Lukas 7
1 När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
Aawo Jesu nakamana zyoonse nzyakalikwaamba kubantu, wakanjila mu Kkapenawuma.
2 Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
Lino mupati wabasilumamba wakali aamuzike wakwe ngwaakalikuyandisya, pesi wakali wachiswa kali waamba kufwa.
3 Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
Mupati wabasilumamba nakamvwa aatala a Jesu, wakamutumina bapati babaJuda, kamukumbila kuti asike azosilike muzike wakwe.
4 När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: "Han är värd att du gör honom detta,
Nibakasika kuli Jesu, bakamukumbila chamoyo woonse kabati, “Uleelede kuti ajane luzyalo kuzwa kulinduwe,
5 ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss."
nkaambo ulayiyandisya nyika yesu, alimwi nguwe wakatuyakila chikombelo.”
6 Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: "Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
Lino Jesu wakeendela kunembo ambabo. Pesi katananba kule ang'anda, Silumamba mupati wakatuma beenzinyina kaamba kuti, “Mwami utalikataazyhi lwako, nkaambo nsyeelede pe kuti usike mung'anda yangu.
7 Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
Nkaambo kaako nchindabona nkesyeelede pe kuti ndisike kulinduwe, pesi wamba biyo jwi ulapona mulanda wangu.
8 Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så."
Nkaambo andime ndili mwaalumi ulimunsi lyanguzu, ndilaabasilumamba munsi lyangu. Ndilaamba kuliyooyu kuti, 'Yinka', ulayinka, akuli umbi kuti, 'Sika,' ulasika, aku, mulanda wangu kuti, 'Chita eechi,' alimwi ulachichita.”
9 När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: "Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro."
Jesou naakamvwa majwi aaya akamugambya, wakalanga makamu akayobumutobela wati, “Ndati kuli ndinywe, taakwe nikuba mu Izilayeli moonse nkundakajene lusyomo luli boobu.”
10 Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
Aboobo aabo bakatuminwe nibakabweeda kung'anda bakajana muzike wapona.
11 Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
Kuzwa aawo Jesu wakaya kudolopo litegwa Nayini, mpawo basikwiiya bakwe abantu biingi bakiinka aawe.
12 Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
Kali waamba kusika afwiifwi amulyango wadolopo eelyo, langa, kuli mwaalumi wakafwide wakalikuyabugwisigwa, wakali mwana wabanyina kali aalike (banyina bakali mukamufu), nkamu yabantu mpati kuzwa mudolopo oomu yakali aanguwe mwanakazi ooyu.
13 När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: "Gråt icke."
Aawo Mwami naakamubona, luzyalo lwakamujata loko nkaambo kayooyu mwanakazi mpawo wakati kuli nguwe, “Utalili pe.”
14 Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: "Unge man, jag säger dig: Stå upp."
Mpawo wakayinka wakujata bulo bwakalazikidwe mutunta, mpawo aabo bakanyampwide bakayimikila. Wakati, “Mulombe, ndati kulinduwe, buka.”
15 Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
Ooyu mwaalumi wakafwide wakabuka wakkala akusanguna kwaambuula, mpawo Jesu wakamupeda kuli banyina.
16 Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss" och: "Gud har sett till sitt folk."
Mpawo kuyoowa kwakanbasikila boonse, alimwi bakaumbayizya Leza, bakati, “Musinsimi mupati wabusigwa akati kesu” akuti “Leza wabalanga bantu bakwe.”
17 Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
Aaya makani aatala a Jesu akazula mukati ka Judea yoonse amukati kamasena ayizyungulukide.
18 Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
Basikwiiya ba Joni bakamwaambila zyoonse eezi izntu.
19 Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?"
Mpawo Joni wakayita basikwiiya bakwe babili mpawo wabatuma ku Mwami kuti bakatedi, “Nduwe na uzabuza, naakuti tulangile umbi?”
20 När mannen kommo fram till honom, sade de: "Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'"
Nibakasika aafwiifwi a Jesu bakati Joni Mubbabbatizyi watutuma kuti tozotedi, 'Nduwe na uzabuza, nakuti tulangile umbi?”
21 Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
Muwola eelyo wakapnia bantu bangi kuzwa kumalwazi, machise akumyuuya mibi, mpawo boofu biingi wakabania babona.
22 Och han svarade och sade till männen: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
Jesu wakabasandula wati, “Nimwabweeda amukaambe kuli Joni eezyo nzimwabona akumvwa. Boofu balikubona, basinkematwi balikumvwa, bateemndi balikweenda, bachiswa chipele balikusalazigwa, bafu balikubuka kababoola kubuumi, bafwaba mbalikubuzigwa majwi mabohtu.
23 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten."
Ooyo muntu uutaleki kusyoma mulindime nkaambo kanchito zyangu uli longezezegwe.”
24 När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
Nibakabweeda basikutumwa ba Joni, Jesu wakasanguna kwaambula kumakamu aabantu aatala a Joni kati, “Niinzi nchimwayinka munkanda kuyoobona? Itete lilikuteketesegwa aguwo?
25 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
Pesi niinzi nchimwaya kukubona aanze? Mwaalumi uuzwete zizwaato zibotu? Amulange, aabo bazwata zizwaato zibotu abakkede buumi bubotu bali mumaanda abaami.
26 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
Pesi mniinzi nchimwaya kukubona aanze? Musinsimi? Iyii, ndati kulindinywe mupati kwiinda musinsimi.
27 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
Ngonguwe ulembeledwe majwi ati, 'Amulange, ndatuma mutumwa kunembo lyabusyu bwako, utakabambe nzila kunembo lyako.'
28 Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
Ndati kuli ndinywe, woonse wakazyalwa aamwanakazi, taakwe mupati kwiinda Joni. Pesi ooyo muniini mu bwami bwa Leza mupati kwiinda nguwe.”
29 Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
Aawo bantu boonse nibakazimvwa eezi kubika aantomwe abasimutelo, bakaamba kuti Leza uli luleme, kwiinda mukubbabbatizigwa alubbabbatizyo lwa Joni.
30 Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
Pesi ba Falisi abasibusongo bamulawu wachi Juda bakalikakila luyando lwa Leza kulimbabo, nkaambo taakwe nibakali babbabbatizigwa a Joni pe.
31 Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
“Mpo, nga ndilabakozyanisya aanyamanzi aba bantu baleeli zyalane?
32 De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
Balimbuli bana balikusobana kuchisambalilo, aabo bakkede kabalikwiitilana kuti, 'Twakulizizya nyeele taakwe nuwazyana pe. Twakwiimbila lwiimbo lwadilwe pesi takwe nuwalila pe.'
33 Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
Nkaambo Joni mubbabbatizyi wakasika katalyi chinkwa katanywi wayini, pesi mwaamba kuti, 'Ula dayimona.'
34 Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
Mwana wa Muntu wakasika kalya akunywa, mwaamba kuti, 'Amulange ulaamafwiti mpawo ulakolwa, muzolani wabasimutelo abasizibi!
35 Men Visheten har fått rätt av alla sina barn."
Pesi mbusongo buboneka kwiinda mubana babusongo.”
36 Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
Lino ba Falisi bakamutamba Jesu kuti azolye aabo. Aboobo Jesu nakanjila mung'anda yaba Falisi wakakkala atafula kuti alye.
37 Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
Amulange kwakali mwanakazi wamudolopo eelyo wakali sizibi. Naakamvwa kuti wakali kutafula mung'anda yamu Falisi, wakeeta kankuli kakazwide mafuta anunkilila.
38 och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
Nakiimvwi kusule lyakwe afwiifwi amawulu aakwe, kalikulila, wakasanguna kutetya mawulu aakwe amisozi yakwe, mpawo wakaabukusa amasusu aakwe akumyonta mawulu aayo akwananika mafuta aanunkilila.
39 Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: "Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska."
Aawo mu Falisi wakatambide Jesu naakabona eezi kazichitika wakayeeya mumoyo wakwe, wakati, “Kansinga ooyu mwaalumi walimusinsimi, walikunooziba musyobo wamwanakazi ulikumwampampa kuti ngusizibi.”
40 Då tog Jesus till orda och sade till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det.
Jesu wakasandula wati kulinguwe, “Sayimoni, mpuchili ncheyanda kwaamba kuli nduwe.” Wakati, “Wamba. Muyiisyi!”
41 "En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
Jesu wakati, “Umwi wakalikua zikwelete zyamali wakali aabasizikwelete nbabil. Umwi wakali aachikwelete chama dinari aali myaanda musanu, umwi makkumi musanu.
42 Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?"
Nibakakachilwa kubweedezya mali yakwe, wakabalekelela boonse. Aboobo nguli akati kabo uutamuyande loko?”
43 Simon svarade och sade: "Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest." Då sade han till honom: "Rätt dömde du"
Sayimoni wakamusandula wati, “Ndiyeeya kuti ngooyo wakalekelelwa aapati.” Jesu wakamusanduka wati, “Wasandula kabotu.”
44 Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: "Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
Jesu wakachengunukila kumwanakazi wasikuti kuli Sayimoni, “Wamubona ooyu mwanakazi. Ndanjila mung'anda yako. Taakwe nuwandipa maanzi akusamba mawulu aangu, pesi we watetya mawulu aangu amisozi yakwe akwaabukusa amasusu aakwe.
45 Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
Taakwe pe nuwandimyonta, pesi kuzwa mpundasikila talikuleka pe kumyonta mawulu aangu.
46 Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
Taakwe nuwananika mutwe wangu amafuta, pesi we wananika mawulu aangu amafuta aanunkilila.
47 Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet."
Aboobo ndati kulinduwe, zibi zyakwe zyali zyiingi loko, zyalekelelwa - nkaambo waba aluyando lupati. Pesi ooyo ulekelelwa buniini uyanda buniini.”
48 Sedan sade han till henne: "Dina synder äro dig förlåtna."
Mpawo wakati kumwanakazi, “Zibi zyako zyalekelelwa.”
49 Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: "Vem är denne, som till och med förlåter synder?"
Aabo mbaakakkede aabo atafula bakasanguna kwaambula akati kabo kabati, “Ngwani ooyu uulekelela niku zibi?”
50 Men han sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."
Mpawo Jesu wakati kumwanakazi, “Lusyomo lwako lwakufutula, koya muluumuno.
