< Markus 12 >

1 Och han begynte tala till dem i liknelser: "En man planterade en vingård och satte stängsel däromkring och högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
Adudagi Jisuna pandam piduna makhoida tambiba hourak-i, “Nupa amana anggur ingkhol ama koirammi. Madugi akoibada mahakna sambal khare, aduga anggur mahi sumnaba kom ama toure, amasung ingkhol ngaknaba awangba loutangsang amasu sare. Madudagi mahakna anggur ingkhol adu ingkhol koiba misingda sandoklamlaga atoppa lam amada chatkhre.
2 När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att denne av vingårdsmännen skulle uppbära någon del av vingårdens frukt.
Aduga mahei lokpagi matam youraklabada mahakna mahakki minai amabu ingkhol koibasing adudagi mahakki phangpham thokpa saruk lourunaba thare.
3 Men de togo fatt på honom och misshandlade honom och läto honom gå tomhänt tillbaka.
Adubu ingkhol koibasing aduna minai adubu phaduna phuraga khut hangna halhankhre.
4 Åter sände han till dem en annan tjänare. Honom slogo de i huvudet och skymfade.
Adudagi mapu aduna atoppa minai ama amuk thare, madusu ingkhol koibasing aduna makok thugaibire aduga ikaiba piduna thina toubire.
5 Sedan sände han åstad ännu en annan, men denne dräpte de. Likaså gjorde de med många andra: somliga misshandlade de, och andra dräpte de.
Amuk hanna mapu aduna atoppa minai amaga amuk tharabada makhoina mahakpu hatle. Asumna makhoina, mapu aduna tharakpa atoppa minai kayabu, kharana phubire aduga kharabuna hatle.
6 Nu hade han ock en enda son, vilken han älskade. Honom sände han slutligen åstad till dem, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Aduga houjik nupa adugi thananaba leihouriba haibabu mahakki nungsijaraba machanupa aduta ngaihoure. Ikon konbada, ‘Makhoina eigi ichanupabudi ikai khumnabigani’ haina mahakna khalladuna machanupa adubu makhoigi manakta thare.
7 Men vingårdsmännen sade till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så bliver arvet vårt.'
Adubu ingkhol koibasing aduna amaga amaga hainarammi, ‘Mahak asi yumlep charani, lak-o, eikhoina mahakpu hatlasi, adu oirabadi mahakki phangpham thokpa lanthum asi eikhoigi oihouragani!’
8 Och de togo fatt på honom och dräpte honom och kastade honom ut ur vingården. --
Adudagi makhoina mahakpu phaduna hatlaga anggur ingkholgi wangmada hundokle.
9 Vad skall nu vingårdens herre göra? Jo, han skall komma och förgöra vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.
“Matamduda anggur ingkholgi mapu aduna kari tougadage? Mahakna laktuna ingkhol koibasing adubu hatkani aduga anggur ingkhol adu atoppasingda pithokkani.
10 Haven I icke läst detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten;
Nakhoina Mapugi puyada masi pakhidabra? ‘Yumsabasingna kanadre haiduna hundoklaba nung adu Oirakle khwaidagi maruoiba chithekki nung.
11 av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?"
Mapu Ibungona masi toubire, Eikhoigi mityengda masi kayada angakpano!’”
12 De hade nu gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket; ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse. Så läto de honom vara och gingo sin väg.
Maduda Jihudigi luchingbasing aduna Jisubu phananaba hotnarammi, maramdi Ibungona pandam adu makhoigi maiyokta haibani haiba makhoi khanglammi. Adubu makhoina miyam adubu kiba maramna Ibungobu thadoktuna chatkhre.
13 Därefter sände de till honom några fariséer och herodianer, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord.
Madugi matungda Jisugi waheida asoiba thiduna mahakpu phananaba Pharisee amadi Herod-ki misingdagi mi kharabu Jisugi manakta tharakle.
14 Dessa kommo nu och sade till honom: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och icke frågar efter någon, ty du ser icke till personen, utan lär om Guds väg vad sant är. Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt? Skola vi giva skatt, eller icke giva?"
Amasung makhoina Ibungogi manakta laktuna hairak-i, “Oja, nahakna mina kari khanbage haiba karisu kiba toudana achumba adutamak ngang-i. Nahakna misak mimai yengde; adubu Tengban Mapugi lambi adu chumna tambi. Eikhoida haibiyu, Caesar-da eikhoina kanggat thiba asi eikhoigi Wayelgi maiyoktara nattraga nattabra?”
15 Men han förstod deras skrymteri och sade till dem: "Varför söken I att snärja mig? Tagen hit en penning, så att jag får se den."
Eikhoina masi makhoida thipham thokpra nattraga thoktabra? Maduda makhoigi aphasasinnaba adu Jisuna khangladuna makhoida khumlak-i, “Nakhoina eibu karigi chang yenglibano? Eingonda dinari ama puraktuna utlu.”
16 Då lämnade de fram en sådan. Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?" De svarade honom: "Kejsarens."
Makhoina madu Ibungoda purakle. Adudagi Ibungona hanglak-i, “Sel mayek asida namliba saktam amadi maming asi kanagino?” Makhoina khumlak-i, “Caesar-gini.”
17 Då sade Jesus till dem: "Så given kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör." Och de förundrade sig högeligen över honom.
Adudagi Jisuna makhoida hairak-i, “Phare, adu oirabadi Caesar-gi oiba aduna Caesar-da aduga Tengban Mapugi oiba aduna Mapu Ibungoda piyu.” Amasung Ibungogi paokhum aduda makhoi pumngak ngaklammi.
18 Sedan kommo till honom några av sadducéerna, vilka mena att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom och sade:
Adudagi sibadagi hinggatpa haibasi leite hairiba Sadducee-sing kharana Jisugi manakta laktuna hairak-i,
19 "Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som dör, och som efterlämnar hustru, men icke lämnar barn efter sig, så skall han taga sin broders hustru till äkta och skaffa avkomma åt sin broder.
“Oja Ibungo, Moses-na eikhoigidamak yathang asi ibirammi madudi, ‘Kanagumba nupa amana macha amata thamlamdana magi nupibu thanamlaga sikhiba thoklabadi, hairiba nupa asigi charol-surol thamlamnabagidamak magi machin manaona lukhrabi asibu amuk lougadabani.’
20 Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog utan att lämna någon avkomma efter sig.
Adu oirabadi, nupa amagi machin manao taret leirammi. Adudagi mayamba ahal adu nupi thire adubu macha amata thamamdana sire.
21 Då tog den andre i ordningen henne, men också han dog utan att lämna någon avkomma efter sig; sammalunda den tredje.
Aduga nupi adu machin-manao anisuba aduna amuk loure adubu mahaksu macha amata thamlamdana sire. Masiga chap manana ahumsuba adudasu thokle.
22 Så skedde med alla sju: ingen av dem lämnade någon avkomma efter sig. Sist av alla dog ock hustrun.
Asumna makhoi taretmakna nupi adubu louramlaga macha amata thamlamdana sire. Aduga ikon konbada nupi adusu sire.
23 Vilken av dem skall nu vid uppståndelsen, när de uppstå, få henne till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru."
Houjik, hinggatpagi numit aduda makhoina amuk hougatlakpa matamda nupi asi kanagi nupi oigadage? Maramdi makhoi taretmakna nupi adubu lourammi.”
24 Jesus svarade dem: "Visar icke eder fråga att I faren vilse och varken förstån skrifterna, ej heller Guds kraft?
Jisuna makhoida khumlak-i, “Nakhoina Mapugi puya amadi Tengban Mapugi panggal adu khangdabagi maramna nakhoibu lalhallaba nattra?
25 Efter uppståndelsen från de döda taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Maramdi asibasingna amuk hougatlakpa matamduda makhoina amuk luhonglaroi aduga luhongnabagidamaktasu thajararoi adubu makhoi swargada leiba swargadutsinggumna oigani.
26 Men vad nu det angår, att de döda uppstå, haven I icke läst i Moses' bok, på det ställe där det talas om törnbusken, huru Gud sade till honom så: 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'?
Aduga asibasingna hinggatpagi maramda Moses-gi lairikta yaoriba mei chakpa mongsonggi wari aduda Tengban Mapuna Moses-ta kari haikhibage haibadu nakhoi padabra? Tengban Mapuna Moses-ta hai, ‘Eidi Abraham-gi Tengban Mapu, Isaac-ki Tengban Mapu, amasung Jacob-ki Tengban Mapuni.’
27 Han är en Gud icke för döda, utan för levande. I faren mycket vilse."
Mahakti asibasinggi Mapu Ibungo natte, adubu ahingbasinggi Mapu Ibungoni. Aduna nakhoi yamna lalle.”
28 Då trädde en av de skriftlärde fram, en som hade hört deras ordskifte och förstått att han hade svarat dem väl. Denne frågade honom: "Vilket är det förnämsta av alla buden?"
Wayel Yathanggi Ojasinggi maraktagi amana mapham aduda leptuna makhoina khannariba adu taduna leirammi. Aduga Jisuna saducee-singda phajana paokhumkhibadu mahakna taraduna Ibungoda hanglak-i, “Mapu Ibungogi yathangsinggi maraktagi karamba yathangna khwaidagi athoibano?”
29 Jesus svarade: "Det förnämsta är detta: 'Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.
Jisuna khumlak-i, “Khwaidagi athoiba Mapu Ibungogi yathangdu asini, ‘Tao, he Israel, eikhoigi Tengban Mapu, MAPU IBUNGO-di amakhakta ngairaba MAPU IBUNGO-ni.
30 Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft.'
Nahakna nahakki Tengban Mapu, MAPU IBUNGO-bu nahakki thamoi apumba, thawai apumba, pukning apumba amadi panggal apumba yaona nungsigadabani.’
31 Därnäst kommer detta: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.' Intet annat bud är större än dessa."
Aduga anisuba athoiba yathang aduna asini, ‘Nahakna nahakki yumlon-keironnabasingbu nasamakkum nungsigadabani.’ Mapu Ibungogi yathang ani asidagi henba athoiba yathang atoppa ama leitre.”
32 Då svarade den skriftlärde honom: "Mästare, du har i sanning rätt i vad du säger, att han är en, och att ingen annan är än han.
Wayel Yathanggi Oja aduna Jisuda hairak-i, “Ningthijana khumbire, Oja! Nahakna haibagumna masi achumbani, Mahakkhaktana Mapu Ibungoni, aduga mahak nattana atei atoppa amata leite.
33 Och att älska honom av allt sitt hjärta och av allt sitt förstånd och av all sin kraft och att älska sin nästa såsom sig själv, det är 'förmer än alla brännoffer och slaktoffer'."
Aduga Mapu Ibungobu thammoi apumba, pukning apumba amadi panggal apumba yaona amasung yumlon-keironabasingbu masamakkum nungsigadabani. Masigi yathang ani asi inbana meida thaduna katpa iratpot amadi atei iratpotsingdagi henna maru-oi.”
34 Då nu Jesus märkte att han hade svarat förståndigt, sade han till honom: "Du är icke långt ifrån Guds rike." Sedan dristade sig ingen att vidare ställa någon fråga på honom.
Mahakna wakhan tana paokhum pirakpadu urabada Jisuna mangonda hairak-i, “Nahak Mapu Ibungogi leibak adudagi laptre.” Masigi matungda kana amatana Jisuda atei wahang ama amuk hangnabagi thouna leikhidre.
35 Medan Jesus undervisade i helgedomen, framställde han denna fråga: "Huru kunna de skriftlärde säga att Messias är Davids son?
Adudagi Jisuna Mapugi Sanglen-gi manggolda tambiringeida makhoida wahang ama hanglak-i, “Christta adu David-ki machanupani haina Wayel Yathanggi Ojasingna matou karamna hairibano?
36 David själv har ju sagt genom den helige Andes ingivelse: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
Maramdi Thawai Asengbagi mapanna David masamakna haikhi, ‘MAPU IBUNGO-na eigi Mapu Ibungoda hai, Phammu, eigi yetthangbada nahakna, Thamdriphaoba eina nahakki yeknabasingbu, nanggi nakhong makhada.’
37 Så kallar nu David själv honom 'herre'; huru kan han då vara hans son?" Och folkskarorna hörde honom gärna.
David masamakna phaoba mangonda ‘Mapu Ibungo’ haina kourabadi Christta adu David-ki machanupa kamdouna oiribano?” Yamlaba miyam aduna Ibungogi wa adu haraona tarammi.
38 Och han undervisade dem och sade till dem: "Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen
Aduga Jisuna makhoibu tambiraduna hairak-i, “Wayel Yathanggi Ojasing adudagi cheksillu. Makhoina achonba phi settuna koina chatpa amadi keithelnachingba miyam tinba maphamda misingna makhoibu ikai khumnabaga loinana koubirakpa adu pammi.
39 och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
Aduga Jihudisinggi tinnapham sanglen synagogue-singda akhannaba phamphamda phamba amadi chakkhangphamda ikaikhumnaba misinggi phamphamda phamba makhoina pammi.
40 detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa böner. De skola få en dess hårdare dom."
Makhoina lukhrabisingdagi khudongchaba louduna mayum-makei mulli, aduga misingna unanaba tousinaduna Mapu Ibungoda haijaba adu sangna haijei. Asigumba mising asina henna kanba cheirak phanggani.”
41 Och han satte sig mitt emot offerkistorna och såg huru folket lade ned penningar i offerkistorna. Och många rika lade dit mycket.
Adudagi Jisuna Mapugi Sanglengi sel katpham manakta phamduna miyam aduna sel katchaba adu yenglammi. Inakkhunba mi kaya amadi sel yamna yamna katlammi;
42 Men en fattig änka kom och lade ned två skärvar, det är ett öre.
aduga lairabi lukhrabi amasu laktuna apikpa korigi selmayek ani katlare.
43 Då kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistorna.
Adudagi Ibungona magi tung-inbasingbu manakta kousilladuna hairak-i, “Eina nakhoida tasengnamak hairibasini, lairabi lukhrabi asina atei pumnamaktagi khwaidagi henna sel katchare.
44 Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns i hennes ägo."
Maramdi ateising asina makhoigi marangkaiba lan-geidagi saruk khara katle; adubu nupi asinadi lairajarabasu mahakki leijaba pumnamak, haibadi mahakki hingbada changliba areiba pumba katchare.”

< Markus 12 >