Lukas 8
1 Därefter vandrade han igenom landet, från stad till stad och från by till by, och predikade och förkunnade evangelium om Guds rike. Och med honom följde de tolv,
Pale gova o Isus đelo ane forura thaj ane gava. Sikada thaj vaćarda taro Lačho Lafi taro Carstvo e Devleso. Lesa đele e dešuduj sikade
2 så ock några kvinnor som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, ur vilken sju onda andar hade blivit utdrivna,
thaj nesave džuvlja save sesa sastarde tare benga thaj taro nasvalipe: i Marija (savi akhardola Magdalena, kastar iklile efta bilačhe duxura),
3 och Johanna, hustru till Herodes' fogde Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med sina ägodelar.
thaj i Jovana (romni e Huzosi savo sasa upravitelji ko Irod) thaj i Suzana thaj avera but džuvlja save pomožisade pumare parencar e Isuse thaj lese sikaden.
4 Då nu mycket folk kom tillhopa, i det att inbyggarna i de särskilda städerna begåvo sig ut till honom, sade han i en liknelse:
Kana ćidije pe but manuša tare sa e forura thaj avile pašo Isus, vov vaćarda lenđe paramič:
5 "En såningsman gick ut för att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och blev nedtrampat, och himmelens fåglar åto upp det.
“Iklilo o manuš savo čhudola o seme pi phuv. Thaj kana sejisada, nesavo seme pelo po drom. Gothe uštade le e manuša thaj e čiriklja sa xalje le.
6 Och somt föll på stengrund, och när det hade vuxit upp, torkade det bort, eftersom det icke där hade någon fuktighet.
Nesavo seme pelo pe bara. Barilo thaj šućilo, golese kaj naj sasa paj ani phuv.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena växte upp tillsammans därmed och förkvävde det.
Thaj nesavo seme pelo pe kangre. O seme barilo e kangrencar thaj e kangre tasade le.
8 Men somt föll i god jord, och när det hade vuxit upp, bar det hundrafaldig frukt." Sedan han hade talat detta, sade han med hög röst: "Den som har öron till att höra, han höre."
Thaj nesavo seme pelo pi šukar phuv. Barilo thaj anda šel droma pobut.” Kana vaćarda kava, dija vika: “Kas isi kana te šunol, nek šunol.”
9 Då frågade hans lärjungar honom vad denna liknelse betydde.
E Isusese sikade pučlje le: “Vaćar amenđe so značil kaja paramič?”
10 Han sade: "Eder är givet att lära känna Guds rikes hemligheter, men åt de andra meddelas de i liknelser, för att de med seende ögon intet skola se och med hörande öron intet förstå'.
Vov vaćarda: “O Dol tumenđe dija te džanen o garajipe tare leso Carstvo, al averenđe vaćarav ane paramiča, te pherdol okova so ačhol ano Sveto lil: ‘Ka dičhen, al ni ka shvatin; ka šunen, al ni ka haljaren.’
11 Så är nu detta liknelsens mening: Säden är Guds ord.
Kaja paramič phenol kava: O seme si o Lafi e Devleso.
12 Och att den såddes vid vägen, det är sagt om dem som hava hört ordet, men sedan kommer djävulen och tager bort det ur deras hjärtan, för att de icke skola komma till tro och bliva frälsta.
Nesave manuša si sar o drom ke savo pelo o seme. Kana šunen o Lafi e Devleso thaj avol o beng, lol o Lafi andaro lengo ilo, te ma pačan thaj te ni aven spasime.
13 Och att den såddes på stengrunden det är sagt om dem, som när de få höra ordet, taga emot det med glädje, men icke hava någon rot; de tro allenast till en tid, och i frestelsens stund avfalla de.
Nesave manuša si sar than kaj isi bara ke savo pelo o seme. Gova si manuša save šunen thaj len o Lafi radosno, al si sar luluđa saven naj koreno. Zala vreme pačan, a kana avol o vreme tare iskušenjura, tegani prestanin te pačan.
14 Och att den föll bland törnena, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, gå bort och låta sig förkvävas av rikedomens omsorger och njutandet av livets goda och så icke föra något fram till mognad.
Nesave manuša si sar than maškar e kangre ke savo pelo o seme. Gola si kola manuša save šunen o Lačho Lafi, al o pharipe, o barvalipe thaj o guglipe kale svetoso tasavol len thaj ni den šukar bijandipe.
15 Men att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet.
A nesave manuša si sar šukar phuv pe savo si sejimo o seme. Gola si manuša save šunen o Lafi thaj gova Lafi ićaren ano šukar thaj iskreno ilo, sa dži kaj ni anen šukar bijandipe.”
16 Ingen tänder ett ljus och gömmer det sedan under ett kärl eller sätter det under en bänk, utan man sätter det på en ljusstake, för att de som komma in skola se skenet.
“Khoni ni phabarol i svetiljka te bi učharola la e čaresa il te bi čhuvola talo than e sojimaso. Čhuvol la ko than e svetiljkako te šaj kola save den andre, dičhen o svetlo.
17 Ty intet är fördolt, som icke skall bliva uppenbart, ej heller är något undangömt, som icke skall bliva känt och komma i dagen.
Sa so si garado ka avol pučardo thaj so si ćerdo garandoj ka ikljol ko dičhipe.
18 Akten fördenskull på huru I hören. Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han menar sig hava."
Golese pazin sar šunen. Golese so, kas isi, ka dol pe lese, a kas naj, ka lol pe lestar i kova zala so dol gođi kaj isi le.”
19 Och hans moder och hans bröder kommo och sökte honom, men för folkets skull kunde de icke komma in till honom.
Avile e Isusesi dej thaj lese phrala thaj naštine tare but manuša te aven dži leste.
20 Då sade man till honom: "Din moder och dina broder stå härutanför och vilja träffa dig."
Thaj khoni vaćarda e Isusese: “Ćiri dej thaj ćire phrala ačhen avri thaj manđen te dičhen tut.”
21 Men han svarade och sade till dem: "Min moder och mina bröder äro dessa, som höra Guds ord och göra det."
Al vov vaćarda lenđe: “Mingri dej thaj mingre phrala si kola save šunen o Lafi e Devleso thaj ićaren le.”
22 En dag steg han med sina lärjungar i en båt och sade till dem: "Låt oss fara över sjön till andra sidan." Och de lade ut.
Jekh đive o Isus phenda pe sikadenđe: “Te nakha ki aver rig e jezerosi.” Dije ano čamco thaj đele.
23 Och medan de seglade fram, somnade han. Men en stormvind for ned över sjön, och deras båt begynte fyllas med vatten, så att de voro i fara.
Thaj kana pojdisade, o Isus zasuta. Tegani uštili bari balval, o čamco lija te pherdol paj thaj arakhlje pe ano opasnost.
24 Då gingo de fram och väckte upp honom och sade: "Mästare, Mästare, vi förgås." När han så hade vaknat, näpste han vinden och vattnets vågor, och de stillades, och det blev lugnt.
E sikade avile pašo Isus thaj lije te den vika: “Gospode! Gospode! Ka tasiva!” Vov uštilo thaj zapovedisada e balvaljaće thaj e bare pajese te ačhen, thaj von ačhile thaj pale gova khanči ni šundilo.
25 Därefter sade han till dem: "Var är eder tro?" Men de hade blivit häpna och förundrade sig och sade till varandra: "Vem är då denne? Han befaller ju både vindarna och vattnet, och de lyda honom."
A o Isus pučlja len: “Kaj tumaro pačajipe?” A e sikade darajle thaj čudisajle, pučindoj jekh averese: “Savo si kava so e balvaljenđe thaj e pajese zapovedil te ačhen thaj von šunen le?”
26 Så foro de över till gerasenernas land, som ligger mitt emot Galileen.
Tegani resle paši Gerasinsko phuv savi si ki aver rig tari Galileja.
27 Och när han hade stigit i land, kom en man från staden emot honom, en som var besatt av onda andar, och som under ganska lång tid icke hade haft kläder på sig och icke bodde i hus, utan bland gravarna.
Kana iklilo o Isus taro čamco, avilo paše leste andaro foro jekh manuš ane kaste sesa benga. But vreme sasa nango thaj ni bešlo ano čher, nego bešlo ke limora.
28 Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: "Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke."
Kana dikhlja e Isuse, dija vika thaj pelo ke pe koča angle leste. Andare sa o glaso dija vika: “So manđe mandar, Isuse, Čhaveja Embare Devleso? Moliv tut, ma muči man!”
29 Jesus skulle nämligen just bjuda den orene anden att fara ut ur mannen. Ty i lång tid hade han farit svårt fram med mannen; och väl hade denne varit fängslad med kedjor och fotbojor och hållits i förvar, men han hade slitit sönder bojorna och hade av den onde anden blivit driven ut i öknarna.
Golese so o Isus već zapovedisada e bilačhe duxose te ikljol andare kava manuš. Angleder, e manuša phandena le ane sinđira thaj aračhena le. Al vov čhinola e sinđira thaj o beng inđarola le ani pustinja.
30 Jesus frågade honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Legion." Ty det var många onda andar som hade farit in i honom.
O Isus pučlja le: “Sar si ćiro alav?” Vov phenda: “Legija,” golese kaj but benga sesa ane leste.
Thaj e benga molisade e Isuse te ma bičhalol len ano bezdan. (Abyssos g12)
32 Nu gick där en ganska stor svinhjord i bet på berget. Och de bådo honom att han ville tillstädja dem att fara in i svinen. Och han tillstadde dem det.
Paše gothar sasa jekh brego kaj sesa pherdo bale save čarona. E benga molisade e Isuse te mučhol len te džan ane gola bale. Thaj o Isus mukhlja len te džan.
33 Då gåvo sig de onda andarna åstad ut ur mannen och foro in i svinen. Och hjorden störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade.
Tegani iklile e benga andare kova manuš thaj đele ane bale. Thaj e bale lije te prasten taro brego ano jezero thaj tasile.
34 Men när herdarna sågo vad som hade skett, flydde de och berättade härom i staden och på landsbygden.
Kana e manuša save arakhlje e balen, dikhlje so sasa, našle thaj đele te vaćaren tare gova ano foro thaj ane gava.
35 Och folket gick ut för att se vad som hade skett. När de då kommo till Jesus, funno de mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, sitta invid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
Tegani e manuša iklile te dičhen so sasa. Kana avile pašo Isus, arakhlje e manuše kastar iklile e benga, sar bešol urado paše Isusese pingre thaj si gođaver. Thaj von darajle.
36 Och de som hade sett händelsen omtalade för dem huru den besatte hade blivit botad.
Kola save gova dikhlje, vaćarde averenđe sar o Isus sastarda e manuše ane kaste sesa e benga.
37 Allt folket ifrån den kringliggande trakten av gerasenernas land bad då Jesus att han skulle gå bort ifrån dem, ty de voro gripna av stor förskräckelse. Så steg han då i en båt för att vända tillbaka.
Tegani sa e manuša tari Gerasinsko phuv molisade e Isuse te džal lendar, golese kaj but darajle. O Isus dija ano čamco thaj irisajlo palal ani Galileja.
38 Och mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, bad honom att få följa honom. Men Jesus tillsade honom att gå, med de orden:
O manuš kastar o Isus ikalda e benđen molisada e Isuse te džal lesa, al o Isus bičhalda le pestar vaćarindoj:
39 "Vänd tillbaka hem, och förtälj huru stora ting Gud har gjort med dig." Då gick han bort och förkunnade i hela staden huru stora ting Jesus hade gjort med honom.
“Iri tut ane ćiro čher thaj vaćar sa so ćerda tuće o Dol.” Gija o manuš đelo thaj vaćarda maškaro sa o foro so ćerda lese o Isus.
40 När Jesus kom tillbaka, mottogs han av folket; ty alla väntade de på honom.
Kana irisajlo o Isus tari aver rig e jezerosi, e manuša sesa baxtale kana dikhlje le, golese kaj savore ađućarde le.
41 Då kom där en man, vid namn Jairus, som var föreståndare för synagogan. Denne föll ned för Jesu fötter och bad honom att han skulle komma till hans hus;
Thaj dikh, jekh manuš kaso alav sasa Jair, starešina e sinagogako, avilo thaj pelo ke koča anglo Isus thaj molisada le te avol ane leso čher,
42 ty han hade ett enda barn, en dotter, vid pass tolv år gammal, som låg för döden. Men under det att han var på väg dit, trängde folket hårt på honom.
golese kaj sasa le jekhori čhej tare dešuduj berš thaj voj sasa dži o meripe. Kana pojdisada o Isus e Jairesa ane leso čher, ćićidije le e manuša.
43 Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år och icke hade kunnat botas av någon.
Thaj maškare manuša sasa jekh nasvali džuvli tare rateso thavdipe već dešuduj berš. I džuvli sa piro barvalipe so sasa la, dija ke lekara, al nijekh naštine te sastarol la.
44 Hon närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel, och strax stannade hennes blodgång
Voj avili od palal e Isusese thaj dolda le taro teluno kotor taro fostano thaj tare jekh drom ačhilo lako ratvalipe.
45 Men Jesus frågade: "Vem var det som rörde vid mig?" Då alla nekade till att hava gjort det, sade Petrus: "Mästare, hela folkhopen trycker och tränger dig ju."
O Isus pučlja: “Ko dolda pe gova pe mande?” Dži jekh lendar phende kaj naj von, vaćarda o Petar [thaj kola save sesa lesa]: “Gospode! But manuša si paše tute thaj ćićiden tut [a tu puče: ‘Ko dolda pe gova pe mande?’].”
46 Men Jesus sade: "Det var någon som rörde vid mig; ty jag kände att kraft gick ut ifrån mig."
Al o Isus vaćarda: “Khoni dolda pe pe mande, golese kaj osetisadem zor kaj iklili mandar.”
47 Då nu kvinnan såg att hon icke hade blivit obemärkt, kom hon fram bävande och föll ned för honom och omtalade inför allt folket varför hon hade rört vid honom, och huru hon strax hade blivit frisk.
Kana dikhlja i džuvli kaj našti garadol, avili darandoj, peli ke pe koča angle leste thaj vaćarda angle sa e manuša sose dolda pe pe leste thaj sar tare jekh drom sastili.
48 Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid."
O Isus vaćarda laće: “Mingri čhej! Ćiro pačajipe sastarda tut. Dža ano mir!”
49 Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak."
Dok o Isus vaćarda e džuvljaće, avilo jekh andaro čher e Jaireso, e šorutno e sinagogako, thaj vaćarda lese: “Jaire, muli ćiri čhej. Ma muči e učitelje.”
50 Men när Jesus hörde detta, sade han till honom: "Frukta icke; tro allenast, så får hon liv igen."
Kana šunda gova o Isus, vaćarda lese: “Ma dara! Samo pača thaj voj ka uštol.”
51 Och när han hade kommit fram till hans hus, tillstadde han ingen att gå med ditin, utom Petrus och Johannes och Jakob och därtill flickans fader och moder.
Kana o Isus avilo ano čher, ni dija khoni te džal andre, sem o Petar, o Jovane thaj o Jakov, e čhejorako dad thaj i dej.
52 Och alla gräto och jämrade sig över henne. Men han sade: "Gråten icke; hon är icke död, hon sover."
Savore ruje thaj tugujisade andaro vođi pale late thaj o Isus vaćarda: “Ma roven. Ni muli, nego sovol.”
53 Då hånlogo de åt honom, ty de visste ju att hon var död.
Al von asaje e Isusese golese kaj džanglje so muli.
54 Men han tog henne vid handen och sade med hög röst: "Flicka, stå upp."
Vov dolda e čhejora taro va thaj dija vika vaćarindoj: “Čhejorije, ušti!”
55 Då kom hennes ande igen, och hon stod strax upp. Och han tillsade att man skulle giva henne något att äta.
Tare jekh drom irisajlo lako duxo thaj voj sigate uštili. O Isus naredisada lenđe te den la te xal.
56 Och hennes föräldrar blevo uppfyllda av häpnad; men han förbjöd dem att för någon omtala vad som hade skett.
Thaj lako dad thaj laći dej sesa začudime. Al vov zapovedisada lenđe khanikase te ma vaćaren so sasa.
