Markus 5
1 Så kommo de över till gerasenernas land, på andra sidan sjön.
ⲁ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲒ ⲈⲘⲎⲢ ⲈⲪⲒⲞⲘ ⲈⲦⲬⲰⲢⲀ ⲚⲦⲈⲚⲒⲄⲈⲢⲄⲈⲤⲎⲚⲞⲤ
2 Och strax då han hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot honom från gravarna där;
ⲃ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲒ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲠⲒϪⲞⲒ ⲤⲀⲦⲞⲦϤ ⲀϤⲒ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲈϨⲢⲀϤ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲚⲒⲘϨⲀⲨ ⲚϪⲈⲞⲨⲢⲰⲘⲒ ⲈϤϦⲈⲚ ⲞⲨⲠⲚⲈⲨⲘⲀⲚⲀⲔⲀⲐⲀⲢⲦⲞⲚ
3 han hade nämligen sitt tillhåll bland gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom;
ⲅ̅ⲪⲎ ⲈⲚⲀⲢⲈ ⲠⲈϤⲘⲀⲚϢⲰⲠⲒ ϢⲞⲠ ϦⲈⲚⲚⲒⲘϨⲀⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲞⲨⲆⲈ ϦⲈⲚⲚⲒⲔⲈϨⲀⲖⲨⲤⲒⲤ ⲘⲘⲞⲚ ϢϪⲞⲘ ⲚϨⲖⲒ ⲠⲈ ⲈⲤⲞⲚϨϤ
4 ty väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen kunde få makt med honom.
ⲇ̅ⲈⲐⲂⲈϪⲈ ⲚⲈⲀⲨⲤⲞⲚϨϤ ⲚⲞⲨⲘⲎϢ ⲚⲤⲞⲠ ⲚϨⲀⲚⲠⲈⲆⲎⲤ ⲚⲈⲘ ϨⲀⲚϨⲀⲖⲨⲤⲒⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲦⲈϤⲤⲰⲖⲠ ⲚⲚⲒϨⲀⲖⲨⲤⲒⲤ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲒⲦⲞⲦϤ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲤⲈϦⲞⲘϦⲈⲘ ⲚϪⲈⲚⲒⲠⲈⲆⲎⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲈⲘⲘⲞⲚ ϢϪⲞⲘ ⲚⲦⲈϨⲖⲒ ⲈⲢⲆⲀⲘⲀⲌⲒⲚ ⲘⲘⲞϤ
5 Och han vistades alltid, dag och natt, bland gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar.
ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲤⲎⲞⲨ ⲚⲒⲂⲈⲚ ⲘⲠⲒⲈϪⲰⲢϨ ⲚⲈⲘ ⲠⲒⲈϨⲞⲞⲨ ⲈϤⲬⲎ ϦⲈⲚⲚⲒⲘϨⲀⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀϤⲬⲎ ϦⲈⲚⲚⲒⲦⲰⲞⲨ ⲠⲈ ⲈϤⲰϢ ⲈⲂⲞⲖ ⲞⲨⲞϨ ⲈϤϢⲰⲦ ⲘⲘⲞϤ ⲚϨⲀⲚⲰⲚⲒ.
6 När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned för honom
ⲋ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲚⲀⲨ ⲈⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲒⲤϪⲈⲚ ϨⲒⲪⲞⲨⲈⲒ ⲀϤϬⲞϪⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲞⲨⲰϢⲦ ⲘⲘⲞϤ
7 och ropade med hög röst och sade: "Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke."
ⲍ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲰϢ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲞⲨⲚⲒϢϮ ⲚⲤⲘⲎ ⲞⲨⲞϨ ⲠⲈϪⲀϤ ϪⲈ ⲀϦⲞⲔ ⲚⲈⲘⲎⲒ ϨⲰⲔ ⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲠϢⲎⲢⲒ ⲘⲪⲚⲞⲨϮ ⲈⲦϬⲞⲤⲒ ϮⲦⲀⲢⲔⲞ ⲘⲘⲞⲔ ⲘⲪⲚⲞⲨϮ ⲘⲠⲈⲢϮϬⲖⲀⲔ ⲚⲎⲒ.
8 Jesus skulle nämligen just säga till honom: "Far ut ur mannen, du orena ande."
ⲏ̅ⲚⲀϤϪⲰ ⲄⲀⲢ ⲘⲘⲞⲤ ⲠⲈ ϪⲈ ⲀⲘⲞⲨ ⲈⲂⲞⲖ ⲠⲒⲠⲚⲈⲨⲘⲀⲚⲀⲔⲀⲐⲀⲢⲦⲞⲚ ϦⲈⲚⲠⲒⲢⲰⲘⲒ.
9 Då frågade han honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade honom: "Legion är mitt namn, ty vi äro många."
ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀϤϢⲒⲚⲒ ⲘⲘⲞϤ ϪⲈ ⲚⲒⲘ ⲠⲈ ⲠⲈⲔⲢⲀⲚ ⲞⲨⲞϨ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲀϤ ϪⲈ ⲖⲈⲄⲒⲰⲚ ⲠⲈ ⲠⲀⲢⲀⲚ ϪⲈ ⲦⲈⲚⲈⲢⲞⲨⲘⲎϢ
10 Och han bad honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten.
ⲓ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀϤϮϨⲞ ⲈⲢⲞϤ ⲚϨⲀⲚⲘⲎϢ ϨⲒⲚⲀ ⲚⲦⲈϤϢⲦⲈⲘⲞⲨⲞⲢⲠ ⲤⲀⲂⲞⲖ ⲚϮⲬⲰⲢⲀ.
11 Nu gick där vid berget en stor svinhjord i bet.
ⲓ̅ⲁ̅ⲚⲈ ⲞⲨⲞⲚ ⲞⲨⲀⲄⲈⲖⲎ ⲆⲈ ⲚⲢⲒⲢ ⲈⲤⲞϢ ⲘⲘⲀⲨ ⲠⲈ ⲈⲤⲘⲞⲚⲒ ϦⲀⲦⲈⲚ ⲠⲒⲦⲰⲞⲨ
12 Och de bådo honom och sade: "Sänd oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem."
ⲓ̅ⲃ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨϮϨⲞ ⲈⲢⲞϤ ⲈⲨϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲞⲨⲞⲢⲠⲦⲈⲚ ⲈⲚⲒⲢⲒⲢ ϨⲒⲚⲀ ⲚⲦⲈⲚϢⲈ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲈⲢⲰⲞⲨ
13 Och han tillstadde dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade i sjön.
ⲓ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲞⲨⲀϨⲤⲀϨⲚⲒ ⲚⲰⲞⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀⲨⲒ ⲈⲂⲞⲖ ⲚϪⲈⲚⲒⲠⲚⲈⲨⲘⲀⲚⲀⲔⲀⲐⲢⲦⲞⲚ ⲀⲨϢⲈ ⲚⲰⲞⲨ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲈⲚⲒⲈϢⲀⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϨⲈⲒ ⲈϦⲢⲎⲒ ⲚϪⲈϮⲀⲄⲈⲖⲎ ϦⲀⲦⲈⲚ ⲠⲒϪⲀϪⲢⲒⲘ ⲈⲪⲒⲞⲘ ⲈⲨⲈⲢ ϢⲞ ⲤⲚⲀⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲰϪϨ ⲘⲘⲰⲞⲨ ϦⲈⲚⲪⲒⲞⲘ.
14 Men de som vaktade dem flydde och berättade härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad det var som hade skett.
ⲓ̅ⲇ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲎ ⲈⲚⲀⲨⲘⲞⲚⲒ ⲘⲘⲰⲞⲨ ⲀⲨⲪⲰⲦ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨϪⲞⲤ ϦⲈⲚϮⲂⲀⲔⲒ ⲚⲈⲘ ϦⲈⲚⲦⲔⲞⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲒ ⲈⲚⲀⲨ ϪⲈ ⲞⲨ ⲠⲈ ⲪⲎ ⲈⲦⲀϤϢⲰⲠⲒ.
15 När de då kommo till Jesus, fingo de se den som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
ⲓ̅ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲒ ϨⲀ ⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲀⲨⲚⲀⲨ ⲈⲪⲎ ⲈⲚⲀⲢⲈ ⲚⲒⲆⲈⲘⲰⲚ ⲚⲈⲘⲀϤ ⲈϤϨⲈⲘⲤⲒ ⲈⲢⲈ ⲚⲈϤϨⲂⲰⲤ ⲦⲞⲒ ϨⲒⲰⲦϤ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲢⲈ ⲠⲈϤϨⲎⲦ ⲘⲘⲞϤ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲈⲢϨⲞϮ.
16 Och de som hade åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte, och vad som hade skett med svinen.
ⲓ̅ⲋ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲤⲀϪⲒ ϦⲀⲦⲞⲦⲞⲨ ⲚϪⲈⲚⲎ ⲈⲦⲀⲨⲚⲀⲨ ϪⲈ ⲈⲦⲀⲤϢⲰⲠⲒ ⲚⲀϢ ⲚⲢⲎϮ ⲘⲪⲎ ⲈⲚⲀⲢⲈ ⲚⲒⲆⲈⲘⲰⲚ ⲚⲈⲘⲀϤ ⲚⲈⲘ ⲈⲐⲂⲈ ⲚⲒⲢⲒⲢ
17 Då begynte folket bedja honom att han skulle gå bort ifrån deras område.
ⲓ̅ⲍ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲈⲢϨⲎⲦⲤ ⲚϮϨⲞ ⲈⲢⲞϤ ϪⲈ ⲚⲦⲈϤϢⲈ ⲚⲀϤ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲚⲞⲨⲐⲞϢ
18 När han sedan steg i båten, bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom.
ⲓ̅ⲏ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲀⲖⲎⲒ ⲈⲠⲒϪⲞⲒ ⲚⲀϤϮϨⲞ ⲈⲢⲞϤ ⲚϪⲈⲪⲎ ⲈⲚⲀϤⲞⲒ ⲚⲆⲈⲘⲰⲚ ϨⲒⲚⲀ ⲚⲦⲈϤⲞϨⲒ ⲚⲈⲘⲀϤ
19 Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom: "Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig."
ⲓ̅ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲘⲠⲈϤⲬⲀϤ ⲀⲖⲖⲀ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲀϤ ϪⲈ ⲘⲀϢⲈ ⲚⲀⲔ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲈⲠⲈⲔⲎⲒ ϨⲀ ⲚⲎ ⲈⲦⲈⲚⲞⲨⲔ ⲞⲨⲞϨ ⲘⲀⲦⲀⲘⲰⲞⲨ ⲈⲚⲎ ⲈⲦⲀ ⲠϬⲞⲒⲤ ⲀⲒⲦⲞⲨ ⲚⲀⲔ ⲈⲀϤⲚⲀⲒ ⲚⲀⲔ
20 Då gick han åstad och begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.
ⲕ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤϨⲰⲖ ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲈⲢϨⲎⲦⲤ ⲚϨⲒⲰⲒϢ ϦⲈⲚⲐⲘⲎϮ ⲚϮⲂⲀⲔⲒ ⲘⲠⲈⲦⲀϤⲀⲒϤ ⲚⲀϤ ⲚϪⲈⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲈⲢϢⲪⲎⲢⲒ ⲦⲎⲢⲞⲨ ⲠⲈ
21 Och när Jesus hade farit över i båten, tillbaka till andra stranden, församlade sig mycket folk omkring honom, där han stod vid sjön.
ⲕ̅ⲁ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲒ ⲞⲚ ⲚϪⲈⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲈⲘⲎⲢ ϦⲈⲚⲠⲒϪⲞⲒ ⲀⲨⲐⲰⲞⲨϮ ⲚϪⲈⲞⲨⲘⲎϢ ⲈϤⲞϢ ϨⲀⲢⲞϤ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀϤⲬⲎ ⲠⲈ ϦⲀⲦⲈⲚ ⲪⲒⲞⲘ
22 Då kom en synagogföreståndare, vid namn Jairus, dit; och när denne fick se honom, föll han ned för hans fötter
ⲕ̅ⲃ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲒ ϨⲀⲢⲞϤ ⲚϪⲈⲞⲨⲀⲒ ⲚⲦⲈⲚⲒⲀⲢⲬⲎⲤⲨⲚⲀⲄⲰⲄⲞⲤ ⲈⲠⲈϤⲢⲀⲚ ⲠⲈ ⲒⲀⲒⲢⲞⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲚⲀⲨ ⲈⲢⲞϤ ⲀϤϨⲒⲦϤ ϦⲀⲢⲀⲦⲞⲨ ⲚⲚⲈϤϬⲀⲖⲀⲨϪ
23 och bad honom enträget och sade: "Min dotter ligger på sitt yttersta. Kom och lägg händerna på henne, så att hon bliver hulpen och får leva."
ⲕ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀϤϮϨⲞ ⲈⲢⲞϤ ⲚϨⲀⲚⲘⲎϢ ⲈϤϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲀⲦⲀϢⲈⲢⲒ ⲀⲤϦⲰⲚⲦ ⲈⲪⲘⲞⲨ ϨⲒⲚⲀ ⲚⲦⲈⲔⲒ ⲚⲦⲈⲔⲬⲀ ⲦⲈⲔϪⲒϪ ⲈϪⲰⲤ ϨⲒⲚⲀ ⲚⲦⲈⲤⲚⲞϨⲈⲘ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲦⲈⲤⲰⲚϦ
24 Då gick han med mannen; och honom följde mycket folk, som trängde sig inpå honom.
ⲕ̅ⲇ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤϢⲈ ⲚⲀϤ ⲚⲈⲘⲀϤ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲘⲞϢⲒ ⲚⲤⲰϤ ⲚϪⲈⲞⲨⲘⲎϢ ⲈϤⲞϢ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨϨⲞϪϨⲈϪ ⲘⲘⲞϤ ⲠⲈ.
25 Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år,
ⲕ̅ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲒⲤ ⲞⲨⲤϨⲒⲘⲒ ⲀⲤⲈⲢ ⲒⲂ ⲚⲢⲞⲘⲠⲒ ⲈⲢⲈ ⲞⲨⲞⲚ ⲞⲨⲤⲚⲞϤ ϦⲀⲢⲞⲤ.
26 och som hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde, utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit värre med henne.
ⲕ̅ⲋ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϬⲒ ⲚⲞⲨⲘⲎϢ ⲚϦⲒⲤⲒ ⲚⲦⲞⲦⲞⲨ ⲚⲚⲒⲘⲎϢ ⲚⲤⲎⲒⲚⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϬⲈ ⲚⲈⲦⲈⲚⲦⲀⲤ ⲚⲒⲂⲈⲚ ⲈⲂⲞⲖ ⲞⲨⲞϨ ⲘⲠⲈⲤϪⲈⲘϨⲎⲞⲨ ⲚϨⲖⲒ ⲀⲖⲖⲀ ⲘⲀⲖⲖⲞⲚ ⲀⲤⲦϨⲞ ⲚϨⲞⲨⲞ.
27 Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen, bakom honom, och rörde vid hans mantel.
ⲕ̅ⲍ̅ⲈⲦⲀⲤⲤⲰⲦⲈⲘ ⲆⲈ ⲈⲐⲂⲈ ⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲀⲤⲒ ϦⲈⲚⲠⲒⲘⲎϢ ϨⲒⲪⲀϨⲞⲨ ⲀⲤϬⲒ ⲚⲈⲘ ⲠⲈϤϨⲂⲞⲤ
28 Ty hon tänkte: "Om jag åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen."
ⲕ̅ⲏ̅ⲚⲀⲤϪⲰ ⲄⲀⲢ ⲘⲘⲞⲤ ⲠⲈ ϪⲈ ⲔⲀⲚ ⲀⲒϢⲀⲚϬ ⲒⲚⲈⲘ ⲚⲈϤϨⲂⲰⲤ ϮⲚⲀⲚⲞϨⲈⲘ.
29 Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga.
ⲕ̅ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲤⲀⲦⲞⲦⲤ ⲀⲤϢⲰⲞⲨⲒ ⲚϪⲈϮⲘⲞⲨⲘⲒ ⲚⲦⲈⲠⲈⲤⲤⲚⲞϤ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤⲈⲘⲒ ϦⲈⲚⲠⲈⲤⲤⲰⲘⲀ ϪⲈ ⲀⲤⲞⲨϪⲀⲒ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲀ ϮⲘⲀⲤⲦⲒⲄⲜ
30 Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?"
ⲗ̅ⲞⲨⲞϨ ⲤⲀⲦⲞⲦϤ ⲀϤⲈⲘⲒ ⲚϪⲈⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲚϦⲢⲎ ⲒⲚϦⲎⲦϤ ⲈϮϪⲞⲘ ⲈⲦⲀⲤⲒ ⲈⲂⲞⲖ ⲘⲘⲞϤ ⲈⲦⲀϤⲪⲞⲚϨϤ ϦⲈⲚⲠⲒⲘⲎϢ ⲚⲀϤϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲚⲒⲘ ⲠⲈⲦⲀϤϬⲒ ⲚⲈⲘ ⲚⲀϨⲂⲰⲤ
31 Hans lärjungar sade till honom: "Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: 'Vem rörde vid mig?'"
ⲗ̅ⲁ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ⲚⲀϤ ⲚϪⲈⲚⲈϤⲘⲀⲐⲎ ⲦⲎⲤ ϪⲈ ⲬⲚⲀⲨ ⲈⲠⲒⲘⲎϢ ⲈϤϨⲞϪϨⲈϪ ⲘⲘⲞⲔ ⲞⲨⲞϨ ⲔϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲚⲒⲘ ⲠⲈⲦⲀϤϬⲒ ⲚⲈⲘⲎⲒ.
32 Då såg han sig omkring för att få se den som hade gjort detta.
ⲗ̅ⲃ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀϤϪⲞⲨϢⲦ ⲠⲈ ⲈⲚⲀⲨ ⲈⲐⲎ ⲈⲦⲀⲤⲈⲢ ⲪⲀⲒ
33 Men kvinnan fruktade och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram och föll ned för honom och sade honom hela sanningen.
ⲗ̅ⲅ̅ϮⲤϨⲒⲘⲒ ⲆⲈ ⲈⲦⲀⲤⲈⲢϨⲞϮ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤⲤⲐⲈⲢⲦⲈⲢ ⲈⲤⲈⲘⲒ ⲈⲪⲎ ⲈⲦⲀϤϢⲰⲠⲒ ⲘⲘⲞⲤ ⲀⲤⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϨⲒⲦⲤ ⲈϦⲢⲎⲒ ϦⲀⲢⲀⲦϤ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϪⲈ ϮⲘⲈⲐⲘⲎⲒ ⲦⲎⲢⲤ ⲚⲀϤ
34 Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga."
ⲗ̅ⲇ̅ⲚⲐⲞϤ ⲆⲈ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲀⲤ ϪⲈ ⲦⲀϢⲈⲢⲒ ⲠⲈⲚⲀϨϮ ⲠⲈⲦⲀϤⲚⲀϨⲘⲒ ⲘⲀϢⲈ ⲚⲈϦⲈⲚⲞⲨϨⲒⲢⲎ ⲚⲎ ⲞⲨⲞϨ ϢⲰⲠⲒ ⲈⲞⲨⲞⲨϪⲀⲒ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲀ ⲦⲈⲘⲀⲤⲦⲒⲄⲜ.
35 Medan han ännu talade, kommo några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak."
ⲗ̅ⲉ̅ⲈⲦⲒ ⲈϤⲤⲀϪⲒ ⲀⲨⲒ ϨⲀ ⲠⲒⲀⲢⲬⲎⲤⲨⲚⲀⲄⲰⲄⲞⲤ ⲈⲨϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲀⲦⲈⲔϢⲈⲢⲒ ⲘⲞⲨ ⲈⲐⲂⲈⲞⲨ ⲈⲔϮϦⲒⲤⲒ ⲘⲠⲒⲢⲈϤϮⲤⲂⲰ
36 Men när Jesus märkte vad som talades, sade han till synagogföreståndaren: "Frukta icke, tro allenast."
ⲗ̅ⲋ̅ⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲆⲈ ⲈⲦⲀϤⲤⲰⲦⲈⲘ ⲈⲠⲒⲤⲀϪⲒ ⲈⲦⲞⲨϪⲰ ⲘⲘⲞϤ ⲠⲈϪⲀϤ ⲘⲠⲒⲀⲢⲬⲎⲤⲨⲚⲀⲄⲰⲄⲞⲤ ϪⲈ ⲘⲠⲈⲢⲈⲢϨⲞϮ ⲘⲞⲚⲞⲚ ⲚⲀϨϮ
37 Och han tillstadde ingen att följa med, utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder.
ⲗ̅ⲍ̅ⲞⲨⲞϨ ⲘⲠⲈϤⲬⲀ ϨⲖⲒ ⲚⲈⲘⲀϤ ⲈϤⲘⲞϢⲒ ⲚⲤⲰϤ ⲈⲂⲎⲖ ⲈⲠⲈⲦⲢⲞⲤ ⲚⲈⲘ ⲒⲀⲔⲰⲂⲞⲤ ⲚⲈⲘ ⲒⲰⲀⲚⲚⲎⲤ ⲠⲤⲞⲚ ⲚⲒⲀⲔⲰⲂⲞⲤ
38 Så kommo de till synagogföreståndarens hus, och han fick där se en hop människor som höjde klagolåt och gräto och jämrade sig högt.
ⲗ̅ⲏ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲒ ⲈⲠⲎⲒ ⲘⲠⲒⲀⲢⲬⲎⲤⲨⲚⲀⲄⲰⲄⲞⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲚⲀⲨ ⲈⲢⲰⲞⲨ ⲈⲨϢⲐⲈⲢⲐⲰⲢ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲨⲢⲒⲘⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲨϢⲖⲎⲖⲞⲨⲒ ⲚⲞⲨⲘⲎϢ.
39 Och han gick in och sade till dem: "Varför klagen I och gråten? Flickan är icke död, hon sover."
ⲗ̅ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲒ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲈⲐⲂⲈⲞⲨ ⲦⲈⲦⲈⲚϢⲦⲈⲢⲐⲰⲢ ⲞⲨⲞϨ ⲦⲈⲦⲈⲚⲢⲒⲘⲒ ⲘⲠⲈⲤⲘⲞⲨ ⲚϪⲈϮⲀⲖⲞⲨ ⲀⲖⲖⲀ ⲀⲤⲚⲔⲞⲦ
40 Då hånlogo de åt honom. Men han visade ut dem allasammans; och han tog med sig allenast flickans fader och moder och dem som hade fått följa med honom, och gick in dit där flickan låg.
ⲙ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲤⲰⲂⲒ ⲘⲘⲞϤ ⲚⲐⲞϤ ⲆⲈ ⲈⲦⲀϤϨⲒ ⲠⲦⲎⲢϤ ⲈⲂⲞⲖ ⲀϤⲰⲖⲒ ⲚⲈⲘⲀϤ ⲘⲪⲒⲰⲦ ⲚϮⲀⲖⲞⲨ ⲚⲈⲘ ⲦⲈⲤⲘⲀⲨ ⲚⲈⲘ ⲚⲎ ⲈⲐⲚⲈⲘⲀϤ ⲞⲨⲞϨ ⲀϤϢⲈ ⲚⲀϤ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲈⲠⲒⲘⲀ ⲈⲚⲀⲢⲈ ϮⲀⲖⲞⲨ ⲬⲎ ⲘⲘⲞϤ.
41 Och han tog flickan vid handen och sade till henne: "Talita, kum" (det betyder: "Flicka, jag säger dig, stå upp").
ⲙ̅ⲁ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲀⲘⲞⲚⲒ ⲚⲦϪⲒϪ ⲚϮⲀⲖⲞⲨ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲀⲤ ϪⲈ ⲦⲀⲖⲒⲐⲀ ⲔⲞⲨⲘ ⲈⲦⲈ ⲪⲀⲒ ⲠⲈ ϪⲈ ϮⲀⲖⲞⲨ ⲀⲒϪⲈ ⲈⲢⲞ ⲦⲰⲚⲒ
42 Och strax stod flickan upp och begynte gå omkring (hon var nämligen tolv år gammal); och de blevo strax uppfyllda av stor häpnad.
ⲙ̅ⲃ̅ⲞⲨⲞϨ ⲤⲀⲦⲞⲦⲤ ⲀⲤⲦⲰⲚⲤ ⲚϪⲈϮⲀⲖⲞⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤⲘⲞϢⲒ ⲚⲀⲤϦⲈⲚ ⲒⲂ ⲄⲀⲢ ⲚⲢⲞⲘⲠⲒ ⲠⲈ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲈⲢϢⲪⲎⲢⲒ ⲤⲀⲦⲞⲦⲞⲨ ⲠⲈ ϦⲈⲚⲞⲨⲚⲒϢϮ ⲚϢⲪⲎⲢⲒ
43 Men han förbjöd dem strängeligen att låta någon få veta vad som hade skett. Därefter tillsade han att man skulle giva henne något att äta.
ⲙ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤϨⲞⲚϨⲈⲚ ⲚⲰⲞⲨ ⲚϨⲀⲚⲘⲎϢ ϨⲒⲚⲀ ⲚⲦⲈϢⲦⲈⲘ ϨⲖⲒ ⲈⲘⲒ ⲈⲪⲀⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲀϤϪⲞⲤ ⲚⲦⲞⲨϮⲞⲨⲰⲘ ⲚⲀⲤ.
