Markus 3
1 Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.
Pacindi nacimbi Yesu walengila mung'anda yakupaililamo, mopelomo mwalikuba muntu wakokonyana cikasa.
2 Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.
Bantu bambi balikubamo balasha menso pali Yesu kwambeti babone mpani ingaumusengula usa muntu pa busuba bwa Sabata, kwambeti bamucaninepo mulandu wa kumubepeshela.
3 Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: "Stå upp, och kom fram."
Nomba Yesu walamwambila muntu wakokonyana cikasa eti, “Nyamuka, kwesa wimanine pantangu.”
4 Sedan sade han till dem: "Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?" Men de tego.
Lino Yesu walabepusheti, “Inga nicipeyo casuminishiwa ne mulawo kwinsa pabusuba bwa Sabata? Kwinsa caina nambi caipa? Kupulusha buyumi bwa muntu nambi kononga?” Nomba nabo balamwena tonto.
5 Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: "Räck ut din hand." Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --
Nomba Yesu walalanga uku ne uku mwabukalu, ne kwetelwa mumoyo pa cebo cakuyuma myoyo kwabo. Neco walamwambila muntuyo eti, “Tandabula cikasa cakobe.” Nendi walatandabula cikasa, neco calaba cena.
6 Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.
Popelapo Bafalisi balapula mung'anda yakupaililamo balaya kukumana ne bantu ba mulikoto lya Helode, kwambeti bacane nshila yakushininamo Yesu.
7 Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.
Yesu ne beshikwiya bakendi balafumako ne kuya ku lwenje lwa Galileya, nomba likoto lya bantu lyalamukonka, beshikufuma ku Galileya ne ku Yudeya,
8 Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.
ne ku Yelusalemu ne ku Idumeya kayi ne kutala kwa Yolodani ne mu bibela bya Tulo ne Sidoni. Bonse balanyumfwa mbyalikwinsa balabungana nkwalikuba.
9 Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.
Bantu balikuba bangi kwine, neco Yesu walambila beshikwiya bakendi kwambeti bamuleteleko bwato atantemo, kukineti bantu kabatamushankanya.
10 Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.
Pakwinga walikali lasengulupo bantu bangi, bonse balikuba bekatwa ne mishimu yaipa, kayi ne malwashi apensha balikabanyakana kwambeti bamukumyeko.
11 Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: "Du är Guds Son."
cindi conse mishimu yaipa, yamubona Yesu yalikupesheti bantu bekatwa mishimu iyo bawe panshi pamyendo yakendi. Mishimu yaipa yalikubilikisheti, “Amwe njamwe Mwanendi Lesa!”
12 Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.
Nomba Yesu walikuyambilishisha mishimu isa kwambeti kaitamuyubululanga.
13 Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
Yesu walatanta pa mulundu ne kukuwako bonka balikuyandika, naboyo balaya nkwalikuba.
14 Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,
Walasalapo bantu likumi ne babili mbwalakuweti, “batumwa” Ne kubambileti “Ndamusala kwambeti mwikalenga ne njame, ndimutumenga kuya kukambauka.
15 och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.
Kayi ndamupanga ngofu shakupulisha mishimu yaipa.”
16 Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;
Batumwa likumi ne babili mbwalasala balikuba aba Shimoni ngwalatumbiketi Petulo,
17 vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);
ne Jemusi ne Yohane banabendi Sebedayo, Aba babili Yesu walabapa lina lya Bowanege, lilapandululungeti Bana ba kukunkuma,
18 vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren
ne Ndileya ne Filipo ne Batolomeya ne Mateyo ne Tomasi ne Jemusi mwanendi Alufeyo ne Tadeyo ne Shimoni wa mucipani ca bantu balikulwanina lwanguluko mu cishi ca Islayeli,
19 och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
kayi ne Yuda Isikalyoti uyo walayaba Yesu kubalwani.
20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
Yesu walabwela kung'anda nkwalikushikila, likoto lya bantu lyalabungana kayi kopeloko, cakwambeti Yesu ne beshikwiya balabula ne cindi cakulya.
21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
Nomba bakwabo mpobalanyumfweco, balikuyanda kuya kumufunyako, pakwinga bantu balikwambeti, “Yesu lakonyo!”
22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
Nomba beshikwiyisha milawo ya Mose balafumina ku Yelusalemu balikwambeti, “Wekatwa ne Belesebulu, mwami wamishimu yaipa, endiye lamupanga ngofu sha kupulisha mishimu yaipa.”
23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: "Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
Kayi Yesu walabakuwa, ne kutatika kubapa mikoshanyo ne kwambeti, “Inga Satana ngaucikonsheconi kupulisha Satana?
24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
Na bwami bupansana bwine, bwami ubo nkabwela kwikalisha sobwe,
25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
Na bantu ba mukowa umo batatika kubukilana palwabo, mukowa uyo nkawelela kwikalisha sobwe.
26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
Ni cimo cimo, na bwendeleshi bwa Satana bulibukila bwine ne kupansana, bwendeleshi ubo nkabwela kwikalisha sobwe, nsombi bulenga kumapwililisho.”
27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
Paliya muntu welela kwingila mung'anda ya muntu wangofu ne kumantamo bibya byakendi, kwakubula nanshi kumusunga muntu wangofu. Ayinseco mpwelela kumantamo bibya mung'anda.
28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
“Cakubinga ndamwambilinga, bantu nibakalekelelwe bwipishi ne byonse byaipa mbyebalambanga.
30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
(Yesu walambeco pakwinga bantu bambi balikumwambeti, ukute mushimu waipa.)
31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
Lino banyina ne bamakwabo Yesu balashika, ne kwimana pansa ne kumutumina muntu kuya kumukuwa.
32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: "Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig."
Bantu bangi balikuba bamushinguluka Yesu, balamwambileti, “Banyoko ne ba kwenu bali pansa balakuyandanga.”
33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?"
Yesu pakubakumbula walambeti, “Bama ne bamakwetu nibani?”
34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: "Se här är min moder, och här äro mina bröder!
Yesu pakubalangishisha pabantu balikuba bekala panshi kabali bamushinguluka, walambeti, “Bonani, aba ebama kayi ebamakwetu.”
35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder."
“Uliyense lenshinga kuyanda kwa Lesa, uyo emukwetu mutuloba nambi mutukashi kayi ebama.”
