Markus 11
1 När de nu nalkades Jerusalem och voro nära Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han åstad två av sina lärjungar
Quand ils furent près de Jérusalem, de Béthanie et de Bethphagé, du côté du mont des Oliviers, Jésus envoya deux de ses disciples, en leur disant:
2 och sade till dem: "Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I, strax då I kommen ditin, finna en åsnefåle stå där bunden, som ännu ingen människa har suttit på; lösen den och fören den hit.
«Allez à ce village qui est devant vous; et tout de suite, à l'entrée, vous trouverez un ânon attaché, que personne n'a jamais monté. Détachez-le et l'amenez.
3 Och om någon frågar eder varför I gören detta, så skolen I svara: 'Herren behöver den, men han skall strax sända den tillbaka hit."
Si l'on vous demande pourquoi vous faites cela, répondez: Le Seigneur en a besoin et on l'enverra immédiatement ici.»
4 Då gingo de åstad och funno en åsnefåle stå där bunden utanför en port vid vägen, och de löste den.
Ils partirent et, au détour du chemin, ils trouvèrent l'ânon attaché tout contre une porte extérieure; ils le délièrent.
5 Och några som stodo där bredvid sade till dem: "Vad gören I? Varför lösen I fålen?"
Quelques-uns de ceux qui étaient là leur dirent: «Que faites-vous? Pourquoi détachez-vous cet ânon?»
6 Men de svarade dem såsom Jesus hade bjudit. Då lät man dem vara.
Ils répondirent ce que Jésus leur avait dit; et on les laissa faire. Ils amenèrent donc l'ânon,
7 Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den.
sur lequel ils placèrent leurs manteaux, à Jésus, qui s'assit sur lui.
8 Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra åter skuro av kvistar och löv på fälten och strödde på vägen.
Sur le chemin, un grand nombre étendirent leurs vêtements et d'autres des rameaux coupés dans les champs.
9 Och de som gingo före och de som följde efter ropade: "Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.
Et ceux qui le précédaient et ceux qui le suivaient criaient: «Hosanna! Béni soit celui qui vient au nom du Seigneur!
10 Välsignat vare vår fader Davids rike, som nu kommer. Hosianna i höjden!"
Béni soit le Règne qui commence, le Règne de notre père David! Hosanna au plus haut des cieux!»
11 Så drog han in i Jerusalem och kom in i helgedomen; och när han hade sett sig omkring överallt och det redan var sent på dagen, gick han med de tolv ut till Betania.
Il entra à Jérusalem et pénétra dans le Temple. Il promena autour de lui son regard sur toutes choses, et comme l'heure s'avançait, il partit avec les douze pour Béthanie.
12 När de dagen därefter voro på väg tillbaka från Betania, blev han hungrig.
Le lendemain, comme ils sortaient de Béthanie, il eut faim.
13 Och då han på avstånd fick se ett fikonträd som hade löv, gick han dit för att se om han till äventyrs skulle finna något därpå; men när han kom fram till det, fann han intet annat än löv, det var icke då fikonens tid.
Apercevant de loin un figuier couvert de feuilles, il y alla pourvoir s'il n'y découvrirait pas quelque fruit; mais quand il s'en fut approché, il n'y trouva que des feuilles. En effet, ce n'était pas encore le moment des figues.
14 Då talade han och sade till trädet: "Aldrig någonsin mer äte någon frukt av dig." Och hans lärjungar hörde detta. (aiōn g165)
Alors il s'adressa à l'arbre et lui dit: «Que personne ne mange désormais de ton fruit!» Ce mot fut entendu des disciples. (aiōn g165)
15 När de sedan kommo fram till Jerusalem, gick han in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde och köpte i helgedomen. Och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten;
Quand ils furent arrivés à Jérusalem, Jésus entra dans le Temple et se mit à chasser les vendeurs et les acheteurs; il renversa les tables des changeurs, ainsi que les sièges des marchands de colombes;
16 han tillstadde icke heller att man bar någonting genom helgedomen.
de plus, il ne laissait personne, portant un objet quelconque, passer par le Temple.
17 Och han undervisade dem och sade: "Det är ju skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.' Men I haven gjort det till en rövarkula."
Et voici ce qu'il enseignait: «N'est-il pas écrit: «Ma maison s'appellera, pour tous les peuples, maison de prière? Et vous, vous en avez fait une caverne de brigands!»
18 Då översteprästerna och de skriftlärde fingo höra härom, sökte de efter tillfälle att förgöra honom; ty de fruktade för honom, eftersom allt folket häpnade över hans undervisning.
En l'entendant, les chefs des prêtres et les Scribes cherchaient par quels moyens ils le feraient périr. En effet, ils avaient peur de lui à cause du peuple, qui, tout entier, était extrêmement frappé de son enseignement.
19 När det blev afton, begåvo de sig ut ur staden.
Quand venait le soir, ils sortaient de la ville;
20 Men då de nu på morgonen åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten.
or, en repassant le matin, ils virent le figuier desséché jusqu'à la racine.
21 Då kom Petrus ihåg vad som hade skett och sade till honom: "Rabbi, se, fikonträdet som du förbannade är förtorkat."
Se souvenant de ce qui s'était passé, Pierre dit à Jésus: «Rabbi, voici le figuier que tu as maudit; il s'est desséché.»
22 Jesus svarade och sade till dem: "Haven tro på Gud.
Jésus alors, s'adressant à tous, leur dit: «Ayez foi en Dieu!
23 Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: 'Häv dig upp, och kasta dig i havet' och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så.
En vérité, je vous le dis: Si quelqu’un dit à cette montagne, sans aucune hésitation dans son coeur, et en croyant à l'accomplissement de sa parole: «Soulève-toi, et jette-toi dans la mer», cela lui sera accordé.
24 Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så.
C'est pourquoi je vous dis: Croyez que vous recevrez tout ce que vous demandez dans votre prière, et tout vous sera accordé.
25 Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser."
En outre, quand vous vous mettez à prier, pardonnez à toute personne contre qui vous pourriez avoir quelque chose, afin que votre Père qui est dans les cieux vous pardonne aussi vos offenses.»
(Si vous ne pardonnez pas, votre Père qui est dans les cieux ne vous pardonnera pas non plus vos offenses).
27 Så kommo de åter till Jerusalem. Och medan han gick omkring i helgedomen, kommo översteprästerna och de skriftlärde och de äldste fram till honom;
Ils étaient retournés à Jérusalem; et comme il allait et venait dans le Temple, les chefs des prêtres, les Scribes et les Anciens s'approchèrent de lui
28 och de sade till honom: "Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig myndighet att göra detta?"
et lui dirent: «En vertu de quelle autorité fais-tu ces choses? ou qui t'a donné l'autorité de les faire?»
29 Jesus svarade dem: "Jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta.
Jésus leur répondit: «Je vous ferai, moi aussi, une question, une seule. Répondez-moi et je vous dirai en vertu de quelle autorité je fais ces choses:
30 Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor? Svaren mig härpå."
Le baptême de Jean venait-il du ciel ou des hommes? Répondez-moi.»
31 Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
Or ils faisaient, à part eux, ce raisonnement: «Si nous répondons: Du ciel, il dira: Pourquoi donc ne l'avez vous pas cru?
32 Eller skola vi svara: 'Från människor'?" -- det vågade de icke av fruktan för folket, ty alla höllo före att Johannes verkligen var en profet.
Répondrons-nous alors: Des hommes?....» Ici ils avaient à craindre la foule; car tout le monde tenait Jean pour un prophète.
33 De svarade alltså Jesus och sade: "Vi veta det icke." Då sade Jesus till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta."
Alors ils répondirent ainsi à Jésus: «Nous ne savons.» Jésus répliqua: «Je ne vous dis pas, moi non plus, en vertu de quelle autorité je fais ces choses.»
