Markus 14
1 Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att gripa honom med list och döda honom.
Gasigariti mashaka mawili pamberi pa kusoka mumsambu gwa Pasaka na mabumunda gawalekera ndiri simika. Watambika wakulu wa numba ya Mlungu na wafunda wa malagaliru waweriti wankusakula njira ya kumbata Yesu wamlagi.
2 De sade nämligen: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
Su watakula, “Tuleki kumbata mumsambu gwa Pasaka, toziya wantu hawatendi ndewu.”
3 Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud.
Yesu kaweriti Betaniya mnumba mwa Simoni mngumbula. Pawaweriti mmeza wankuliya shiboga, mawu yumu yakaweriti na supa ya lipaki lya kununkira lya beyi nkulu kiza. Kaimega supa ayi na kamumiminira Yesu lipaki mumtuwi.
4 Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: "Varför skulle denna smörjelse förspillas?
Wantu wamu waweriti panu wakalaliti, walitakuliziana, “Kwa shishi kwananga lipaki linunkira ali?
5 Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga." Och de talade hårda ord till henne.
Gangaweziti kuwuza kwa mpiya za shibena mgongu sha shinja shimu, na kuwayupa wahushu!” Wamkalipira mawu ayu.
6 Men Jesus sade: "Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
Kumbiti Yesu kawagambira, “Mumleki, kwa shishi kumgaziya? Kantendera shintu shiherepa.
7 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid.
Hamuweri na wahushu mashaka goseri, hamuwezi kuwatanga shipindi shoseri shamfira. Kumbiti neni hapeni nweri na mwenga mashaka goseri.
8 Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.
Yomberi katenda ntambu yakaweziti, kayitilira nshimba yangu lipaki linunkira kuyitandira kwa kusira.
9 Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
Nukugambirani nakaka, poseri muisi shisoweru shiwagira pashibwerwa, shitwatira ashi shakatenditi hashikandwi ntambu ya kulihola.”
10 Och Judas Iskariot, han som var en av de tolv, gick bort till översteprästerna och ville förråda honom åt dem.
Shakapanu Yuda Isikariyoti, yumu gwa walii lilongu na wawili, kagenditi kwa watambika wakulu su kamgalambuki Yesu.
11 När de hörde detta, blevo de glada och lovade att giva honom en summa penningar. Sedan sökte han efter tillfälle att förråda honom, då lägligt var.
Watambika wa numba ya Mlungu pawapikaniriti shisoweru ashi, wasekelera, wamlagiliti kumpanana mpiya. Su, Yuda kanja kusakula lupenyu lwa kamgalambukira kwa Watambika wakulu.
12 På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: "Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?"
Lishaka lya kwanja lya Msambu gwa Mabumunda gawalekera ndiri simika, shipindi sheni mwana kondolu gwa pasaka pakalikitulwa, wafundwa wakuwi wamkosiyiti, “Gufira tukutandiri koshi shiboga sha Pasaka?”
13 Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: "Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom.
Su Yesu kawalagalira wawili wa wafundwa wakuwi pakawagambira, “Mgendi mlushi, na amu hamliwoni na mpalu yumu yakalitwika vulu ya mashi. Mmufati
14 Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
mpaka mnumba yanakingiri, mkamgambiri mweni kaya, ‘Mfunda kalonga sha koshi shumba sheni handiyi Pasaka pamuhera na wafundwa wangu?’
15 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där."
Yomberi hakawalonguzii shumba shikulu mligolofa amu vyoseri wavitandira kala, mtutandiri amu.”
16 Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
Wafundwa wawuka, wagenda mlushi, wawona kila shintu weri ntambu yakawagambiriti Yesu. Su watandira shiboga sha pasaka.
17 När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.
Payiweriti pamii, Yesu kiziti pamuhera na wafundwa wakuwi lilongu na wawili.
18 Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'."
Pawaweriti pameza wankuliya, Yesu katakuliti, “Nakaka nukugambirani, yumu gwenu yakaliya pamuhera naneni, Hakang'alambuki.”
19 Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: "Icke är det väl jag?"
Panu wafundwa wakuwi wanja kulihola, yumu yumu wamkosiyiti, “Hashi, neni?”
20 Och han sade till dem: "Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.
Yesu kawagambira, “Yumu gwenu mwenga lilongu na wawili, yakatota libumunda pamuhera naneni mubakuli.
21 Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
Nakaka Mwana gwa muntu hakahowi handa malembu Mananagala ntambu yagatakuliti kwakuwi, kumbiti shondi kwakuwi muntu ulii yakamgalambuka Mwana gwa muntu! Hayiweri kwa muntu ulii handa mekayiwuki ndiri!”
22 Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: "Tagen detta; detta är min lekamen."
Pawaweriti wankuliya, Yesu katoliti libumunda, kalonga mayagashii Mlungu, kalimega na kawapanana wafundwa wakuwi pakalonga, “Mtoli mlii, ayi ndo nshimba ya neni.”
23 Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav.
Shakapanu katola lutekeru lwa divayi, kalonga mayagashii Mlungu, kawayupa, woseri walanda mulutekeru alu.
24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många.
Kawagambira, “Agu ndo mwazi gwangu gwagulawa kwajili ya wantu wavuwa. Mwazi gwangu gwagulanguziya lipatanu lya Mlungu na wantu.
25 Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."
Nakaka nukugambirani, hapeni nandi kayi divayi mpaka lishaka lilii panfira kuyilanda divayi yasyayi Muufalumi wa Mlungu.”
26 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
Shakapanu wimba lwimbu, wawuka, wagenda kulugongu lwa Mizeyituni.
27 Då sade Jesus till dem: "I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.'
Yesu kankuwagambira wafundwa wakuwi, “Mwawoseri hamtugi na kundeka, toziya Malembu Mananagala galonga, ‘Mlungu hakamlagi mlolera gwa kondolu, Na wakondolu hawalimwagi.’
28 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
Kumbiti panzyuka kala, hanuwalongolerani Galilaya kulii!”
29 Då svarade Petrus honom: "Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke."
Peteru kamgambira, “Handa woseri hawakuleki, neni hanukulemi ndiri!”
30 Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig."
Yesu kamgambira Peteru, “Nakaka nukugambira, pashiru panu, pamberi njogolu keniwiki mala mbili, hagunemi mala ntatu.”
31 Då försäkrade han ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
Kumbiti Peteru kalilapira, “Ata payiwera nfuwi pamuhera na gwenga, hanukulemi ndiri.” Wafundwa woseri viraa watakula ntambu ira ayi.
32 Då sade han till sina lärjungar: "Bliven kvar här, medan jag beder."
Su, wasoka mushiwunga shawashishemiti Getisemani. Yesu kawagambira wafundwa wakuwi, “Mlivagi panu Shipindi neni nankumluwa Mlungu.”
33 Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas.
Shakapanu kawatola Peteru na Yakobu na Yohani, kanja kulishera nentu na kushashatika.
34 Och han sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken."
Kawagambira, “Nhinginika nentu, ata sambira howa. Mkali panu na mweri masu.”
35 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.
Kagenda kulongolu shididini, kasuntumala makukama, kamluwa Mlungu, handa payiwezekana, shimpiti shipindi ashi sha ndabiku.
36 Och han sade: "Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!"
Kalonga, “Tati!, Tati gwaneni, kwa gwenga vitwatira yoseri viwezikana. Gumpusiliri lutekeru lwa ndabiku alu, kumbiti hayiweri handa ntambu yanfira neni, ira ntambu yagufira gwenga.”
37 Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund?
Shakapanu kawuya kwa Wafundwa walii watatu, kawoniti wagonja. Su kamkosiya Peteru, “Simoni, hashi gugonja? Guwezandiri kulikala masu ata lisaa limu?”
38 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
Shakapanu kawagambira, “Mkali masu na mumluwi Mlungu su namwingira mukujerwa. Rohu ifira, kumbiti nshimba yahera likakala.”
39 Och han gick åter bort och bad och sade samma ord.
Kagenda kumuluwa Mlungu kayi pakawuyira visoweru viraa vilii.
40 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom.
Shakapanu kawuya kayi kwa wafundwa walii kawawoniti wagonja. Masu gawu gaweriti gana mbota. Wavimana ndiri sha kumwankula.
41 För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer.
Pakawiziriti mala ya tatu kawagambiriti, “Mwankali mwankugonja na kwoyera? Vinu itosha! Saa isoka! Muloli, Mwana gwa muntu wankumupa kwa wantu wana vidoda.
42 Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära."
Mwimuki, tugendeni zetu. Mloli, ulii yakafira kung'alambuka kapakwegera.”
43 Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste.
Yesu Pakaweriti kankali kankutakula, Yuda, yumu gwa wafundwa lilongu na wawili, kiza pamuhera na lipinga lya wantu wana mapanga na vindonga. Wantu awa waweriti walagalilwiti na watambika wakulu na wafunda wa Malagaliru na wazewi.
44 Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning."
Yuda mgalambuka kaweriti kawalanguziya lilanguliru, “ulii hanumnoneri ndo mweni, mumbati na kumjega wakamloleri.”
45 Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: "Rabbi!" och kysste honom häftigt.
Yuda pakasokiti, kamgenderiti Yesu, kamgambira, “Mfunda.” Shakapanu kamnonera.
46 Då grepo de Jesus och togo honom fången.
Wantu walii wambata Yesu, na kumtawa.
47 Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
Yumu gwa walia wawaweriti wagoloka pamuhera na Yesu, kasolomola upanga wakuwi, kamdumula likutu ntumintumi gwa Mtambika mkulu.
48 Och Jesus talade till dem och sade: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig.
Yesu kawagambira, “Vimwiza na mapanga na vindonga kumbata gambira neni na shimpegu?
49 Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas."
Kila lishaka nweriti pamuhera na mwenga panfunda Mnumba nkulu ya Mlungu, wala mumbata ndiri. Kumbiti vinu Malembu Mananagala ga kala.”
50 Då övergåvo de honom alla och flydde.
Panu wantumintumi woseri wamleka, watira.
51 Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de.
Kweniti na muntemba yumu yakaweriti kavala lishuka kaweriti kankumfata Yesu. Nawomberi wajeriti kumbata,
52 Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
kumbiti yomberi kayirekiziya shuka yakuwi, katuga shivula hera.
53 Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde.
Su wamjega Yesu kwa mtambika mkulu peni Watambika wakulu woseri na wazewi na wafunda wa malagaliru waweriti waliwona.
54 Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.
Peteru kamfatiti Yesu kwa kutali, kingira muluwaga lwa numba ya mtambika mkulu, kalivaga pamuhera na walolera milyangu pakotera motu.
55 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom; men de funno intet.
Watambika wakulu wa shiyotera motu sha Wayawudi woseri wasakula upitawu wa kumsitaki Yesu wapati kumlaga, kumbiti wapata ndiri.
56 Ty väl vittnade många falskt mot honom, men vittnesbörden stämde icke överens.
Wantu wavuwa walaviyiti upitawu wa kupaya kwa Yesu, kumbiti upitawu wawu ujimilirana ndiri.
57 Och några stodo upp och vittnade falskt mot honom och sade:
Shakapanu wamonga wagolokiti, walaviya upitawu wa kupaya pawatakula,
58 "Vi hava själva hört honom säga: 'Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjort med händer, och skall sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som icke är gjort med händer.'"
“Tumpikiniriti muntu ayu pakatakula hanhalibisiyi numba nkulu ya Mlungu yawanyawiti kwa mawoku, na kwa mashaka matatu hanuinyawi imonga yawainyawa ndiri kwa mawoku.”
59 Men icke ens i det stycket stämde deras vittnesbörd överens.
Kumbiti ata hangu, upitawu wawu ujumilirana ndiri.
60 Då stod översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus och sade: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
Su, mtambika mkulu kagoloka pakati pawu, kamkosiya Yesu, “Hashi, gwankula ndiri shisoweru? Wantu awa gawawoniti kwa gwenga?”
61 Men han teg och svarade intet. Åter frågade översteprästen honom och sade till honom: "Är du Messias, den Högtlovades Son?"
Kumbiti yomberi kalikala jii katakula ndiri ata shisoweru shimu. Mtambika mkulu gwa numba ya Mlungu kamkosiya kayi, “Hashi, gwenga ndo Kristu, Mwana gwa Mlungu yawamkwisa?”
62 Jesus svarade: "Jag är det. Och I skolen få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma med himmelens skyar."
Yesu kankula, “Neni ndo mweni. Kayi hamumoni neni Mwana gwa muntu pakalivaga uwega wa kumliwu wa Mtuwa yakawera na makakala, pakiza mumawundi ga kumpindi.”
63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Vad behöva vi mer några vittnen?
Panu Mtambika mkulu kapapula lihabiti lyakuwi, kalonga, “Tufira ndiri kayi wakapitawu wamonga?
64 I hörden hädelsen. Vad synes eder?" Då dömde de alla honom skyldig till döden.
Mpikanira kankumwigilanga Mlungu! Mwenga mwona hashi?” Woseri wamtoza, kafiruwa kuhowa.
65 Och några begynte spotta på honom; och sedan de hade höljt över hans ansikte, slogo de honom på kinderna med knytnävarna och sade till honom: "Profetera." Också rättstjänarna slogo honom på kinderna.
Su, wamu wawu wanja kumtemera mata, wamgibikira sheni, wamkoma na kumgambira. “Gutungi gaa yakakukomiti!” Walolera mlyangu wamtola, wamwakula.
66 Medan nu Petrus befann sig därnere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor dit.
Peteru pakaweriti kankali paluwaga, mdala yumu gwa vinyakalika gwa Mtambika Mkulu kiziti.
67 Och när hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Också du var med nasaréen, denne Jesus."
Pakamwoniti Peteru kankuyotera motu, kamloliti, kamgambira. “Viraa gwenga guweriti pamuhera na Yesu Mnazareti.”
68 Men han nekade och sade: "Jag varken vet eller förstår vad du menar." Sedan gick han ut på den yttre gården.
Peteru kalema, “Nummana ndiri, wala nuvimana ndiri gagutakula!” Shakapanu Peteru kawuka, kagenda kunja kuwuwa. Panu njogolu kawika.
69 När tjänstekvinnan då fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo bredvid: "Denne är en av dem."
Shinyankalika mdala ulii pakamwoniti kayi Peteru, kanja kayi kuwagambira wantu wawaweriti wagoloka palii, “muntu ayu yumu gwawu.”
70 Då nekade han åter. Litet därefter sade återigen de som stodo där bredvid till Petrus: "Förvisso är du en av dem; du är ju också en galilé."
Peteru kalema kayi. Shakapanu katepu, wantu waweriti wagoloka palii wamgambira Peteru. “Nakaka gwenga gwa yumu gwawu, mana gwenga gwa Mgalilaya.”
71 Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den man som I talen om."
Kumbiti Peteru kanja kulirapa, pakatakula, “Neni nummana ndiri muntu ulii yamtakula visoweru vyakuwi.”
72 Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Och han brast ut i gråt.
Palaa palii njogolu kawika mala ya pili. Su Peteru kalihola ntambu Yesu pakaweriti pakamgambira, “pamberi pa njogolu keniwiki mala ya pili, hagunemi mala ntatu.” Peteru kalira.
