< Markus 4 >

1 Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.
ⲁ̅ⲁϥⲁⲣⲭⲉⲥⲑⲁⲓ ⲟⲛ ⲉϯⲥⲃⲱ ϩⲁⲧⲉⲑⲁⲗⲁⲥⲥⲁ. ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲛⲟϭ ⲙ̅ⲙⲏⲏϣⲉ ⲥⲱⲟⲩϩ ⲉⲣⲟϥ ϩⲱⲥⲧⲉ ⲉⲧⲣⲉϥⲁⲗⲉ ⲉⲡϫⲟⲉ͡ⲓ ⲛϥ̅ϩⲙⲟⲟⲥ ϩⲛ̅ⲧⲉⲑⲁⲗⲁⲥⲥⲁ. ⲁⲩⲱ ⲡⲙⲏⲏϣⲉ ⲧⲏⲣϥ̅ ⲛⲉϥⲁϩⲉⲣⲁⲧϥ̅ ϩⲓⲡⲉⲕⲣⲟ ⲛ̅ⲑⲁⲗⲁⲥⲥⲁ
2 Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:
ⲃ̅ⲁϥϯⲥⲃⲱ ⲇⲉ ⲛⲁⲩ ⲉⲙⲁⲧⲉ ϩⲛ̅ϩⲉⲛⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ ⲁⲩⲱ ⲛⲉϥϫⲱ ⲙ̅ⲙⲟⲥ ⲛⲁⲩ ϩⲛ̅ⲧⲉϥⲥⲃⲱ
3 "Hören! En såningsman gick ut för att så.
ⲅ̅ϫⲉ ⲥⲱⲧⲙ̅ ⲉⲓⲥϩⲏⲏⲧⲉ ⲁϥⲉ͡ⲓ ⲉⲃⲟⲗ ⲛ̅ϭⲓⲡⲉⲧϫⲟ ⲉⲧϫⲟ.
4 Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
ⲇ̅ⲁⲩⲱ ⲛ̅ⲧⲉⲣⲉϥϫⲟ, ⲟⲩⲁ ⲙⲉⲛ ⲁϥϩⲉ ϩⲁⲧⲉⲧⲉϩⲓⲏ ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲉ͡ⲓ ⲛ̅ϭⲓⲛ̅ϩⲁⲗⲁⲧⲉ ⲁⲩⲟⲙⲟⲩ
5 Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
ⲉ̅ⲕⲉⲩⲁ ⲇⲉ ⲁϥϩⲉ ⲉϩⲣⲁⲓ̈ ⲉϫⲛ̅ⲧⲡⲉⲧⲣⲁ ⲡⲙⲁ ⲉⲧⲉⲙ̅ⲙⲛ̅ϩⲁϩ ⲛ̅ⲕⲁϩ ⲛ̅ϩⲏⲧϥ̅ ⲁⲩⲱ ⲛ̅ⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ⲁⲩϯⲟⲩⲱ ⲉϩⲣⲁⲉⲓ ⲉⲧⲃⲉϫⲉⲙⲛ̅ϩⲁϩ ⲛ̅ⲕⲁϩ ϩⲁⲣⲟⲟⲩ
6 men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
ⲋ̅ⲁⲩⲱ ⲛ̅ⲧⲉⲣⲉⲡⲣⲏ ϣⲁ ⲁⲩϩⲱϭⲃ ⲁⲩⲱ ⲉⲧⲃⲉϫⲉⲙ̅ⲡⲟⲩϫⲉⲛⲟⲩⲛⲉ ⲉⲃⲟⲗ ⲁⲩϣⲟⲟⲩⲉ
7 Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.
ⲍ̅ⲕⲉⲩⲁ ⲁϥϩⲉ ⲉϩⲣⲁⲉⲓ ⲉϫⲛ̅ⲛ̅ϣⲟⲛⲧⲉ ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲉⲓ ⲉϩⲣⲁⲉⲓ ⲛ̅ϭⲓⲛ̅ϣⲟⲛⲧⲉ ⲁⲩⲟϭⲧⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲙ̅ⲡⲟⲩϯⲕⲁⲣⲡⲟⲥ
8 Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
ⲏ̅ϩⲉⲛⲕⲟⲟⲩⲉ ⲁⲩϩⲉ ⲉϫⲙ̅ⲡⲕⲁϩ ⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩϥ ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲉ͡ⲓ ⲉϩⲣⲁⲓ̈ ⲁⲩⲁⲩⲝⲁⲛⲉ ⲁⲩϯⲕⲁⲣⲡⲟⲥ ⲉⲙⲁⲁⲃ ⲁⲩⲱ ⲉⲥⲉ ⲁⲩⲱ ⲉϣⲉ.
9 Och han tillade: "Den som har öron till att höra, han höre."
ⲑ̅ⲛⲉϥϫⲱ ⲇⲉ ⲙ̅ⲙⲟⲥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲡⲉⲧⲉⲩⲛ̅ⲧϥ̅ⲙⲁⲁϫⲉ ⲙ̅ⲙⲁⲩ ⲉⲥⲱⲧⲙ̅ ⲙⲁⲣⲉϥⲥⲱⲧⲙ̅.
10 När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.
ⲓ̅ⲛ̅ⲧⲉⲣⲉϥⲕⲁⲡⲙⲏⲏϣⲉ ⲇⲉ ⲁⲩϫⲛⲟⲩϥ ⲛ̅ϭⲓⲛⲉⲧⲛⲙ̅ⲙⲁϥ ⲛⲙ̅ⲡⲙⲛ̅ⲧⲥⲛⲟⲟⲩⲥ ⲉⲛⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ
11 Då sade han till dem: "Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,
ⲓ̅ⲁ̅ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁⲩ. ϫⲉ ⲛ̅ⲧⲱⲧⲛ̅ ⲛ̅ⲧⲁⲩϯ ⲛⲏⲧⲛ̅ ⲙ̅ⲡⲙⲩⲥⲧⲏⲣⲓⲟⲛ ⲛ̅ⲧⲙⲛ̅ⲧⲉⲣⲟ ⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲛⲏ ⲇⲉ ⲉⲧϩⲓⲃⲟⲗ ⲉⲩⲛⲁϫⲓϩⲱⲃ ⲛⲓⲙ ⲉⲣⲟⲟⲩ ϩⲛ̅ϩⲉⲛⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ
12 för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'."
ⲓ̅ⲃ̅ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲩⲛⲁⲩ ⲉⲩⲉⲛⲁⲩ ⲁⲩⲱ ⲛ̅ⲥⲉⲧⲙ̅ⲛⲁⲩ ⲁⲩⲱ ⲉⲩⲥⲱⲧⲙ̅ ⲉⲩⲉⲥⲱⲧⲙ̅ ⲛ̅ⲥⲉⲧⲙ̅ⲛⲟⲉⲓ. ⲙⲏⲡⲱⲥ ⲛ̅ⲥⲉⲕⲟⲧⲟⲩ ⲛ̅ⲥⲉⲕⲱ ⲛⲁⲩ ⲉⲃⲟⲗ.
13 Sedan sade han till dem: "Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --
ⲓ̅ⲅ̅ⲁⲩⲱ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲛ̅ⲧⲉⲧⲛ̅ⲥⲟⲟⲩⲛ ⲁⲛ ⲛ̅ⲧⲉⲓ̈ⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ. ⲁⲩⲱ ⲡⲱⲥ ⲛ̅ⲕⲉⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲧⲉⲧⲛⲁⲥⲟⲩⲱⲛⲟⲩ
14 Vad såningsmannen sår är ordet.
ⲓ̅ⲇ̅ⲡⲉⲧϫⲟ ⲉϥϫⲟ ⲙ̅ⲡϣⲁϫⲉ.
15 Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.
ⲓ̅ⲉ̅ⲛⲁⲓ̈ ⲇⲉ ⲛⲉ ⲉⲧϩⲁⲧⲉⲧⲉϩⲓⲏ ⲙ̅ⲡⲙⲁ ⲉϣⲁⲩϫⲉⲡϣⲁϫⲉ ⲛ̅ϩⲏⲧϥ̅. ⲁⲩⲱ ⲉϣⲁⲩⲥⲱⲧⲙ̅ ⲛ̅ⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ϣⲁϥⲉ͡ⲓ ⲛ̅ϭⲓⲡⲥⲁⲧⲁⲛⲁⲥ ⲛϥ̅ϥⲓⲡϣⲁϫⲉ ⲉⲛⲧⲁⲩϫⲟϥ ⲛ̅ϩⲏⲧⲟⲩ
16 Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,
ⲓ̅ⲋ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲁⲓ̈ ϩⲱⲟⲩ ⲛⲉⲛⲧⲁⲩϫⲟⲟⲩ ϩⲓϫⲛ̅ⲙ̅ⲙⲁ ⲙ̅ⲡⲉⲧⲣⲁ ⲉϣⲁⲩⲥⲱⲧⲙ̅ ⲉⲡϣⲁϫⲉ ⲛ̅ⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ϣⲁⲩϫⲓⲧϥ̅ ϩⲛ̅ⲟⲩⲣⲁϣⲉ
17 men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.
ⲓ̅ⲍ̅ⲙ̅ⲙⲛ̅ⲛⲟⲩⲛⲉ ⲇⲉ ϩⲣⲁⲓ̈ ⲛ̅ϩⲏⲧⲟⲩ ⲁⲗⲗⲁ ϩⲛ̅ⲡⲣⲟⲥⲟⲩⲟⲉⲓϣ ⲛⲉ ⲉⲣϣⲁⲛⲟⲩⲑⲗⲓⲯⲓⲥ ⲇⲉ ϣⲱⲡⲉ ⲏ̑ ⲟⲩⲇⲓⲱⲅⲙⲟⲥ ⲉⲧⲃⲉⲡϣⲁϫⲉ ⲛ̅ⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ϣⲁⲩⲥⲕⲁⲛⲇⲁⲗⲓⲍⲉ.
18 Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,
ⲓ̅ⲏ̅ⲁⲩⲱ ϩⲉⲛⲕⲟⲟⲩⲉ ⲛⲉⲛⲧⲁⲩϫⲟⲟⲩ ⲉϩⲣⲁⲓ̈ ⲉⲛϣⲟⲛⲧⲉ ⲉⲧⲉⲛⲁⲓ̈ ⲛⲉ ⲛ̅ⲧⲁⲩⲥⲱⲧⲙ̅ ⲉⲡϣⲁϫⲉ
19 men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt. (aiōn g165)
ⲓ̅ⲑ̅ⲁⲩⲱ ⲡⲣⲟⲟⲩϣ ⲙ̅ⲡⲁⲓⲱⲛ ⲛⲙ̅ⲧⲁⲡⲁⲧⲏ ⲛ̅ⲧⲙⲛⲧ̅ⲣⲙ̅ⲙⲁⲟ ⲁⲩⲱ ⲛ̅ⲕⲉⲉⲡⲓⲑⲩⲙⲓⲁ ⲉⲧⲃⲏⲕ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲥⲉⲱϭⲧ ⲙ̅ⲡϣⲁϫⲉ ⲁⲩⲱ ⲛϥ̅ϯⲕⲁⲣⲡⲟⲥ ⲁⲛ ⲉⲃⲟⲗ (aiōn g165)
20 Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
ⲕ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲏ ⲛⲉ ⲛ̅ⲧⲁⲩϫⲟⲟⲩ ⲉϫⲙ̅ⲡⲕⲁϩ ⲉⲧⲛⲁⲛⲟⲩϥ ⲉⲩⲥⲱⲧⲙ̅ ⲉⲡϣⲁϫⲉ ⲥⲉϣⲱⲡ ⲙ̅ⲙⲟϥ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲥⲉⲧⲁⲩⲉⲕⲁⲣⲡⲟⲥ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ̅ⲙⲁⲁⲃ ⲁⲩⲱ ϩⲛ̅ⲥⲉ ⲁⲩⲱ ϩⲛ̅ϣⲉ.
21 Och han sade till dem: "Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.
ⲕ̅ⲁ̅ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲙⲏ ⲉⲣⲉⲡϩⲏⲃⲥ̅ ⲛⲁⲉⲓ ϫⲉ ⲉⲩⲉⲕⲁⲁϥ ϩⲁⲟⲩϣⲓ. ⲏ̑ ϩⲁⲟⲩϭⲗⲟϭ ⲙⲏ ⲛⲉⲩⲛⲁⲕⲁⲁϥ ⲁⲛ ϩⲓϫⲛ̅ⲧⲗⲩⲭⲛⲓⲁ.
22 Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.
ⲕ̅ⲃ̅ⲙ̅ⲙⲛ̅ⲡⲉⲧϩⲟⲃⲥ̅ ⲅⲁⲣ ⲉⲛⲥⲉⲛⲁϭⲟⲗⲡϥ̅ ⲁⲛ ⲉⲃⲟⲗ. ⲟⲩⲇⲉ ⲙ̅ⲙⲛ̅ⲡⲉⲧϩⲏⲡ ⲉⲛϥ̅ⲛⲁⲟⲩⲱⲛϩ ⲁⲛ ⲉⲃⲟⲗ.
23 Om någon har öron till att höra, så höre han."
ⲕ̅ⲅ̅ⲡⲉⲧⲉⲩⲛ̅ⲧϥ̅ⲙⲁⲁϫⲉ ⲙ̅ⲙⲁⲩ ⲉⲥⲱⲧⲙ̅ ⲙⲁⲣⲉϥⲥⲱⲧⲙ̅
24 Och han sade till dem: "Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.
ⲕ̅ⲇ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲉϥϫⲱ ⲙ̅ⲙⲟⲥ ϫⲉ ϯϩⲧⲏⲧⲛ̅ ϫⲉ ⲟⲩ ⲡⲉⲧⲉⲧⲛ̅ⲥⲱⲧⲙ̅ ⲉⲣⲟϥ. ϩⲙⲡ̅ϣⲓ ⲉⲧⲉⲧⲛⲁϣⲓ ⲙ̅ⲙⲟϥ ⲥⲉⲛⲁϣⲓ ⲛⲏⲧⲛ̅ ⲛ̅ϩⲏⲧϥ̅.
25 Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har."
ⲕ̅ⲉ̅ⲡⲉⲧⲉⲩⲛ̅ⲧⲁϥ ⲅⲁⲣ ⲥⲉⲛⲁϯ ⲛⲁϥ. ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲧⲉⲙⲛ̅ⲧⲁϥ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲧⲉⲩⲛ̅ⲧⲁϥⲥϥ̅ ⲥⲉⲛⲁϥⲓⲧϥ̅ ⲛ̅ⲧⲟⲟⲧϥ̅.
26 Och han sade: "Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;
ⲕ̅ⲋ̅ⲛⲉϥϫⲱ ⲇⲉ ⲙ̅ⲙⲟⲥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲧⲁⲓ̈ ⲧⲉ ⲑⲉ ⲛ̅ⲧⲙⲛ̅ⲧⲉⲣⲟ ⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲥⲟ ⲛ̅ⲑⲉ ⲛ̅ⲟⲩⲣⲱⲙⲉ ⲉϥϣⲁⲛⲛⲟⲩϫⲉ ⲙ̅ⲡⲉϥϭⲣⲟϭ ⲉϩⲣⲁⲓ̈ ⲉⲡⲉϥⲕⲁϩ.
27 och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.
ⲕ̅ⲍ̅ⲁⲩⲱ ⲛϥ̅ⲛ̅ⲕⲟⲧⲕ̅ ⲛϥ̅ⲧⲱⲟⲩⲛ ⲛ̅ⲧⲉⲩϣⲏ ⲛⲙ̅ⲡⲉϩⲟⲟⲩ ϣⲁⲣⲉⲡⲉϭⲣⲟϭ ϯⲟⲩⲱ ⲛϥⲣ̅ⲛⲟϭ ⲉⲛϥ̅ⲥⲟⲟⲩⲛ̅ ⲁⲛ ⲛ̅ⲧⲟϥ ⲛ̅ⲑⲉ
28 Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.
ⲕ̅ⲏ̅ⲡⲕⲁϩ ϣⲁϥϯⲟⲩⲱ ⲉϩⲣⲁⲉⲓ ⲙⲁⲩⲁⲁϥ ϣⲟⲣⲡ ⲙⲉⲛ ⲛ̅ⲟⲩⲭⲟⲣⲧⲟⲥ ⲙⲛ̅ⲛ̅ⲥⲱϥ ⲟⲩϩⲙ̅ⲥ ⲁⲩⲱ ⲟⲩⲥⲟⲩⲟ ⲉϥⲙⲉϩ ϩⲙⲡ̅ϩⲙ̅ⲥ
29 När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne."
ⲕ̅ⲑ̅ⲉⲣϣⲁⲛⲡⲕⲁⲣⲡⲟⲥ ⲇⲉ ⲡⲱϩ ⲛ̅ⲧⲉⲩⲛⲟⲩ ϣⲁϥⲛ̅ⲡⲟϩⲥ ϫⲉ ⲁⲡⲧⲉ ⲙ̅ⲡⲱϩⲥ̅ ϣⲱⲡⲉ
30 Och han sade: "Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?
ⲗ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲉϥϫⲱ ⲙ̅ⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲉⲓ̈ⲛⲁⲧⲛ̅ⲧⲛ̅ⲧⲙⲛ̅ⲧⲉⲣⲟ ⲙ̅ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲟⲩ. ⲏ ⲉⲛⲛⲁⲕⲁⲁⲥ ⲉϩⲣⲁⲓ̈ ϩⲛ̅ⲁϣ ⲙ̅ⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ
31 Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;
ⲗ̅ⲁ̅ⲉⲛⲛⲁⲕⲁⲁⲥ ⲛ̅ⲑⲉ ⲛ̅ⲟⲩⲃⲗ̅ⲃⲓⲗⲉ ⲛ̅ϣⲗ̅ⲧⲙ̅ ⲉⲩϣⲁⲛϫⲟⲥ ⲉϩⲣⲁⲓ̈ ⲉⲡⲕⲁϩ ⲉⲥⲥⲟⲃⲕ̅ ⲙⲉⲛ ⲉⲛⲉϭⲣⲱϭ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲉⲧϩⲓϫⲙⲡ̅ⲕⲁϩ
32 men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga."
ⲗ̅ⲃ̅ⲁⲩⲱ ⲉⲩϣⲁⲛϫⲟⲥ ϣⲁⲥⲉ͡ⲓ ⲉϩⲣⲁⲓ̈ ⲛⲥ̅ϫⲓⲥⲉ ⲉⲛⲟⲩⲟⲟⲧⲉ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲛⲥⲧⲁⲩⲟ ⲉⲃⲟⲗ ⲛ̅ϩⲉⲛⲛⲟϭ ⲛ̅ⲕⲗⲁⲇⲟⲥ ϩⲱⲥⲧⲉ ⲛ̅ⲥⲉϣⲟⲩⲱϩ ϩⲁⲧⲉⲥϩⲁⲉⲓⲃⲉⲥ ⲛ̅ϭⲓⲛ̅ϩⲁⲗⲁⲧⲉ ⲛ̅ⲧⲡⲉ
33 I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;
ⲗ̅ⲅ̅ⲁⲩⲱ ϩⲛ̅ⲛⲁⲓ̈ⲥⲙⲟⲧ ⲙ̅ⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲛⲉϥϫⲱ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲙ̅ⲡϣⲁϫⲉ ⲕⲁⲧⲁⲑⲉ ⲉⲧⲟⲩⲛⲁϣⲥⲱⲧⲙ̅
34 och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.
ⲗ̅ⲇ̅ⲁϫⲛ̅ⲡⲁⲣⲁⲃⲟⲗⲏ ⲇⲉ ⲙⲉϥϣⲁϫⲉ ⲛⲙ̅ⲙⲁⲩ ⲛ̅ⲥⲁⲩⲥⲁ ⲇⲉ ϣⲁϥⲃⲟⲗⲟⲩ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲉⲛⲉϥⲙⲁⲑⲏⲧⲏⲥ.
35 Samma dag, om aftonen, sade han till dem: "Låt oss fara över till andra stranden."
ⲗ̅ⲉ̅ⲁⲩⲱ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁⲩ ϩⲙ̅ⲡⲉϩⲟⲟⲩ ⲉⲧⲙ̅ⲙⲁⲩ ⲛ̅ⲧⲉⲣⲉⲣⲟⲩϩⲉ ϣⲱⲡⲉ ϫⲉ ⲙⲁⲣⲟⲛ ⲉⲡⲓⲕⲣⲟ
36 Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.
ⲗ̅ⲋ̅ⲁⲩⲕⲁⲡⲙⲏⲏϣⲉ ϭⲉ ⲁⲩⲧⲁⲗⲟϥ ⲉⲡϫⲟⲉⲓ ⲛ̅ⲑⲉ ⲉⲧϥ̅ⲛ̅ϩⲏⲧⲥ̅ ⲁϩⲉⲛⲕⲉⲉϫⲏⲩ ⲥϭⲏⲣ ⲛⲙ̅ⲙⲁϥ.
37 Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.
ⲗ̅ⲍ̅ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲛⲟϭ ⲛ̅ϩⲁⲧⲏⲩ ϣⲱⲡⲉ ⲁⲛ̅ϩⲟⲉⲓⲙ ϥⲱϭⲉ ⲉⲡϫⲟⲉⲓ ϩⲱⲥⲧⲉ ⲉⲟⲙⲥϥ̅.
38 Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: "Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?"
ⲗ̅ⲏ̅ⲛ̅ⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲛⲉϥϩⲓⲡⲁϩⲟⲩ ⲙ̅ⲡϫⲟⲉⲓ ⲉϥⲛ̅ⲕⲟⲧⲕ ϩⲓϫⲛ̅ⲟⲩϣⲟⲧ ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲛⲉϩⲥⲉ ⲙ̅ⲙⲟϥ ⲉⲩϫⲱ ⲙ̅ⲙⲟⲥ ⲛⲁϥ. ϫⲉ ⲡⲥⲁϩ ⲛⲅ̅ⲟ ⲁⲛ ⲡⲉ ⲣ̅ⲣⲟⲟⲩϣ ϫⲉ ⲧⲛ̅ⲛⲁⲙⲟⲩ
39 När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: "Tig, var stilla." Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.
ⲗ̅ⲑ̅ⲁϥⲧⲱⲟⲩⲛϥ ⲇⲉ ⲁϥⲉⲡⲓⲧⲓⲙⲁ ⲙ̅ⲡⲧⲏⲩ ⲁⲩⲱ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛ̅ⲧⲉⲑⲁⲗⲁⲥⲥⲁ ϫⲉ ⲕⲁⲣⲱ ⲛ̅ⲧⲉϣⲧⲙ̅ⲣⲱ ⲁⲩⲱ ⲁⲡⲧⲏⲩ ϩⲣⲏϭ ⲁⲩⲛⲟϭ ⲛ̅ϫⲁⲙⲏ ϣⲱⲡⲉ.
40 Därefter sade han till dem: "Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?"
ⲙ̅ⲁⲩⲱ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲁϩⲣⲱⲧⲛ̅ ⲧⲉⲧⲛ̅ⲟ ⲛ̅ϭⲁⲃϩⲏⲧ ⲙ̅ⲡⲁⲧⲉⲧⲛ̅ⲕⲁⲡⲓⲥⲧⲓⲥ ⲛⲏⲧⲛ̅.
41 Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: "Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?"
ⲙ̅ⲁ̅ⲁⲩⲱ ⲁⲩⲣ̅ϩⲟⲧⲉ ϩⲛ̅ⲟⲩⲛⲟϭ ⲛ̅ϩⲟⲧⲉ ⲉⲩϫⲱ ⲙ̅ⲙⲟⲥ ⲛ̅ⲛⲉⲩⲉⲣⲏⲩ ϫⲉ ⲟⲩⲁϣ ⲙ̅ⲙⲓⲛⲉ ⲡⲉ ⲡⲁⲓ̈ ϫⲉ ⲡⲕⲉⲧⲏⲩ ⲛⲙ̅ⲧⲉⲑⲁⲗⲁⲥⲥⲁ ⲥⲱⲧⲙ̅ ⲛ̅ⲥⲱϥ.

< Markus 4 >