Markus 13
1 Då han nu gick ut ur helgedomen, sade en av hans lärjungar till honom: "Mästare, se hurudana stenar och hurudana byggnader!"
Jisuh teh Bawkim thung hoi a tâco teh a kâhlai navah, a hnukkâbangnaw buet touh ni, Bawipa kalenpounge talung doeh khe, ka cak poung e im pui doeh khe atipouh navah,
2 Jesus svarade honom: "Ja, du ser nu dessa stora byggnader; men här skall förvisso icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet."
Jisuh ni hete imnaw hah na hmu nahoehmaw. Talung buet touh van buet touh, a kâpacounghoehnae tue ka phat han. Abuemlah koung katim han atipouh.
3 När han sedan satt på Oljeberget, mitt emot helgedomen, frågade honom Petrus och Jakob och Johannes och Andreas, då de voro allena:
Bawkim hmalah kaawm e Olive Mon dawk Jisuh a tahung teh a radoung navah, Piter, Jem, Jawhan hoi Andru tinaw niyah,
4 "Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till att tiden är inne, då allt detta skall gå i fullbordan."
hete heh nâtuek han maw, hete hno pueng a tho nahane tue ti panue nahanelah, mitnoutnaw teh bangmaw kaawm han ti teh arulahoi a pacei awh.
5 Då begynte Jesus tala till dem och sade: "Sen till, att ingen förvillar eder.
Jisuh ni, apinihai na dum awh hoeh nahanelah kâhruetcuet awh.
6 Många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och skola förvilla många.
Tami kapap ni ka Min kâmahrawk awh vaiteh, kai doeh Khrih toe tet awh vaiteh, tami moikapap a dum awh han.
7 Men när I fån höra krigslarm och rykten om krig, så förloren icke besinningen; sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.
Taran kâtuknae kamthang, tarankâtuk hane kamthang na thai awh han. Na lungpuen awh hanh, Hottelah ao han. Hatei apoutnae phat hoeh rah.
8 Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva jordbävningar på den ena orten efter den andra, och hungersnöd skall uppstå; detta är begynnelsen till 'födslovåndorna'.
Miphun buet touh hoi buet touh, uknaeram buet touh hoi buet touh, a kâtaran awh han. Khoram tangkuem Tâlî a no han. Takang a tho han. Puennae ao han. Hetnaw teh runae a kamtawngnae lah doeh ao.
9 Men tagen I eder till vara. Man skall då draga eder inför domstolar, och I skolen bliva gisslade i synagogor och ställas fram inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem.
Namamouh hoi namamouh kâhruetcuet awh. Bangkongtetpawiteh, lawkcengkungnaw koe na thak awh han. Sinakok vah na hem awh han. Kai kecu dawk khobawinaw hmalah hoi siangpahrangnaw hmalah lawkpanuesaknae lah na tâcokhai awh han.
10 Men evangelium måste först bliva predikat för alla folk.
Kamthang kahawi hah miphun pueng koe hmaloe pâpho lah ao han.
11 När man nu för eder åstad och drager eder inför rätta, så gören eder icke förut bekymmer om vad I skolen tala; utan vad som bliver eder givet i den stunden, det mån I tala. Ty det är icke I som skolen tala, utan den helige Ande.
Khobawinaw koe na thak awh navah, bangtelamaw ka dei han aw, tie ka ngai awh hanh. Sut pouk awh hanh. Dei hanelah ka tâcawt e hah dei awh. Bangkongtetpawiteh nama ni na dei e na hoeh. Kathoung Muitha ni na dei sak e doeh.
12 Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.
Hatnae tueng dawkvah, hmaunawngha ni a hmaunawngha, a na pa ni a ca, canaw ni a manu napanaw hah taran awh vaiteh, due sak hanelah a pahnawt awh han.
13 Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.
Tami pueng ni kaie ka Min kecu dawk nangmanaw hah na hmuhma awh han. Apihai a pout totouh ka khang e tami teh, rungngang lah ao han.
14 Men när I fån se 'förödelsens styggelse' stå där han icke borde stå -- den som läser detta, han give akt därpå -- då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
Profet Daniel ni a dei e patetlah panuetthopounge karaphoekung, ao hoeh nahane hmuen koe a kangdue e na hmu awh navah, Cakathoung ka touk e ni teh thai panuek na lawiseh. Hote na hmawt pawiteh Judah ram kaawm e naw mon lah yawng awh naseh.
15 och den som är på taket må icke stiga ned och gå in för att hämta något ur sitt hus,
Lemphu kaawm e tami ni kum hanh lawi naseh, im thung e hno la hanelah kâen hanh lawi naseh.
16 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
Laikawk koe kaawm e ni hai amae khohna la hanelah hnuklah ban hanh naseh.
17 Och ve de som äro havande, eller som giva di på den tiden!
Hat hnin toteh, camo ka vawn e napuinaw hoi camosen kaawm e napuinaw teh a temdeng awh han.
18 Men bedjen att det icke må ske om vintern.
Nangmouh ni na yawng nahane atueng teh, kasik tue hoi a kâvoe hoeh nahan, ratoum awh.
19 Ty den tiden skall bliva 'en tid av vedermöda, så svår att dess like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse, från den tid då Gud skapade världen, intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
Bangkongtetpawiteh, Cathut ni talai a sak pasuek hoiyah atu sittouh kaawm boihoeh rae, ato hmalah hai bout kaawm hoeh han e, runae teh hatnae tueng dawkvah ka phat han.
20 Och om Herren icke förkortade den tiden, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull, för de människors skull, som han har utvalt, har han förkortat den tiden.
Hote a tue teh Cathut ni saw sak pawiteh apinihai khang thai mahoeh. A rawi tangcoung e taminaw hane kecu dawk Cathut ni atueng aduem sak han.
21 Och om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Se där är han', så tron det icke.
Hatnavah tami tami buetbuet touh ni hi doeh Khrih a o, haw doeh ao ka tet awh nakunghai, yuem awh hanh.
22 Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra tecken och under, för att, om möjligt, förvilla de utvalda.
Bangkongtetpawiteh, khrihkaphawk hoi profetkaphawk teh tâcawt vaiteh, rawi tangcoung e taminaw pateng haiyah, dum thai pawiteh, dum thai totouh kângairu hnonaw hah a sak awh han.
23 Men tagen I eder till vara. Jag har nu sagt eder allt förut.
Nangmouh teh kâhruetcuet awh. Hete kongnaw teh sut na dei pouh toe.
24 Men på den tiden, efter den vedermödan, skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken,
Hote runae hnukkhu vah, kanî teh kahmawt han, thapa hai ang mahoeh.
25 och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och makterna i himmelen skola bäva.
Kalvan âsinaw teh a bo awh han. Kalvannaw e bahunaw hai a kâhuet han.
26 Och då skall man få se 'Människosonen komma i skyarna' med stor makt och härlighet.
Hatnavah, tami Capa teh, ka talue poung e bawilennae hoi tâmai a kâcui vaiteh, a kumcathuk e hah a hmu awh han.
27 Och han skall då sända ut sina änglar och församla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himmelens ända.
Hat toteh, tami Capa ni a kalvantaminaw hah patoun vaiteh, kanîtho, kanîloum, atung, aka kaawm e, a rawi tangcoung e taminaw hah a pâkhueng sak han.
28 Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.
Thaibunglung kung bangnuenae hah pâkuem awh. Thaibunglung kung teh a dawn a cawn, a hna a nâw toteh, kompawi a hnai toe tie na panue awh.
29 Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.
Hot patetlah hote hnonaw a tâco toe tie na hmu awh toteh, tami Capa teh takhang koe totouh rek a pha toe tie panuek awh.
30 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
Atangcalah na dei pouh awh. Hete catounnaw be a due awh hoehnahlan hete hno pueng teh, ka tâcawt han.
31 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola icke förgås.
Kalvan hoi talai teh a rawk han, hatei ka lawk teh a kangning han.
32 Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke änglarna i himmelen, icke ens Sonen -- ingen utom Fadern.
Hote tueng teh, apa hloilah apinihai panuek hoeh. Kalvan kho e kalvantaminaw ni hai panuek hoeh.
33 Tagen eder till vara, vaken; ty I veten icke när tiden är inne.
Tami Capa ni hai panuek hoeh. Hote a tue teh nâtuek ne a pha han tie na panue awh hoeh dawkvah, kâhruetcuet awh nateh, ratoum laihoi ring awh.
34 Såsom när en man reser utrikes och lämnar sitt hus och giver sina tjänare makt och myndighet däröver, åt var och en hans särskilda syssla, och därvid ock bjuder portvaktaren att vaka.
Bangnuenae teh, tami buet touh ni alouke ram lah cei hane a pouk dawkvah, a im hah a cei takhai teh a sannaw koe kâtawnnae hah a poe. Thaw tawk kawinaw tawk hanelah, thaw lengkaleng a poe teh, takhang ka ring e koe kâ a poe teh a ceitakhai.
35 likaså bjuder jag eder: Vaken; ty I veten icke när husets herre kommer, om han kommer på aftonen eller vid midnattstiden eller i hanegället eller på morgonen;
Imkung teh tangmin na ou, karumsaning na ou, akhawng na ou, amom na ou a tho han tie na panue awh hoeh dawkvah ring awh.
36 vaken, så att han icke finner eder sovande, när han oförtänkt kommer.
Hottelah ring hoehpawiteh, Bawipa hmatara a tho toteh, kukkuk na i e hah Bawipa ni a hmu han.
37 Men vad jag säger till eder, det säger jag till alla: Vaken!"
Ring awh, telah nangmouh koe ka dei e patetlah tami pueng hane la hai ka dei telah a ti.
