< Lukas 9 >

1 Och han kallade tillhopa de tolv och gav dem makt och myndighet över alla onda andar, så ock makt att bota sjukdomar.
He called the twelve together and gave them power and authority over all the demons and to cure diseases.
2 Och han sände ut dem till att predika Guds rike och till att bota sjuka.
He sent them out to preach the kingdom of God and to heal the sick.
3 Och han sade till dem: "Tagen intet med eder på vägen, varken stav eller ränsel eller bröd eller penningar, och haven icke heller dubbla livklädnader.
He said to them, “Take nothing for your journey—no staff, no wallet, no bread, no money, and no extra tunic.
4 Och när I haven kommit in något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
Whatever house you enter, stay there until you leave.
5 Och om man någonstädes icke tager emot eder, så gån bort ifrån den staden, och skudden stoftet av edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem."
Wherever they do not receive you, when you leave that town, shake off the dust from your feet as a testimony against them.”
6 Och de gingo ut och vandrade igenom landet, från by till by, och förkunnade evangelium och botade sjuka allestädes.
Then they departed and went through the villages, proclaiming the good news and healing everywhere.
7 Men när Herodes, landsfursten, fick höra om allt detta som skedde visste han icke vad han skulle tro. Ty somliga sade: "Det är Johannes, som har uppstått från de döda."
Now Herod the tetrarch heard about all that was happening, and he was perplexed, because it was said by some that John had risen from the dead,
8 Men andra sade: "Det är Elias, som har visat sig." Andra åter sade: "Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått."
and others said that Elijah had appeared, and still others that one of the prophets of long ago had risen.
9 Men Herodes själv sade: "Johannes har jag låtit halshugga. Vem är då denne, som jag hör sådant om?" Och han sökte efter tillfälle att få se honom.
Herod said, “I beheaded John. Who is this about whom I hear such things?” And so he tried to see him.
10 Och apostlarna kommo tillbaka och förtäljde för Jesus huru stora ting de hade gjort. De tog han dem med sig och drog sig undan till en stad som hette Betsaida, där de kunde vara allena.
When the apostles returned, they told him everything they had done. Then he took them with him, and they went away privately to a town called Bethsaida.
11 Men när folket fick veta detta, gingo de efter honom. Och han lät dem komma till sig och talade till dem om Guds rike; och dem som behövde botas gjorde han friska.
But when the crowds heard about this, they followed him. He welcomed them and spoke to them about the kingdom of God, and he cured those who needed healing.
12 Men dagen begynte nalkas sitt slut. Då trädde de tolv fram och sade till honom: "Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och gårdarna häromkring och skaffa sig härbärge och få mat; vi äro ju här i en öde trakt."
Now the day was about to come to an end, and the twelve came to him and said, “Send the crowd away that they may go into the surrounding villages and countryside to find lodging and food, because we are here in an isolated place.”
13 Men han sade till dem: "Given I dem att äta." De svarade: "Vi hava icke mer än fem bröd och två fiskar, såframt vi icke skola gå bort och köpa mat åt allt detta folk."
But he said to them, “You give them something to eat.” They said, “We have no more than five loaves of bread and two fish—unless we go and buy food for all these people.”
14 Där voro nämligen vid pass fem tusen män. Då sade han till sina lärjungar: "Låten dem lägga sig ned i matlag, femtio eller så omkring i vart."
(There were about five thousand men.) He said to his disciples, “Have them sit down in groups of about fifty each.”
15 Och de gjorde så och läto dem alla lägga sig ned.
So they did this, and made the people sit down.
16 Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och säg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket.
Taking the five loaves and the two fish, he looked up to heaven, he blessed them and broke them into pieces, and he gave them to the disciples to set before the crowd.
17 Och de åto alla och blevo mätta. sedan samlade man upp de stycken som hade blivit över efter dem, tolv korgar.
They all ate and were satisfied, and what was left over was picked up—twelve baskets of broken pieces.
18 När han en gång hade dragit sig undan och var stadd i byn, voro hans lärjungar hos honom. Och han frågade dem och sade: "Vem säger folket mig vara?"
It came about while Jesus was praying by himself, the disciples were with him. He questioned them, saying, “Who do the crowds say that I am?”
19 De svarade och sade: "Johannes döparen; dock säga andra Elias; andra åter säga: 'Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.'"
They answered, “John the Baptist. But others say Elijah, and others say that one of the prophets from long ago has risen.”
20 Då frågade han dem: "Vem sägen då I mig vara?" Petrus svarade och sade: "Guds Smorde."
Then he said to them, “But who do you say that I am?” Peter answered, “The Christ of God.”
21 Då förbjöd han dem strängeligen att säga detta till någon.
But he strongly warned them to tell this to no one,
22 Och han sade: "Människosonen måste lida mycket, och han skall bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och skall bliva dödad, men på tredje dagen skall han uppstå igen."
saying, “The Son of Man must suffer many things and be rejected by the elders and chief priests and scribes, and he will be killed and on the third day be raised.”
23 Och han sade till alla: "Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig var dag; så följe han mig.
Then he said to them all, “If anyone wants to come after me, he must deny himself and take up his cross daily and follow me.
24 Ty den som vill bevara sitt liv han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall bevara det.
Whoever would save his life will lose it, but whoever loses his life for my sake will save it.
25 Och vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller själv går förlorad?
What good is it for a person to gain the whole world, and yet lose or forfeit himself?
26 Den som blyges för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kom mer i sin och min Faders och de heliga änglarnas härlighet.
Whoever is ashamed of me and my words, of him will the Son of Man be ashamed when he comes in his own glory, and the glory of the Father and of the holy angels.
27 Men sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike."
But I say to you truly, there are some standing here who will not taste death before they see the kingdom of God.”
28 Vid pass åtta dagar efter det att han hade talat detta tog han Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att bedja.
Now about eight days after Jesus said these words, he took with him Peter and John and James and went up on the mountain to pray.
29 Och under det att han bad, blev hans ansikte förvandlat, och hans kläder blevo skinande vita.
As he was praying, the form of his face was changed, and his clothes became brilliant white.
30 Och de, två män stodo där och samtalade med honom, och dessa voro Moses och Elias.
Behold, two men were talking with him, Moses and Elijah,
31 De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem.
who appeared in glorious splendor. They spoke about his departure, which he was about to bring to completion in Jerusalem.
32 Men Petrus och de som voro med honom voro förtyngda av sömn; då de sedan vaknade, sågo de hans härlighet och de båda männen, som stodo hos honom.
Now Peter and those who were with him were heavy with sleep, but when they became fully awake, they saw his glory and the two men who were standing with him.
33 När så dessa skulle skiljas ifrån honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, har är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, en åt dig och en åt Moses och en åt Elias." Han visste nämligen icke vad han sade.
As they were going away from Jesus, Peter said to him, “Master, it is good for us to be here. Let us make three shelters, one for you, one for Moses, and one for Elijah.” (He did not know what he was saying.)
34 Medan han så talade, kom en sky och överskyggde dem; och de blevo förskräckta, när de trädde in i skyn.
As he was saying this, a cloud came and overshadowed them, and they were afraid as they entered into the cloud.
35 Och ur skyn kom en röst som sade: "Denne är min Son, den utvalde; hören honom."
A voice came out of the cloud, saying, “This is my Son, the one who is chosen; listen to him.”
36 Och i detsamma som rösten kom, funno de Jesus vara där allena. -- Och de förtego detta och omtalade icke för någon på den tiden något av vad de hade sett.
When the voice had spoken, Jesus was found alone. They kept silent and told no one in those days anything of what they had seen.
37 När de dagen därefter gingo ned från berget, hände sig att mycket folk kom honom till mötes.
Now on the next day, when they came down from the mountain, a large crowd met him.
38 Då ropade en man ur folkhopen och sade: "Mästare, jag beder dig, se till min son, ty han är mitt enda barn.
Behold, a man from the crowd cried out, saying, “Teacher, I beg you to look at my son, for he is my only child.
39 Det är så, att en ande plägar gripa fatt i honom, och strax skriar han då, och anden sliter och rycker honom, och fradgan står honom om munnen. Och det är med knapp nöd han släpper honom, sedan han har sönderbråkat honom.
You see, a spirit takes control over him and he suddenly screams; it causes him to have convulsions so that he foams at the mouth. It hardly ever leaves him and it bruises him badly.
40 Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de kunde det icke."
I begged your disciples to force it out, but they could not.”
41 Då svarade Jesus och sade: "O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara hos eder och härda ut med eder? För hit din son."
Jesus answered and said, “You unbelieving and depraved generation, how long must I be with you and put up with you? Bring your son here.”
42 Men ännu medan denne var på väg fram, kastade den onde anden omkull honom och slet och ryckte honom. Då tilltalade Jesus den orene anden strängt och gjorde gossen frisk och gav honom tillbaka åt hans fader.
While the boy was coming, the demon threw him to the ground and shook him with convulsions. But Jesus rebuked the unclean spirit and healed the boy, and gave him back to his father.
43 Och alla häpnade över Guds stora makt. Då nu alla förundrade sig över alla de gärningar som han gjorde, sade han till sina lärjungar:
Then they were all amazed at the greatness of God. While they all were marveling at everything he was doing, he said to his disciples,
44 "Tagen emot dessa ord med öppna öron: Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer.
“Let these words go deeply into your ears: The Son of Man will be betrayed into the hands of men.”
45 Men de förstodo icke detta som han sade, och det var förborgat för dem, så att de icke kunde fatta det; dock fruktade de att fråga honom om det som han hade sagt.
But they did not understand this statement. It was hidden from them, so they could not know its meaning, and yet they were afraid to ask about this statement.
46 Och bland dem uppstod tanken på vilken av dem som vore störst.
Then an argument started among them about which of them would be the greatest.
47 Men Jesus förstod deras hjärtans tankar och tog ett barn och ställde det bredvid sig
But Jesus, knowing the reasoning in their hearts, took a little child and put him by his side
48 och sade till dem: "Den som tager emot detta barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland eder alla, han är störst.
and said to them, “Whoever welcomes this child in my name, welcomes me; and whoever welcomes me, welcomes the one who sent me. For whoever is least among you all is the one who is great.”
49 Och Johannes tog till orda och sade: "Mästare, sågo huru en man drev ut onda andar genom ditt namn; och du ville hindra honom, eftersom han icke följde med oss."
John answered, “Master, we saw someone forcing out demons in your name and we prevented him, because he does not follow along with us.”
50 Men Jesus sade till honom: "Hindren honom icke; ty den som icke är emot eder, han är för eder."
“Do not stop him,” Jesus said, “because whoever is not against you is for you.”
51 Då nu tiden var inne att han skulle bliva upptagen, beslöt han att ställa sin färd till Jerusalem.
When the days drew near for him to be taken up, he set his face to go to Jerusalem.
52 Och han sände budbärare framför sig; och de gingo åstad och kommo in i en samaritisk by för att reda till åt honom.
He sent messengers on ahead of him, and they went and entered into a Samaritan village to prepare everything for him.
53 Men folket där tog icke emot honom, eftersom han var stadd på färd till Jerusalem.
But the people there did not welcome him, because he had set his face to go to Jerusalem.
54 När de båda lärjungarna Jakob i och Johannes förnummo detta, sade de: "Herre, vill du att vi skola bedja att eld kommer ned från himmelen och förtär dem?"
When the disciples James and John saw this, they said, “Lord, do you want us to command fire to come down from heaven and destroy them?”
55 Då vände han sig om och tillrättavisade dem.
But he turned and rebuked them,
56 Och de gingo till en annan by.
and they went on to another village.
57 Medan de nu färdades fram på vägen, sade någon till honom: "Jag vill följa dig, varthelst du går.
As they were going along the road, someone said to him, “I will follow you wherever you go.”
58 Då svarade Jesus honom: "Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud."
Jesus said to him, “Foxes have holes, and birds in the sky have nests, but the Son of Man has nowhere to lay his head.”
59 Och till en annan sade han: "Föl; mig." Men denne svarade: "Tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader."
Then he said to another, “Follow me.” But he said, “Lord, first let me go and bury my father.”
60 Då sade han till honom: "Låt de döda begrava sina döda; men gå du åstad och förkunna Guds rike."
But he said to him, “Leave the dead to bury their own dead. But as for you, go and proclaim far and wide the kingdom of God.”
61 Åter en annan sade: "Jag vill följa dig, Herre, men tillstäd mig att först taga avsked av dem som höra till mitt hus."
Then someone else said, “I will follow you, Lord, but first let me say goodbye to those in my home.”
62 Då svarade Jesus honom: "Ingen som ser sig tillbaka, sedan han har satt sin hand till plogen, är skickad för Guds rike."
Jesus replied to him, “No one who puts his hand to the plow and looks back is fit for the kingdom of God.”

< Lukas 9 >