Markus 3
1 Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.
He entered again into the synagogue, and there was a man there whose hand was withered.
2 Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.
They watched him, whether he would heal him on the Sabbath day, that they might accuse him.
3 Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: "Stå upp, och kom fram."
He said to the man whose hand was withered, “Stand up.”
4 Sedan sade han till dem: "Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?" Men de tego.
He said to them, “Is it lawful on the Sabbath day to do good or to do harm? To save a life or to kill?” But they were silent.
5 Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: "Räck ut din hand." Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --
When he had looked around at them with anger, being grieved at the hardening of their hearts, he said to the man, “Stretch out your hand.” He stretched it out, and his hand was restored as healthy as the other.
6 Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.
The Pharisees went out, and immediately conspired with the Herodians against him, how they might destroy him.
7 Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.
Jesus withdrew to the sea with his disciples; and a great multitude followed him from Galilee, from Judea,
8 Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.
from Jerusalem, from Idumaea, beyond the Jordan, and those from around Tyre and Sidon. A great multitude, hearing what great things he did, came to him.
9 Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.
He spoke to his disciples that a little boat should stay near him because of the crowd, so that they wouldn’t press on him.
10 Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.
For he had healed many, so that as many as had diseases pressed on him that they might touch him.
11 Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: "Du är Guds Son."
The unclean spirits, whenever they saw him, fell down before him and cried, “You are the Son of God!”
12 Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.
He sternly warned them that they should not make him known.
13 Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
He went up into the mountain and called to himself those whom he wanted, and they went to him.
14 Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,
He appointed twelve, that they might be with him, and that he might send them out to preach
15 och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.
and to have authority to heal sicknesses and to cast out demons:
16 Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;
Simon (to whom he gave the name Peter);
17 vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);
James the son of Zebedee; and John, the brother of James, (whom he called Boanerges, which means, Sons of Thunder);
18 vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren
Andrew; Philip; Bartholomew; Matthew; Thomas; James, the son of Alphaeus; Thaddaeus; Simon the Zealot;
19 och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
and Judas Iscariot, who also betrayed him. Then he came into a house.
20 Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
The multitude came together again, so that they could not so much as eat bread.
21 Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
When his friends heard it, they went out to seize him; for they said, “He is insane.”
22 Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
The scribes who came down from Jerusalem said, “He has Beelzebul,” and, “By the prince of the demons he casts out the demons.”
23 Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: "Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
He summoned them and said to them in parables, “How can Satan cast out Satan?
24 Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
If a kingdom is divided against itself, that kingdom cannot stand.
25 och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
If a house is divided against itself, that house cannot stand.
26 Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
If Satan has risen up against himself, and is divided, he can’t stand, but has an end.
27 Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
But no one can enter into the house of the strong man to plunder unless he first binds the strong man; then he will plunder his house.
28 Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
“Most certainly I tell you, all sins of the descendants of man will be forgiven, including their blasphemies with which they may blaspheme;
30 De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
—because they said, “He has an unclean spirit.”
31 Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
His mother and his brothers came, and standing outside, they sent to him, calling him.
32 Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: "Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig."
A multitude was sitting around him, and they told him, “Behold, your mother, your brothers, and your sisters are outside looking for you.”
33 Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?"
He answered them, “Who are my mother and my brothers?”
34 Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: "Se här är min moder, och här äro mina bröder!
Looking around at those who sat around him, he said, “Behold, my mother and my brothers!
35 Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder."
For whoever does the will of God is my brother, my sister, and mother.”
