Lukas 7
1 När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
Yesu mpwalapwisha kwambila bantu maswi awa, walaya ku Kapelenawo.
2 Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
Kwalikuba mutangunishi naumbi walikuba mukulene wa bashilikali bakwana mwanda walikuba ne musha ngwali kusuna. Musha uyo wali kakolwa cakwambeti walikuba pepi ne kufwa
3 Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
Lino mpwalanyufwa lulumbi lwa Yesu, walatuma bamakulene nabambi ba Bayuda kuya akumusengeti amushilike musebenshi wa mukulene wa bashilikali.
4 När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: "Han är värd att du gör honom detta,
Abo balatumwa balashika kuli Yesu, balamusenga camakasa abili kwambeti, “Kamubonani uyu muntu mwelela kumunyafwa,
5 ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss."
pakwinga usuni mushobo wetu kayi walatwibakila ng'anda yakupaililamo.”
6 Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: "Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
Lino Yesu walaya nabo. Mpwalashika pepi ne ng'anda, mukulene wa bashilikali walatuma banendi kuli Yesu kuya kumwambileti, “Mwami, mutalishupa, pakwinga ame nkandelela kwambeti amwe mwingile mung'anda yakame.
7 Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
Weco ndiya kulibikapo kuba walulama kwisa kuli njamwe. Nomba mwambowa maswi musha wakame nabe cena.
8 Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så."
Pakwinga nenjame nkute kukonkela milawo yabamakulene pancinto kayi nkute bashilikali mbonkute kutangunina. Na ndamwambili mushilikali eti, koya, neye ukute kuya. Na ndamwambili mushilikali eti, Kwesa, neye ukute kwisa, Na ndamwambili musha wakame eti, insa ici, neye ukute kwinsa.”
9 När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: "Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro."
Yesu mpwalanyumfweco, walakankamana. Lino walalanga kubantu bangi abo balikumukonkela ne kwambeti, “Cakubinga ndiya kubonapo lushomo lwamushoboyu pakati paba Isilaeli sobwe!”
10 Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
Balatumwa basa balabwelela kung'anda, nekuya akucana musha uyo laba cena.
11 Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
Kufumapo Yesu walaya mumunshi umbi ukute kukwiweti Naini. Beshikwiya bakendi nelikoto lya bantu balaya nendi.
12 Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
Yesu mpwalashika pepi ne munshi, walakumanya bantu kabali banyamuna citumbi, ca mutuloba wafwa walikuba emwana enka kuli banyina bamuka lubingi. Bantu bangi ba mumunshi balikuba pamo ne mukalubingi.
13 När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: "Gråt icke."
Yesu mpwalabona mukalubingi uyo walamunyumfwila inkumbo ne kumwambileti, “Kocileka kulila.”
14 Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: "Unge man, jag säger dig: Stå upp."
Yesu walashika kuntangu ne kwikata citumbi ico, Lino balikuba bamanta citumbi ico balemana. Kayi kufumapo walambeti, “Obe mwana mutuloba ndakwambilingeti, punduka!”
15 Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
Mwana mutuloboyo walikuba wafwa walapunduka nekwikala, walatatika kwamba. Lino Yesu walamubwesha kuli banyina.
16 Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss" och: "Gud har sett till sitt folk."
Nomba bantu bonse balatina, popelapo balalumbaisha Lesa kabambeti, “Mushinshimi mukulene labonekele pakati petu, kayi Lesa wesa akupulusha bantu bakendi.”
17 Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
Kufumapo lulumbi lwa Yesu yalamwaika mucishi conse ca Yudeya kayi ne bishi byonse byalikuba byashunguluka.
18 Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
Beshikwiya ba Yohane balamwambila byonse. Lino Yohane walakuwa babili pa beshikwiya bakendi,
19 Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?"
ne kubatuma kuli Mwami Yesu kuya kwipusheti, “Sena njamwe ngwalamba Yohane eti lesanga nambi tulangilile naumbi?”
20 När mannen kommo fram till honom, sade de: "Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'"
Balatumwa abo mpobalashika kuli Yesu, balamwambileti, “Yohane mubatishi latutumu kwambeti twipushe na njamwe uyo lesanga nambi tulangililenga naumbi?”
21 Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
Pacindico Yesu walikashilika malwashi abantu bangi apusana pusana, bamapensho ne kufunya mishimu yaipa kayi walasengula bampofu bangi.
22 Och han svarade och sade till männen: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
Lino Yesu walakumbula beshikwiya ba Yohane eti, “Kamuyani mumwambile Yohane byonse mbyomulabono ne kunyufwa, bampofu balabononga, balema myendo balendenga, beshimankuntu balabanga cena, bashinka matwi balanyufunga, bafu balapundukunga kayi bapenga balanyumfunga Mulumbe Waina.
23 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten."
Walelekwa muntu uyo labulunga kutonshanya pali njame.”
24 När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
Lino beshikwiya bakendi Yohane mpobalaya, Yesu walatatika kwambila bantu bangi balikubapo sha makani a Yohane mubatishi eti, “Mpomwalaya akubona Yohane mucinyika mwalikuyeyeti ulyeti cani? Sena mwalikuyeyeti Yohane uliya ngofu eti litete likute kutenkanowa ne mpepo?
25 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
Nomba mwalikuyeyeti Yohane ulyeti cani? Sena nimuntu walikuba wafwala byakufwala byaina? Sobwe bantu beshi kufwala byaina, bakute kusuna malyalya nekwikala mumanda abami.
26 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
Kamung'ambila, nicani ncomwalaya akubona? Sena mwalikuyeyeti Yohane nimushinshimi? Ee, ndamwambilinga cakubinga kwambeti mwalabona wapita mushinshimi.
27 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
Pakwinga Yohane ewuyo walambwa mumabala a Lesa, Lesa walambeti, “Ninkatume mutumwa wakame kuntangu kwakobe kwambeti akakubambile nshila.”
28 Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
“Ndamwambilinga kufuma keendi kuliyawa kubapo muntu wapita Yohane, nsombi usa mung'ana mu Bwami bwa Lesa emukulene kupita endiye.”
29 Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
Bantu bonse ne beshikusonkesha misonko balanyumfwa kukambauka kwa Yohane, mpobalabatishiwa balasumina kwambeti Lesa walulama.
30 Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
Nsombi Bafalisi ne beshikwiyisha Milawo pakukana kubatishiwa ne Yohane, balakana ncalikuyanda kubenshila Lesa.
31 Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
Yesu walapitilisha kwambeti, “Anu bantu ba cino cindi ngandi bakoshanisha ne cani? Anu balyeti cani?”
32 De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
Balyeti batwanike bekala pabusena bwakulishilapo kabolobeshanyeti, “Twalamulilishila ngoma, amwe muliya kushana! ‘Twalamwimbila inyimbo sha malila amwe muliya kulila!’
33 Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
“Pakwinga Yohane mubatishi walesa nkalikanisha kulya kayi nkali kunwapo waini, nomba amwe mwalambeti, ‘Ukute mushimu waipa.’
34 Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
Lino Mwana Muntu mpwalesa walatatika kulya ne kunwa, amwe mwalambeti, kamubonani ni weshikulyowa nekukolwa, kayi banendi ni beshimisonko kayi ne babwipishi.
35 Men Visheten har fått rätt av alla sina barn."
Nsombi mano a Lesa akute kubonekela kuba ancine ncine kuli bonse bakute kwatambula.”
36 Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
Mufalisi naumbi walakuwa Yesu eti ayenga akulya nendiye. Lino Yesu walaya akwingila mung'anda nekwikala pakulyela.
37 Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
Mu munshi uwu mwalikuba mutukashi wabwikalo bwaipa. Mpwalanyumfweti Yesu lalinga mung'anda ya Mufalisi uyo, walamanta kankuli kesula mafuta anunkila cena.
38 och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
Walashika nekusuntama kunyuma kwa Yesu, pepi ne myendo kalila. Walatontosha myendo bya Yesu ne misoshi yakendi ne kutatika kwipukuta ne mishishi yakendi, nekumyanguta bimpanta bya Yessu ne kutatika kumunanika mafuta ayo.
39 Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: "Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska."
Lino Mufalisi usa walakuwa Yesu mpwalaboneco, walatatika kuyeyeti, “Muntu uyu nabanga mushinshimi wancincine nalenshibi mbuli ncabele mutukashi uyu lamwikatanga pakwinga nkamwisheti nimwipishi.”
40 Då tog Jesus till orda och sade till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det.
Lino Yesu walamwambileti, “Shimoni nkute byakukwambila.” Shimoni walakumbuleti, “Beshikwiyisha kamwambani”
41 "En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
Yesu walambeti, “Palikuba bantu babili balabweleka mali ku muntu. Umo walabweleka myanda isanu ya mali, naumbi mali makumi asanu.
42 Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?"
Mpocalashika cindi ca kubwesha, bonse babili balalilwa kubwesha nkongole, lino walabalekelela. Nomba pabantu babili basa, nupeyo shikubwelekesha mali ngweshakasune cikamba?”
43 Simon svarade och sade: "Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest." Då sade han till honom: "Rätt dömde du"
Shimoni walakumbuleti, “Ame ndayeyengeti uyo walabweleka mali angi,” Yesu walamwambileti, “Ulakumbulu cena.”
44 Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: "Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
Lino walalanga kumuntukashi usa ne kumwambila Shimoni eti, “Sena ulabono mutukashi uyu? Mpondashiki mung'anda yakobe uliyawa kumpapo menshi akusamba kumyendo. Nsombi nendi lasambishi myendo yakame nemishoshi yakendi nekwipukuta ne mishishi yakendi.
45 Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
Obe uliyawa kumyanguta pakumpa mutende, nsombi nendi kufuma mpondeshili mung'anda liya kucilekapo kumyanguta myendo yakame.
46 Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
Bona mondeshili uliyawa kunanikapo mafuta mumutwi, nsombi uyu lananiki mafuta anunkila cena kubimpanta.
47 Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet."
Ndakwambilinga cancine ncine, kuyandishisha kunene nkwalandeshe, cilaleshengeti bwipishi bwakendi bwingi bulalekelelwa. Nomba muntu lalekelelwa bwipishi bung'ana ukute kusuna pang'ana.”
48 Sedan sade han till henne: "Dina synder äro dig förlåtna."
Kufumapo Yesu walamwambila mutukashi uyo eti, “Bwipishi bwakobe bulalekelelwa.”
49 Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: "Vem är denne, som till och med förlåter synder?"
Lino abo bali kabalya pamo ne Yesu balatatika kwipushanyeti, “Anu niyani muntu uyu weshi kulekelela ne bwipishi?”
50 Men han sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."
Lino Yesu walambila mutukashi uyo eti, “Lushomo lwakobe lulakupulushu, koya mulumuno.”
