< Markus 12 >
1 Och han begynte tala till dem i liknelser: "En man planterade en vingård och satte stängsel däromkring och högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
Kayi Yesu walatatika kwamba kulyendibo mu mikoshanyo, walambeti, “Palikuba muntu naumbi walalima libala lya minyansa. walebaka luba kushunguluka libala, walemba cisengu cakutyaninamo minyansa ne kwibaka lupingwe. Libala ili walalibwelekesha ku balimi, nendi walaya kucishi cimbi.
2 När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att denne av vingårdsmännen skulle uppbära någon del av vingårdens frukt.
Mpocalashika cindi ca kutebula, mwine libala walatuma musebenshi wakendi ku balimi mbwalabwelekesha, kwambeti bamupeko bisepo bya mulibala lisa.
3 Men de togo fatt på honom och misshandlade honom och läto honom gå tomhänt tillbaka.
Nomba nabo balamwikata, ne kumuma ne kumutandanya, walabwelelako wabula ciliconse mu makasa.
4 Åter sände han till dem en annan tjänare. Honom slogo de i huvudet och skymfade.
Mwine libala walatumako kayi musebenshi wakendi naumbi. Nomba uyu balamutoba luma mu mutwi ne kumucobola cipesha nsoni.
5 Sedan sände han åstad ännu en annan, men denne dräpte de. Likaså gjorde de med många andra: somliga misshandlade de, och andra dräpte de.
Kayi mwine libala walatumako naumbi, uyu balamushina. Kayi walatumako nabambi nabo balabauma, kayi nabambi balashina.
6 Nu hade han ock en enda son, vilken han älskade. Honom sände han slutligen åstad till dem, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Kwalashala muntu umo, mwanendi ngwalikusuna cikamba. Pakupwililisha mwine libala usa walatumako mwanendi,” Ne kwambeti, “Mwaname nibenga bamupe bulemu.”
7 Men vingårdsmännen sade till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så bliver arvet vårt.'
Nomba nabo balimi balatatika kumufwiya ne kwambeti, “Uyu endiye eshakapyane buboni bwa baishi, neco katumushinani kwambeti bukabe bwetu,
8 Och de togo fatt på honom och dräpte honom och kastade honom ut ur vingården. --
Balamutanya, ne kumushina, ne kumuwala kunsa kwa luba lwa libala.”
9 Vad skall nu vingårdens herre göra? Jo, han skall komma och förgöra vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.
“Inga mwine libala nakenseconi? Lakenga kubashina balimi bonse ne kubwelekesha libala lyakendi kubalimi nabambi.”
10 Haven I icke läst detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten;
Sena nkamuna mubelengapo Mabala alambangeti, “Libwe lya candanshi ndyebalakana Beshikwibaka, Lyalaba libwe lyayandika Kupita onse.
11 av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?"
Mwami mwine elacinshi, Kayi cakondelesha pakucibona?”
12 De hade nu gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket; ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse. Så läto de honom vara och gingo sin väg.
Balelekesha kucana nshila ya kumwikatilamo, nomba balatina kufula kwa bantu, pakwinga balenshibeti wambangendibo mumukoshanyo, nomba balamushiya Yesu ne kuya.
13 Därefter sände de till honom några fariséer och herodianer, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord.
Bafalisi nabambi ne ba mucipani ca Helodi balatumwa kuli Yesu kwambeti bamutape mukwamba kwakendi.
14 Dessa kommo nu och sade till honom: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och icke frågar efter någon, ty du ser icke till personen, utan lär om Guds väg vad sant är. Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt? Skola vi giva skatt, eller icke giva?"
Mpobalashika kuli Yesu balambeti, “Bashikwiyisha tucinshi, kwambeti mukute kwamba cakubinga, kayi nkamukute kubona cilikunsa kwa muntu, nkamukute kusakamaneti uyu niyani, nsombi mukute kwiyisha nshila ya Lesa mwancine ncine, Sena kusonka musonko ku mwami wa ku Loma casuminishiwa nambi sobwe?”
15 Men han förstod deras skrymteri och sade till dem: "Varför söken I att snärja mig? Tagen hit en penning, så att jag får se den."
“Tusonkenga misonko nambi sobwe?” Yesu pakubenshiba bundenga mano bwabo, walabambileti, “Ingamulanjelekeshelenga cani? Kamundetelani lyali ndilibone.”
16 Då lämnade de fram en sådan. Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?" De svarade honom: "Kejsarens."
Balamutambika lyali, Yesu walabepusheti, “Inga cintimbwi cilipa lyali, ne walembapo niyani?” Balamukumbuleti “Ni ca Mwami waku Loma.”
17 Då sade Jesus till dem: "Så given kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör." Och de förundrade sig högeligen över honom.
Neco Yesu walabambileti, “Mupeni Mwami waku Loma bintu byakendi, nendi Lesa mupeni bintu byakendi.” Nomba balakankamana ne kwamba kulico.
18 Sedan kommo till honom några av sadducéerna, vilka mena att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom och sade:
Basaduki nabambi batashomo sha kupunduka kubafu balesa kuli Yesu ne kwambeti,
19 "Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som dör, och som efterlämnar hustru, men icke lämnar barn efter sig, så skall han taga sin broders hustru till äkta och skaffa avkomma åt sin broder.
“Bashikwiyisha, Mose walatulembela afwe kwambeti na muntu ufwa ushiya mukashi enka wabula mwana, kanike wakendi shikufwa amwebe mukalubingi ne kusemenamo bana mu mulamu wakendi mucimo ca mukwabo
20 Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog utan att lämna någon avkomma efter sig.
Lino palikuba batuloba basanu ne babili pabukwabo. Mukulene bantu waleba mukashi, nsombi walafwa kwa kubula kushiyapo bana,
21 Då tog den andre i ordningen henne, men också han dog utan att lämna någon avkomma efter sig; sammalunda den tredje.
mukwabo wamukonkapo walamweba mukalubingi, neye walafwa katana asemenamo mwana. Calenshika copeleco ku mukwabo wa butatu.
22 Så skedde med alla sju: ingen av dem lämnade någon avkomma efter sig. Sist av alla dog ock hustrun.
Walebwa kuli umo ne umo wa bonse basanu ne babili, nsombi bonse balafwa kwakubula kusemenamo bana, panyuma pakendi neye mukashi uyu walafwa.
23 Vilken av dem skall nu vid uppståndelsen, när de uppstå, få henne till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru."
Lino bantu bakapundukanga kubafu nakabe mukashi wa bani? Pakwinga bonse basanu ne babili balamwebapo?”
24 Jesus svarade dem: "Visar icke eder fråga att I faren vilse och varken förstån skrifterna, ej heller Guds kraft?
Yesu walabakumbuleti, Sena ici nteco cilapeshengeti mulubile cakwinseti mubule kwinshiba Mabala ne ngofu sha Lesa?
25 Efter uppståndelsen från de döda taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Pakwinga bantu beti bakapunduke kubafu nteti bakebenga nambi kwebwa, pakwinga nibakabengeti bangelo ba kwilu.
26 Men vad nu det angår, att de döda uppstå, haven I icke läst i Moses' bok, på det ställe där det talas om törnbusken, huru Gud sade till honom så: 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'?
Na nimakani akwambeti sena bafwa nibakapunduke, sena muliya kubelengapo muli buku lya Mose mpalikwamba sha cifukusa calikubangila mulilo? Lesa mpwalambila Mose eti, “Ame njame Lesa wa Abulahamu, Lesa wa Isake, kayi Lesa wa Yakobo.
27 Han är en Gud icke för döda, utan för levande. I faren mycket vilse."
Nte Lesa wa bantu bafwa, nsombi wa bayumi, mwalubila kwine!”
28 Då trädde en av de skriftlärde fram, en som hade hört deras ordskifte och förstått att han hade svarat dem väl. Denne frågade honom: "Vilket är det förnämsta av alla buden?"
Umo wa beshikwiyisha milawo ya Mose walabanyumfwa kabakangana umo ne munendi. Kayi pakuboneti Yesu labakumbulu cakubinga ba Saduki, walamwipusha Yesu eti, “Inga nimulawo upeyo utanshi kupita yonse?”
29 Jesus svarade: "Det förnämsta är detta: 'Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.
Yesu walamukumbuleti, Mulawo utanshi ni wakwambeti, “Kamunyumfwani amwe Baislayeli, Mwami Lesa wetu, eMwami umo enka bulyo walibela.
30 Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft.'
Neco suna Mwami Lesa wakobe ne moyo wakobe wonse, ne mushimu wakobe onse, ne manjeyaulwa akobe onse, kayi ne ngofu shakobe shonse.”
31 Därnäst kommer detta: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.' Intet annat bud är större än dessa."
Mulawo watubili ni wakwambeti, “Suna munobe mbuli ncolisuni omwine, Paliya mulawo wapita pa milawo ibili iyi sobwe.”
32 Då svarade den skriftlärde honom: "Mästare, du har i sanning rätt i vad du säger, att han är en, och att ingen annan är än han.
Shikwiyisha Milawo ya Mose walamwambila Yesu, eti “Ncomulamba Bashikwiyisha nicakubinga, Ee pali Lesa umo enka, paliya naumbi sobwe nsombi enka bulyo.
33 Och att älska honom av allt sitt hjärta och av allt sitt förstånd och av all sin kraft och att älska sin nästa såsom sig själv, det är 'förmer än alla brännoffer och slaktoffer'."
Nomba kusuna Lesa ne moyo wakobe wonse ne buyumi bwakobe bonse ne manjeyaulwa akobe onse, kayi ne ngofu shakobe shonse, ne kusuna bantu banobe mbuli ncolisuni, kulayandikinga kupita kutwala milumbo ya banyama ne milumbo naimbi kuli Lesa.”
34 Då nu Jesus märkte att han hade svarat förståndigt, sade han till honom: "Du är icke långt ifrån Guds rike." Sedan dristade sig ingen att vidare ställa någon fråga på honom.
Yesu pakwinshibeti lakumbulu camano, walamwambileti, “Obe nkolipo kutali ne Bwami bwa Lesa sobwe.” Neco bonse balaba ne buyowa, neco bonse balatina bamwipusha Yesu mwipusho naumbi.
35 Medan Jesus undervisade i helgedomen, framställde han denna fråga: "Huru kunna de skriftlärde säga att Messias är Davids son?
Yesu mpwalikwiyisha Mung'anda ya Lesa, walepusheti, Inga beshikwiyisha milawo ya Mose ngabambeconi eti Klistu nimwanendi Dafeti?
36 David själv har ju sagt genom den helige Andes ingivelse: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
Kakuli Dafeti mwine pakutanguninwa ne Mushimu Uswepa, walambeti, Mwami Lesa walamba kuli mwami wakame, eti kwesa wikale ku cikasa calulyo cabulemu, mpaka nkababike balwani bakobe panshi pa myendo yakobe.
37 Så kallar nu David själv honom 'herre'; huru kan han då vara hans son?" Och folkskarorna hörde honom gärna.
Dafeti mwine walamwambeti, “Mwami” Ngobaconi mwanendi Dafeti? Likoto lyabantu balikumunyumfwa Yesu mwakukondwa.
38 Och han undervisade dem och sade till dem: "Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen
Yesu mpwalikwiyisha, walambeti, “Cetukani ne beshikwiyisha milawo ya Mose, basuna kwendana kabali muminganjo yalelemba nekuyanda kupewa mitende yabulemu mu misena ya makwebo,
39 och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
bakute kuyanda kwikala pa bipuna byakuntangu mung'anda ya kupaililamo, ne mumisena ya bulemu musena yamalyalya.
40 detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa böner. De skola få en dess hårdare dom."
Aba bantu ebakute kupwisha buboni bwa bamukalubingi, nekulibonesheti bantu balulama mumipailo yabo itali itali, aba bantu nibakatambule lombolosho lunene!”
41 Och han satte sig mitt emot offerkistorna och såg huru folket lade ned penningar i offerkistorna. Och många rika lade dit mycket.
Kayi Yesu mpwalekala pepi ne kabokoshi bantu nkobalikubikamo mali mung'anda kupaililamo, walikalangishisha bantu ncobalikubikamo mali. Abo balikuba ne buboni balikubikamo mali angi,
42 Men en fattig änka kom och lade ned två skärvar, det är ett öre.
Palashika mukalubingi mupenshi, nendi walabikamo tumali tubili twa mukuba.
43 Då kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistorna.
Neco walakuwa beshikwiya bakendi nekubambileti, cakubinga ndamwambilinga, mukalubingi mupenshi uyu labikimo mali angi kupita ngobalabikimo bonse.
44 Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns i hennes ägo."
Pakwinga bonse batapulanga pa mali apitilila pa mali ngobakute kusebensesha, nsombi nendi mubupenshi bwakendi labikimo mali ngwakutenga onka mung'anda, ebwanga buyumi bwakendi.