båten bort till en öde trakt, där de kunde vara allena.
Mipalayo sila sa sakayan padulong sa awaaw nga dapit nga sila lamang.
33 Men man såg dem fara sin väg, och många fingo veta det; och från alla städer strömmade då människor tillsammans dit landvägen och kommo fram före dem.
Apan daghang tawo ang nakakita kanila nga mibiya ug sila nakaila kanila. Nanagan sila didto gikan sa tanang lungsod, ug sila nakauna pag-abot kanila.
34 När han så steg i land, fick han se att där var mycket folk. Då ömkade han sig över dem, eftersom de voro "lika får som icke hade någon herde"; och han begynte undervisa dem i mångahanda stycken.
Sa pag-abot niya, nakita ni Jesus ang dakong panon; gibati siya ug tumang kaluoy alang kanila, tungod kay sila sama sa mga karnero nga walay magbalantay. Busa misugod siya sa pagtudlo kanila sa daghang mga butang.
35 Men när det redan var långt lidet på dagen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: "Trakten är öde, och det är redan långt lidet på dagen.
Sa dihang hapon na, ang iyang mga disipulo miadto kaniya ug miingon, “Awaaw kini nga dapit ug hapon na kaayo.
36 Låt dem skiljas åt, så att de kunna gå bort i gårdarna och byarna häromkring och köpa sig något att äta."
Ipalakaw sila aron mangadto sila sa kasikbit nga dapit ug ngadto sa mga baryo ug aron makapalit ug pagkaon alang sa ilang mga kaugalingon.”
37 Men han svarade och sade till dem: "Given I dem att äta." De svarade honom: "Skola vi då gå bort och köpa bröd för två hundra silverpenningar och giva dem att äta?"
Apan siya mitubag ug miingon kanila, “Kamo maoy maghatag kanila ug pagkaon.” Miingon sila ngadto kaniya, “Manglakaw ba kami ug magpalit sa tinapay nga nagkantidad sa 200 ka denaryo ug ihatag kanila aron aduna silay makaon?”
38 Men han sade till dem: "Huru många bröd haven I? Gån och sen efter." Sedan de hade gjort så, svarade de: "Fem, och därtill två fiskar."
Miingon siya kanila, “Pila kabuok tinapay ang inyong dala? Lakaw ug tan-awa.” Sa pagkahibalo nila, sila miingon, “Lima ka tinapay ug duha ka isda.”
39 Då befallde han dem att låta alla i skilda matlag lägga sig ned i gröna gräset.
Gimandoan niya ang tanang katawhan nga maglingkod nga nagkapundok diha sa lunhaw nga sagbot.
40 Och de lägrade sig där i skilda hopar, hundra eller femtio i var.
Nagpundok sila nga nanglingkod; mga pundok sa tinag 100 ug tinag 50.
41 Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket; också de två fiskarna delade han mellan dem alla.
Sa pagkuha niya sa lima ka tinapay ug sa duha ka isda, ug mihangad sa langit, gipanalanginan niya ug gipikaspikas ang tinapay ug gihatag sa mga disipulo aron ipang-apod-apod ngadto sa panon. Ang duha ka isda iyang gibahin sa ilang tanan.
42 Och de åto alla och blevo mätta.
Nangaon silang tanan hangtod nga sila nangabusog.
43 Sedan samlade man upp överblivna brödstycken, tolv korgar fulla, därtill ock kvarlevor av fiskarna.
Gipanguha nila ang mga pinikaspikas nga tinapay, napuno ang napulo ug duha ka mga bukag, ug pipila usab ka mga isda.
44 Och det var fem tusen män som hade ätit.
Karon adunay 5, 000 ka mga lalaki ang nakakaon sa mga tinapay.
45 Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och i förväg fara över till Betsaida på andra stranden, medan han själv tillsåg att folket skildes åt.
Dihadiha dayon iyang gipasakay ang iyang mga disipulo sa sakayan ug mag-una kaniya didto sa pikas bahin, sa Betsaida, samtang siya sa iyang kaugalingon nagpalakaw sa panon palayo.
46 Och när han hade tagit avsked av folket, gick han därifrån upp på berget för att bedja.
Sa pagkawala nila, mitungas siya sa bukid aron sa pag-ampo.
47 När det så hade blivit afton, var båten mitt på sjön, och han var ensam kvar på land.
Pag-abot sa kagabhion, ug ang sakayan anaa na karon sa tungatunga sa linaw, ug siya nag-inusara sa yuta.
48 Och han såg dem vara hårt ansatta, där de rodde fram, ty vinden låg emot dem. Vid fjärde nattväkten kom han då till dem, gående på sjön, och skulle just gå förbi dem.
Nakita niya nga sila naglisod sa gayong sa sakayan, kay ang hangin mikusokuso kanila. Sa ika-upat nga takna sa kagabhion siya miadto kanila, nga naglakaw sa linaw, ug buot niya nga molabay kanila,
49 Men när de fingo se honom gå på sjön, trodde de att det var en vålnad och ropade högt;
apan sa pagkakita nila nga siya naglakaw sa linaw, naghunahuna sila nga siya usa ka multo ug sila naninggit,
50 ty de sågo honom alla och blevo förfärade. Men han begynte strax tala med dem och sade till dem: "Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta."
kay silang tanan nakakita kaniya ug nangahadlok. Apan dihadiha dayon siya nagsulti kanila ug miingon, “Pagmaisog! Ako kini! Ayaw kahadlok.”
51 Därefter steg han upp till dem i båten, och vinden lade sig. Och de blevo uppfyllda av stor häpnad;
Misakay siya sa sakayan uban kanila, ug ang hangin miundang na sa paghuros; ug sila nahibulong pag-ayo kaniya.
52 ty de hade icke kommit till förstånd genom det som hade skett med bröden, utan deras hjärtan voro förstockade.
Kay wala nila masabti ang mahitungod sa mga tinapay, apan ang ilang mga hunahuna hinay sa pagsabot.
53 När de hade farit över till andra stranden, kommo de till Gennesarets land och lade till där.
Sa nakatabok na sila, midunggo sila sa yuta sa Genesaret ug giangkla ang sakayan.
54 Och när de stego ur båten, kände man strax igen honom;
Sa pagnaog nila sa sakayan, dihadiha dayon ang mga tawo nakaila nga si Jesus kadto.
55 och man skyndade omkring med bud i hela den trakten, och folket begynte då överallt bära de sjuka på sängar dit där man hörde att han var.
Ang mga tawo nanagan sa tibuok rehiyon ug nagsugod sila pagdala sa mga masakiton nga anaa sa duyan padulong kaniya, bisan asa nga nadungog nila nga siya moabot.
56 Och varhelst han gick in i någon by eller någon stad eller någon gård, där lade man de sjuka på de öppna platserna. Och de bådo honom att åtminstone få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.
Bisan asa siya mosulod nga mga baryo o mga siyudad, o mga kaumahan, ilang gipangbutang ang mga masakiton sa merkado, ug sila nagpakiluoy kaniya nga sila makahikap lamang bisan sa tumoy sa iyang bisti, ug sa kadaghan nga mohikap niini mamaayo.
