Markus 10
1 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
a luye ni migbu yahuda u kle kle ni gran gbu urdu indi gbugbuu bla ye niwu wa soma bla tre rji ni bawu nawa a ni ti chachia
2 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
Farisawa baluye niwu na miyen a hi hlatre ndu lilon zuwama basun wokpie wa anitre
3 Men han svarade och sade till dem: "Vad har Moses bjudit eder?"
wa miye ba ani musa a hla ni yiwu nige?
4 De sade: "Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne."
u ba tre ani musa kparyemen nduba nhan takada u ga gram na kachuwo
5 Då sade Jesus till dem: "För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
yes bawa ani kawo tre biyi atre ndu ba nhan
6 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
rji mummla irji tie lilon ba iwa
7 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
ni tukima lilon ni ka itie ma ba yima don da shi sun hamba
8 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
ha mbaa ba zama inaman kpa riri anaki bana harina ni koshishi ama inaman riri
9 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja."
ipie wa irji tie di diori naga tie hari na
10 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
ni mikoma almagerema ba hla miyen itre kima
11 Och han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
wa hla nibawu du indi wa a zu wama na kpari a si yi zina
12 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
naki ni iwa wa a kama ni lonma na gran irir wawume a si yi zina
13 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
baka ji miri bi zizah ma ye niwu ni ndu bre wo niba almajere ba zuba
14 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
yesu toh naki isuron lude nivu wa hla bawu diba bre mirizizah di ye mime na zuba na na iriba mulki rji ahae
15 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
njaji tre mi hla yiwu indi wa ana kpa mulki rji na vieveren tsitsana ana rimulki na
16 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
a vuba na brewoba ba na tie lulu yo bawu
17 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
da alude hi ni tukon iguri a lutsuts ye ni shishima na kuquegbarju na miyen mala u ndi ndi mi tiege nife mulkime? (aiōnios g166)
18 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
yesu miyen age sa u yome mala u ndi ndi? irji kagrjima ani tie ndi ndi
19 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'"
u toh dokoki u na hla di na u na yi zina na u na mimre diona na kpa tieme ba yime tsiri na
20 Då svarade han honom: "Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom."
wa hla niwu mala nima tie bi bana tun mi hie ni verenze
21 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: "Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
yesu kahya na gir ni suronma ni kpie wa atiea wa hla niwu ikpie riri a ridonhi ko ni vugbime wawu lea ni kah nkle ga bi tie ya
22 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
ama isurinma joku nitu tre ki wa hi nifu ni suron ma nitu wa a hi ndi u wo
23 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!"
yesu kahya kagon ni almajere ma da tre adi a he niyah ndu indi u wo du ri ni tarji
24 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: "Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
Almajere ma ba hanyue ni wotre ki i yesu lar tre burbru adi a hei niyah do ndi u wo du ri tar rji
25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
lakurimi niri ni ndo noron gbalame niwa indi u wo ni ri nitarji
26 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: "Vem kan då bliva frälst?"
u ba hahyue da miyen a nhan ni nawo ke na?
27 Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt."
yesu kahyaba da tre ni ndi kpic na yina ammma ni rji koge ni yiu
28 Då tog Petrus till orda och sade till honom: "Se, vi hava övergivit allt och följt dig."
Bitrus luwulde nitre ndi ga ki kah koge don ndi ni hu
29 Jesus svarade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
yesu tre adi njaji tre ba indi wa ani kah iko don ko imimre vayi ma imimre lon ko mimremba ko iyi ko itie ko irjun ko imimrema don ni tumun ba itre mu
31 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första."
gbugbuu wa ba hei ni koshi ba kama ye kogon u bi kogon ba kama ye koshishi
32 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
ba lu hon sihi ni urushelima u yesu guchi ni bawu ni koshishi u ba hannyiu bi wa ba si huba ni kogon kura ba tie sisir wa ala vu iseri a na sibla ni wu iri kpie wa ba toh a ni ye
33 "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
a latre ige ki sihiyi ni urishelima ba kah vren ndi no firist ni ba nha ba ndu ba wuu na tieu ya nshishi meme ndi
34 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen."
ba weyen niwu na juten sur na tsi ni gbugban na wuu ni vi utra a lude ni rei
35 Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: "Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig."
Yakubu ba yohona mri zabadi ba chibye niwu na tre a ndi ndu tie koge ni tawu wa ki preu
36 Han frågade dem: "Vad viljen I då att jag skall låta eder få?"
wa tre bi son me tiege yiwu?
37 De svarade honom: "Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."
iba hla niwu ba son iri mba disun ni wo kori u ri ni wo kotah ni mi darajame
38 Men Jesus sade till dem: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?"
yesu hla bawu bina toh kpie wa bisi pre ana bi iya so koko wa ime mi soa? ko ndu ba tie batisma ni batisma yiwu na wa ba yi ni mura?
39 De svarade honom: "Det kunna vi." Då sade Jesus till dem: "Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
u ba kpayeme di ba iya u yes tre koko wa wawu ni soa ndu ba so nibatisma wa ba yi nimua niki ndu ba yi niyiwu
40 men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt."
ama son niwo kori ko wo kotah na u muna niwa minoyi a hi u biwa ba chii ba
41 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
i wa iwulo ba bawo isuron ba a lude tie meme u ba tie fu ni tu ba Yakubu ba Yohana
42 Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: "I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
yesu yo ba na hla bawu bi kah toh ndi be wa kah indi bi gbugbulun no ba ni woba ba nji ba u zizan
43 Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
ama a hei naki ni mi bina se de wawuu indi u wa ani zama nigon wa wuyi ni zama gran
44 och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
iwa ni zama mumlan ni mibi ni zama gran
45 Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."
ni u njaji vren ndi na ye nduba tie yah nitu ma na ama wawu ni tie ya nitu bari da kpa que nitu bari gbugbuu bi latre ndu ba nawo
46 Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
u ba ye ni jeriko wa ye rju ni mi jeriko ba ba almajere ma ni gbugbu ndi u indi ufyen ba yo niBartimawus vren Timawus a son ni yiu gon
47 När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
da a toh adi a yesu ba nazaratna kpa gro ni yon yesu vren doda ya me ni shishi losuron ni zo me
48 Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
indi gbugbu ba yarhan ni wu adi ndu son nigbagbi wa kama na ni yo yesu vren doda yame ni shishi losoron nizome
49 Då stannade Jesus och sade: "Kallen honom hit." Och de kallade på den blinde och sade till honom: "Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig."
yesu kukre da nduba yo uba indi uyen na hla ni wu ndu gir na tie kinkle soron ni lude
50 Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
wa wume a kah nklon ma taga na dolude hi ni yesu
51 Och Jesus talade till honom och sade: "Vad vill du att jag skall göra dig?" Den blinde svarade honom: "Rabbuni, låt mig få min syn."
yesu kpa nyimeniwu na myen u son mi tiege niwu?
52 Jesus sade till honom: "Gå; din tro har hjälpt dig." Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
yesu hla wu lude hi kpa me bangaiskiya a den u wa tsi toh kpan na hu ni tugon
