Markus 14
1 Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att gripa honom med list och döda honom.
Misong loihhaih poih hoi taeh thuh ai ih takaw poih to sak hanah, ni hnetto khue ni angaih boeh: kalen koek qaima hoi ca tarik kaminawk loe anih to zoek moe, naeh pacoengah, anih to kawbangmaw hum thai han, tiah loklam to pakrong o.
2 De sade nämligen: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
Toe nihcae mah kaminawk palungphui o moeng tih, tiah poek pongah poih sak nathung loe naeh hmah si, tiah a thuih o.
3 Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud.
Bethani avang ih ngansae man Simon im ah, anih buh caak han anghnut naah, atho kanaa parai spitenard hoiah sak ih hmuihoih Alabaster tabu kasin nongpata maeto angzoh; to pacoengah nongpata mah hmuihoih tabu to pakhoih moe, Jesu ih lu ah bawh pae.
4 Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: "Varför skulle denna smörjelse förspillas?
Nihcae thung ih thoemto kaminawk loe palungphui o moe, Tih han ih maw hmuihoih tui to hae tiah a kraih halat? tiah a thuih o.
5 Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga." Och de talade hårda ord till henne.
Phoisa cumvai thumto pong kapop ah zawh moe, amtang kaminawk paek nahaeloe hoih han to mah, tiah a thuih o. Nihcae mah to nongpata to laisaep o thuih.
6 Men Jesus sade: "Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
Jesu mahnongpata loe angmah hmawk ah om nasoe; tih hanah na tavet o khing loe? Anih loe ka nuiah kahoih hmuen ni a sak boeh.
7 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid.
Kamtang kaminawk loe nangcae hoi nawnto oh o poe, na koeh o naah nihcae han kahoih hmuen to na sak o thaih: toe kai loe nangcae hoi nawnto ka om poe mak ai.
8 Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.
Nongpata mah loe sak thaih thung a sak boeh: anih loe ka takpum aphum han ih ni hmuihoih tui hoiah bawh coek boeh.
9 Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
Loktang kang thuih o, Long pum ah kahoih tamthanglok thuih o kruek, nongpata mah sak ih hae hmuen doeh anih pahnet han ai ah thui o tih.
10 Och Judas Iskariot, han som var en av de tolv, gick bort till översteprästerna och ville förråda honom åt dem.
To naah kami hatlai hnetto thungah maeto ah kaom, Juda Iskariot loe anih naehsak hanah, kalen koek qaima khaeah caeh.
11 När de hörde detta, blevo de glada och lovade att giva honom en summa penningar. Sedan sökte han efter tillfälle att förråda honom, då lägligt var.
Anih ih lok nihcae mah thaih o naah, paroeai oep o moe, phoisa paek hanah lok a suek o. Anih loe Jesu naeh thai hanah atue karaem to pakrong.
12 På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: "Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?"
Taeh thuh ai ih takaw caakhaih poih hmaloe koek, loihaih tuucaa a boh o naah, a hnukbang kaminawk mah anih khaeah, Misong loihaih buh na caak hanah naa ah maw ka caeh o moe, poih saksak han na koeh? tiah a naa o.
13 Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: "Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom.
Anih mah a hnukbang hnik to patoeh moe, nihnik khaeah, Vangpui thungah caeh hoih loe, to ah tui tabu kasin tui doh kami maeto na hnu hoi tih: anih hnukah bang hoih.
14 Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
Anih imthung ah akun naah, im tawnkung khaeah, Patukkung mah, a hnukbang kaminawk hoi nawnto misong loihaih poih sak hanah angvin toemhaih im naa ah maw oh? tiah ang duengsak, tiah a naa hoih.
15 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där."
To naah anih mah patoh han sakcoek ih, kalen parai im ranui asom to na patuek tih: to ah buhcaakhaih poih to sah oh, tiah a naa.
16 Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
A hnukbang kami hnik vangpui thungah a caeh hoi naah, anih mah thuih ih lok baktih toengah kaom hmuen to a hnuk hoi: to ahmuen ah buhcaakhaih poih to a sak o.
17 När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.
Anih loe duembang ah a hnukbang hatlai hnettonawk hoi nawnto angzoh.
18 Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'."
Nihcae anghnut o moe, buh caak o naah, Jesu mah, Loktang kang thuih o, kai hoi buh nawnto kacaa, nangcae thung ih kami maeto mah, kai angphat taak tih, tiah a naa.
19 Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: "Icke är det väl jag?"
To naah nihcae loe palungset o, anih khaeah maeto mah kai maw? Kalah maeto mah kai maw? tiah a naa o.
20 Och han sade till dem: "Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.
Anih mah nihcae khaeah, Anih loe hatlai hnetto thungah kai hoi buh nawnto tapawh kami maeto ah oh.
21 Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
Kami Capa loe angmah kawng tarik ih baktih toengah caeh tih: toe kami Capa angphat taak kami loe khosak bing! To kami loe tapen ai nahaeloe hoi kue tih, tiah a naa.
22 Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: "Tagen detta; detta är min lekamen."
Buh caak o nathuem ah, Jesu mah takaw to lak moe, tahamhoihaih paek pacoengah, a aeh, nihcae hanah a paek, la oh loe, caa oh: hae loe ka takpum ni, tiah a naa.
23 Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav.
To pacoengah boengloeng to a lak moe, oephaih lawkthuih pacoengah, nihcae khaeah a paek: nihcae mah naek o boih.
24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många.
Nihcae khaeah, Hae loe paroeai kaminawk hanah kalong, kangtha lokkamhaih ka thii ah oh.
25 Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."
Loktang kang thuih o, To na niah Sithaw mah siangpahrang ah uk ih prae thungah kangtha ka nae ai karoek to, misurtui ka nae mak ai boeh, tiah a naa.
26 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
Nihcae laasak o pacoengah, Olive mae ah caeh o.
27 Då sade Jesus till dem: "I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.'
Jesu mah nihcae khaeah, Tuutoep kami to ka boh han, tuunawk loe anghaeh o phang tih, tiah tarik ih baktih toengah, Kai pongah vaiduem palung na boeng o boih tih.
28 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
Toe kang thawk pacoengah, Nangcae hmaa ah Kalili ah ka caeh han, tiah a naa.
29 Då svarade Petrus honom: "Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke."
Piter mah anih khaeah, Minawk palung boeng o boih cadoeh, kai loe palung ka boeng mak ai, tiah a naa.
30 Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig."
Jesu mah, Loktang kang thuih o, Vaihniah, vaiduem roe ah, aa vai hnetto khong ai naah, kai vai thumto nang phat taak tih, tiah a naa.
31 Då försäkrade han ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
Toe Piter mah kanung aep ah, Nang hoi nawnto duek han om cadoeh, nang to kang phat taak mak ai, tiah a naa. Nihcae boih mah doeh to tiah a naa o.
32 Då sade han till sina lärjungar: "Bliven kvar här, medan jag beder."
To pacoengah nihcae loe Gethsemane, tiah ahmin kaom ahmuen ah caeh o: to naah anih mah a hnukbang kaminawk Khaeah, Lawk ka thuih nathung, haeah anghnu oh, tiah a naa.
33 Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas.
Piter, Jakob hoi Johan to angmah khaeah a hoih, angmah loe dawnraihaih, tasoeh takuenhaih hoiah oh;
34 Och han sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken."
nihcae khaeah, Ka hinghaih pakhra loe duek han khoek to palungset: haeah om oh loe, na zing oh, tiah a naa.
35 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.
Anih loe ahmuen kangthla kue ah caeh moe, angcoeng thai nahaeloe, atue mah Anih to laem taak hanah, long ah cangkrawn hoiah lawk a thuih.
36 Och han sade: "Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!"
Anih mah, Abba, Pa, nang hanah hmuennawk boih angcoeng thaih; hae boengloeng hae kai khae hoiah takhoe ving ah: toe ka koehhaih baktih na ai ah, na koehhaih baktiah om nasoe, tiah lawk a thuih.
37 Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund?
Anih angzoh naah, ka-iip nihcae to a hnuk, Piter khaeah, Simon, na iih maw? Atue maeto thung mataeng doeh na hak thai ai maw?
38 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
Lawkthuihaih hoiah hak oh, to tih ai nahaeloe pacuekhaih thungah na kun o moeng tih, pakhra mah loe koeh, toe takpum loe thazok, tiah a naa.
39 Och han gick åter bort och bad och sade samma ord.
To pacoengah a caeh let moe, to tiah lawk a thuih let bae.
40 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom.
Anih angzoh naah, ka-iip nihcae to a hnuk let, (nihcae loe iih kangmue khang o ai), anih ih lok pathim han mataeng doeh koeh o ai.
41 För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer.
Anih vai thumto angzoh naah loe, nihcae khaeah, nang song o moe, vaihi khoek to na iih o vop maw? Khawt boeh, atue mah phak boeh; khenah, Kami Capa loe kazae kaminawk ban ah paek boeh.
42 Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära."
Angthawk oh, caeh o si boeh; khenah, kai angphat taak kami loe phak tom boeh, tiah a naa.
43 Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste.
Anih lawkthuih li naah, akra ai ah kami hatlai hnetto thung ih maeto ah kaom Judah loe, kalen koek qaima, ca tarik kaminawk hoi kacoehtanawk mah patoeh ih sumsen hoi thingboeng sin pop parai kaminawk to angzoh haih.
44 Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning."
Anih angphat taak kami mah nihcae hanah angmathaih a sak pae, Ka mok ih kami loe anih boeh ni; naeh oh loe, kahoih ah caeh o haih ah, tiah a naa.
45 Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: "Rabbi!" och kysste honom häftigt.
Jesu angzoh naah, Judah loe anih khaeah caeh phrat moe, Rabbi, Rabbi, tiah kawk pacoengah, anih to a mok.
46 Då grepo de Jesus och togo honom fången.
To pacoengah nihcae angzoh o, anih to naeh o moe, a caeh o haih.
47 Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
Nihcae taengah angdoe kami maeto loe angmah ih sumsen to aphongh moe, kalen koek qaima tamna ih naa to takroek pae pat.
48 Och Jesus talade till dem och sade: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig.
Jesu mah nihcae khaeah, Kamqu naeh baktiah, kai naeh han ih maw sumsen hoi thingboeng hoiah nang zoh o?
49 Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas."
Ni thokkruek nangcae hoi nawnto ka oh moe, tempul thungah ka patuk naah mataeng doeh nang naeh o ai bae: toe cabu thung ih loknawk loe akoep han oh, tiah a naa.
50 Då övergåvo de honom alla och flydde.
To naah nihcae mah angphat o taak moe, cawn o taak boih.
51 Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de.
Puu laihaw angkhuk thendoeng maeto loe anih hnukah bang; to ih kaminawk mah anih to naeh o:
52 Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
toe anih mah puu laihaw to vah sut moe, bangkrai ah nihcae to a cawn taak ving.
53 Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde.
Jesu to kalen koek qaima khaeah hoih o: kalen koek qaima, katoehtanawk hoi ca tarik kaminawk boih nawnto amkhueng o.
54 Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.
Piter loe kalen koek qaima im khongkha thung khoek to, ahmuen kangthla hoiah anih hnukah bang.
55 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom; men de funno intet.
Kalen koek qaima hoi rangpui toksah kaminawk boih mah Jesu hum hanah hnukung to pakrong o, toe hnu o ai.
56 Ty väl vittnade många falskt mot honom, men vittnesbörden stämde icke överens.
Paroeai kaminawk loe anih hnukung amsawn ah oh o, toe nihcae hnukhaih loe maeto hoi maeto anghmong ai.
57 Och några stodo upp och vittnade falskt mot honom och sade:
Thoemto kaminawk loe angthawk o moe, anih hnukung amsawn ah oh o,
58 "Vi hava själva hört honom säga: 'Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjort med händer, och skall sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som icke är gjort med händer.'"
ban hoi sak ih hae tempul hae ka phraek moe, ban hoi sak ai ih tempul kalah to ni thumto thungah ka sak han, tiah anih mah thuih ih lok to ka thaih, tiah a thuih o.
59 Men icke ens i det stycket stämde deras vittnesbörd överens.
Toe nihcae hnukung ah ohhaih loe maeto hoi maeto anghmong ai.
60 Då stod översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus och sade: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
Kalen koek qaihma loe rangpui hma ah angdoet moe, Jesu to lok a dueng, Tih lok doeh nang pathim mak ai maw? Hae kaminawk mah timaw ang net o? tiah a naa.
61 Men han teg och svarade intet. Åter frågade översteprästen honom och sade till honom: "Är du Messias, den Högtlovades Son?"
Toe anih mah tih lok doeh pathim pae ai, angam taak duem. Kalen koek qaima mah anih khaeah, Nang loe Tahamhoih Capa, Kri maw? tiah a dueng let bae.
62 Jesus svarade: "Jag är det. Och I skolen få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma med himmelens skyar."
Jesu mah, Ue: Van ih tamai nuiah angzo, thacakhaih hoi bantang bangah anghnu, Kami Capa to na hnu o tih, tiah a naa.
63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Vad behöva vi mer några vittnen?
To naah kalen koek qaima mah angmah ih kahni to asih moe, Aicae mah kalah hnukung timaw angaihaih oh vop?
64 I hörden hädelsen. Vad synes eder?" Då dömde de alla honom skyldig till döden.
Sithaw kasae thuihaih lok na thaih o boeh: kawbangmaw na poek o? tiah a naa. Nihcae boih mah anih to hum hanah lokcaek o.
65 Och några begynte spotta på honom; och sedan de hade höljt över hans ansikte, slogo de honom på kinderna med knytnävarna och sade till honom: "Profetera." Också rättstjänarna slogo honom på kinderna.
Thoemto kaminawk mah anih to tamtui hoiah pathoih o, mikhmai khuk pae o khoep moe, thong o, anih khaeah, thui ah, tiah a naa o: tamnanawk mah doeh anih to tabaeng o.
66 Medan nu Petrus befann sig därnere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor dit.
Piter im khongkha tlim ah oh naah, kalen koek qaima ih tamna nongpata maeto angzoh:
67 Och när hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Också du var med nasaréen, denne Jesus."
hmai kangaw Piter to anih mah hnuk naah, nongpata mah anih to khet moe, Nang doeh Nazareth Jesu hoi nawnto kaom kami na ai maw? tiah a naa.
68 Men han nekade och sade: "Jag varken vet eller förstår vad du menar." Sedan gick han ut på den yttre gården.
Toe anih mah angphat taak, Na thuih ih lok to ka panoek ai, ka thaih kop ai, tiah a naa. To pacoengah im hmabang ah a caeh; to naah aa to khong.
69 När tjänstekvinnan då fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo bredvid: "Denne är en av dem."
Tamna nongpata maeto mah anih to hnuk let bae, a taengah angdoe kaminawk khaeah, Hae kami loe nihcae thung ih kami maeto ah oh, tiah a naa.
70 Då nekade han åter. Litet därefter sade återigen de som stodo där bredvid till Petrus: "Förvisso är du en av dem; du är ju också en galilé."
To naah anih mah angphat taak let bae. Akra ai ah to ah angdoe kaminawk mah Piter khaeah, tangtang ni nang loe nihcae thung ih kami maeto ah ni na oh: nang loe Kalili kami maeto ah na oh, tito na paeh ih lok pongah amnoek boeh, tiah naa o.
71 Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den man som I talen om."
Toe anih mah kasae lokkamhaih hoiah na thuih ih hae Kami loe ka panoek ai, tiah a naa.
72 Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Och han brast ut i gråt.
To naah vai hnetto haih aa to khong. To naah Piter mah Jesu mah anih khaeah, aa vai hnetto khong ai naah vai thumto kai nang phat taak tih, tiah thuih pae ih lok to poek vawk. To lok to a poek naah palungset moe, a qah.
