Lukas 7
1 När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
When Jesus had finished saying all this in the hearing of the people, he entered Capernaum.
2 Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
There a centurion's servant, who was highly regarded by his master, was sick and about to die.
3 Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
The centurion heard about Jesus and sent some Jewish elders to him, asking him to come and heal his servant.
4 När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: "Han är värd att du gör honom detta,
When they came to Jesus, they earnestly pleaded with him, saying, “This man is worthy to have yoʋ do this for him,
5 ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss."
for he loves our nation and built our synagogue for us.”
6 Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: "Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
So Jesus went with them. When he was not far from the house, the centurion sent friends to say to him, “Lord, do not trouble yoʋrself, for I am not worthy to have yoʋ enter under my roof;
7 Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
therefore I did not even consider myself worthy to come to yoʋ. But just say the word, and my servant will be healed.
8 Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så."
For I too am a man set under authority, with soldiers under me. I say to this one, ‘Go,’ and he goes; and to another, ‘Come,’ and he comes; and to my servant, ‘Do this,’ and he does it.”
9 När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: "Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro."
When Jesus heard this, he was amazed at the centurion. And turning to the crowd that was following him, he said, “I tell you, not even in Israel have I found such great faith.”
10 Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
Then the men the centurion had sent returned to the house and found that the servant who had been sick was well.
11 Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
Soon afterward Jesus went to a town called Nain, and many of his disciples went with him, along with a large crowd.
12 Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
As he drew near to the gate of the town, behold, a man who had died was being carried out, the one and only son of his mother (who was a widow). And a large crowd from the town was with her.
13 När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: "Gråt icke."
When the Lord saw her, he was moved with compassion for her and said to her, “Do not weep.”
14 Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: "Unge man, jag säger dig: Stå upp."
Then he came up and touched the bier, and those who were carrying it stood still. He said, “Young man, I say to yoʋ, arise!”
15 Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
So the dead man sat up and began to speak, and Jesus gave him back to his mother.
16 Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss" och: "Gud har sett till sitt folk."
Then all the people were filled with awe and began glorifying God, saying, “A great prophet has arisen among us,” and, “God has visited his people.”
17 Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
This news about Jesus then spread throughout Judea and all the surrounding region.
18 Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
John's disciples told him about all these things.
19 Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?"
So John called two of his disciples and sent them to ask Jesus, “Are yoʋ the one who is to come, or should we wait for another?”
20 När mannen kommo fram till honom, sade de: "Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'"
When the men came to him, they said, “John the Baptist has sent us to yoʋ to ask, ‘Are yoʋ the one who is to come, or should we wait for another?’”
21 Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
Now in that very hour Jesus had healed many people of diseases, afflictions, and evil spirits, and had given sight to many who were blind.
22 Och han svarade och sade till männen: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
So Jesus replied to John's disciples, “Go tell John what you have seen and heard: The blind receive their sight, the lame walk, lepers are made clean, the deaf hear, the dead are raised, and the poor have good news preached to them.
23 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten."
And blessed is anyone who does not take offense at me.”
24 När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
When John's messengers had gone away, Jesus began to speak to the crowds about John: “What did you go out into the wilderness to see? A reed shaken by the wind?
25 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
What then did you go out to see? A man clothed in soft garments? Behold, those who are dressed in splendid clothing and who live in luxury are in royal palaces.
26 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
But what did you go out to see? A prophet? Yes, I tell you, and more than a prophet.
27 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
This is the one of whom it is written, ‘Behold, I am sending my messenger ahead of yoʋ, who will prepare yoʋr way before yoʋ.’
28 Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
For I tell you, among those born of women there is no prophet greater than John the Baptist, but whoever is least in the kingdom of God is greater than he.”
29 Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
(When all the people heard this, including the tax collectors, they affirmed that God's way was right, because they had been baptized with the baptism of John.
30 Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
But the Pharisees and the lawyers rejected the will of God for themselves, because they had not been baptized by John.)
31 Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
Jesus went on to say, “To what then should I compare the people of this generation, and what are they like?
32 De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
They are like children who sit in the marketplace and call out to one another, ‘We played the flute for you, but you did not dance; we sang a lament for you, but you did not weep.’
33 Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
For John the Baptist came neither eating bread nor drinking wine, and you say, ‘He has a demon.’
34 Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
The Son of Man came eating and drinking, and you say, ‘Behold, a glutton and a drunkard, a friend of tax collectors and sinners!’
35 Men Visheten har fått rätt av alla sina barn."
Yet wisdom is vindicated by all her children.”
36 Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
One of the Pharisees asked Jesus to eat with him, so he went into the Pharisee's house and reclined at the table.
37 Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
And behold, when a woman in that city who was a sinner found out that Jesus was reclining at the table in the Pharisee's house, she brought an alabaster jar of ointment.
38 och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
As she stood behind him at his feet, weeping, she began to wet his feet with her tears. Then she wiped them with the hair of her head, kissed his feet, and anointed them with the ointment.
39 Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: "Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska."
When the Pharisee who had invited him saw it, he said to himself, “If this man were a prophet, he would know who is touching him and what kind of woman she is—that she is a sinner.”
40 Då tog Jesus till orda och sade till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det.
Jesus said to him in response, “Simon, I have something to say to yoʋ.” So he said, “Say it, Teacher.”
41 "En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
“A certain moneylender had two debtors. The one owed him five hundred denarii, and the other owed him fifty.
42 Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?"
When they did not have the means to repay, he forgave the debts of them both. So tell me, which of them will love him more?”
43 Simon svarade och sade: "Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest." Då sade han till honom: "Rätt dömde du"
Simon answered, “I suppose that it would be the one for whom he forgave the larger debt.” Jesus said to him, “Yoʋ have judged correctly.”
44 Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: "Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
Then he turned toward the woman and said to Simon, “Do yoʋ see this woman? When I came into yoʋr house, yoʋ did not give me water for my feet, but this woman has wet my feet with her tears and wiped them with the hair of her head.
45 Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
Yoʋ did not give me a kiss, but from the time I came in, this woman has not stopped kissing my feet.
46 Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
Yoʋ did not anoint my head with oil, but this woman has anointed my feet with ointment.
47 Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet."
Therefore I tell yoʋ, her many sins are forgiven; that is why she has shown great love. But he to whom little is forgiven shows little love.”
48 Sedan sade han till henne: "Dina synder äro dig förlåtna."
Then Jesus said to her, “Yoʋr sins are forgiven.”
49 Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: "Vem är denne, som till och med förlåter synder?"
Those who were reclining at the table with him began to say among themselves, “Who is this man that even forgives sins?”
50 Men han sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."
And Jesus said to the woman, “Yoʋr faith has saved yoʋ; go in peace.”
