Lukas 6
1 Och det hände sig på en sabbat att han tog vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar ryckte av axen och gnuggade sönder dem med händerna och åto.
Busuba nabumbi pa Sabata Yesu ne beshikwiya bakendi balikwenda kabapita mumabala a Maila. Beshikwiya bakendi balatatika kuyapa ngala sha Maila ne kushipikisa mumakasa nkabalya.
2 Då sade några av fariséerna; "Huru kunnen I göra vad som icke är lovligt att göra på sabbaten?
Kufumapo Bafalisi nabambi balepusheti, “Nomba mulenshilinga cani bintu byabula kusuminishiwa pabusuba bwa Sabata?”
3 Jesus svarade och sade till dem: "Haven I icke läst om det som David gjorde, när han själv och de som följde honom blevo hungriga:
Yesu walakumbuleti, “Sena muliya kubelengapo calensa Dafeti pacindi mpwalanyumfwa nsala ne banendi?
4 huru han då gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt, och jämväl gav åt dem som följde honom, fastän det ju icke är lovligt för andra än allenast för prästerna att äta sådant bröd?"
Walengila mu Ng'anda ya Lesa nekumanta shinkwa waswepa. Walalya nebanendi shinkwa uyo weshikulyewowa ne beshimilumbo bonka kwelana ne milawo yabo.”
5 Därefter sade han till dem: "Människosonen är herre över sabbaten."
Lino Yesu walabambileti, “Ame nde Mwana Muntu njame ndemwine busuba bwa Sabata.”
6 På en annan sabbat hände sig att han gick in i synagogan och undervisade. Där var då en man vilkens högra hand var förvissnad.
Nabumbi busuba pa Sabata, Yesu walengila mung'anda yakupaililamo kuya kwiyisha. Mung'anda umo mwalikuba mutuloba watontola likasa lyalulyo.
7 Och de skriftlärde och fariséerna vaktade på honom, för att se om han botade någon på sabbaten; de ville nämligen finna något att anklaga honom för.
Beshikwiyisha bamilawo ne Bafalisi bali kabalangishisha eti babone, na Yesu ngaumusengula mutuloba usa pabusuba bwa Sabata kwambeti bamucaninepo mulandu.
8 Men han förstod deras tankar och sade till mannen som hade den förvissnade handen: "Stå upp, och träd fram." Då stod han upp och trädde fram.
Nendi walenshiba ncobalikuyeya. Lino walambila mutuloba usa walikuba watontola likaseti, “kwesa kuno wimane kuntangu.” Neye walanyamuka nekuya kwimana kuntangu.
9 Sedan sade Jesus till dem: "Jag vill göra eder en fråga. Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att förgöra det?"
Lino “Ndamwipushunga, nomba milawo ikute kutusuminisha kwinsa cani pabusuba bwa Sabata? Kwinsa caina ku muntu nambi kumwinshila caipa? Kupulusha buyumi bwa muntu nambi kubononga?”
10 Och han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: "Räck ut din hand." Och han gjorde så; och hans hand blev frisk igen.
Apwishe kwambeco walalangishisha bantu bonse balikuba mu Ng'anda yakupaililamo, nendi walambila mutuloba useti, “Tandabula likasa lyakobe.” Neye walatandabula, lino lyalaba cena.
11 Men de blevo såsom ursinniga och talade med varandra om vad de skulle kunna företaga sig mot Jesus.
Nsombi nabo balakalala nekutatika kulifuyafuya cakumwinsa Yesu.
12 Så hände sig på den tiden att han gick åstad upp på berget för att bedja; och han blev kvar där över natten i bön till Gud.
Pacindico Yesu walaya kumulundu kuya kupaila lino bwalaca kapaila.
13 Men när det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och utvalde bland dem tolv, som han ock benämnde apostlar:
Mpobwalaca walakuwa beshikwiya bakendi. Pakati pabo walasala bali kumi nebabili abo mbalakuweti batumwa.
14 Simon, vilken han ock gav namnet Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob och Johannes och Filippus och Bartolomeus
Maina abo naya; Shimoni uyo ngwalapa lina lya Petulo, ne Ndileya mukwabo, Jemusi ne Yohane, Filipo ne Batolomeyo,
15 och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Simon, som kallades ivraren;
Mateyo, Tomasi, ne Jemusi mwanendi Alufeyo Kai ne Shimoni wa mucipani ca bantu balikulwanina lwanguluko mu cishi ca Islayeli,
16 vidare Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, den som blev en förrädare.
ne Yudasi mwanendi Jemusi kayi ne Yuda isikalyoti walesa akumuyaba Yesu kubalwani.
17 Dessa tog han nu med sig och steg åter ned och stannade på en jämn plats; och en stor skara av hans lärjungar var där församlad, så ock en stor hop folk ifrån hela Judeen och Jerusalem, och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon.
Yesu mpwalikuselela pamulundu pamo ne beshikwiya, walemana pololoka. Palikuba likoto linene lya beshikwiya bakendi kayi ne likoto linene lya bantu lyalafuma kulubasu lwa ku Yudeya neku Yelusalemu. Bambi balafuma muminshi ya Tulo ne Sidoni, ne mumbali mwa Mulonga.
18 Dessa hade kommit för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar. Och jämväl de som voro kvalda av orena andar blevo botade.
Naboyo balesa akukutika Yesu kayi kwambeti abasenguleko malwashi. Lino bonse balikupenshewa ne mishimu yaipa balacanikako kwambeti abasengule.
19 Och allt folket sökte att få röra vid honom, ty kraft gick ut ifrån honom och botade alla.
Bantu bonse balikabayanda kumukumya, pakwinga ngofu shalikufuma muli endiye, shalikubasengula bonse.
20 Och han lyfte upp sina ögon och säg på sina lärjungar och sade: "Saliga ären I, som ären fattiga, ty eder hör Guds rike till.
Yesu walalanga beshikwiya bakendi nekubambileti, “Mwalelekwa amwe mwapenga Pakwinga Bwami bwa Lesa nibwenu!
21 Saliga ären I, som nu hungren, ty I skolen bliva mättade. Saliga ären I, som nu gråten, ty I skolen le.
Mwalelekewa amwe mulanyumfunga nsala cino cindi, pakwinga nimukekute! Mwalelekwa amwe omulalilinga pakwinga nimukakondwe!
22 Saliga ären I, när människorna för Människosonens skull hata eder och förskjuta och smäda eder och kasta bort edert namn såsom något ont.
“Mwalelekwa omwapatwa ne bantu, kusulwa ne kutukanwa kayi nekumwambeti mwaipa pacebo ca kukonkela ame nde Mwana Muntu!
23 Glädjens på den dagen, ja, springen upp av fröjd, ty se, eder lön är stor i himmelen. På samma satt gjorde ju deras fäder med profeterna.
Kamukondwani cangofu nekushana kayi ne nekusamwa pakwinga cilambo cenu nicinene kwilu. Pakwinga naboyo bashali babo encobalenshila bashinshimi bakulukulu.
24 Men ve eder, I som ären rika, ty I haven fått ut eder hugnad!
“Nsombi mapensho nakabe pali njamwe mobabile “pakwinga amwe mwatambula kendi bubile bwenu!
25 Ve eder, som nu ären mätta, ty I skolen hungra! Ve eder, som nu len, ty I skolen sörja och gråta!
“Mapensho nakabe pali njamwe omwekuta cino cindi, “Pakwinga nimukafwe nsala! Mapensho nakabe pali njamwe omwakondwanga cindi cino, pakwinga nimukongumane kayi nimukalile!
26 Ve eder, när alla människor tala väl om eder! På samma sätt gjorde ju deras fader i fråga om de falska profeterna.
“Mapensho nakabe pali njamwe mwense omukute kwambwa kuba baina kubantu bonse pakwinga nebamashali babo encobali kubenshila copeleco bashinshimi bandemi shibili.
27 Men till eder, som hören mig, säger jag: Älsken edra ovänner, gören gott mot dem som hata eder,
“Lino mwense omulakutikinga maswi akame ndamwambilingeti, kamusuna balwani benu kayi nekwinshila byaina abo bamupata.
28 välsignen dem som förbanna eder, bedjen för dem som förorätta eder.
Mubasengelenga kwambeti Lesa abaleleke abo beshikumushinganya kayi nabo beshi kumupensha kayi mubapaililenga.
29 Om någon slår dig på den ena kinden, så håll ock fram den andra åt honom; och om någon tager manteln ifrån dig, så förvägra honom icke heller livklädnaden.
Na muntu lakumu kulicili, Pilibuka akume nekumbi nakoyo. Na muntu lakulamunu cakufwala cakobe capelu umuleke amante ne camukati.
30 Giv åt var och en som beder dig; och om någon tager ifrån dig vad som är ditt, så kräv det icke igen.
Na muntu lakusenge cintu umupe. Kai na muntu lamanta cintu cakobe utamwambileti acibweshe.
31 Såsom I viljen att människorna skola göra mot eder, så skolen I ock göra mot dem.
Ncomulandanga kwambeti bantu bamwinshile, ne njamwe benshileni copeleco.
32 Om I älsken dem som älska eder, vad tack kunnen I få därför? Också syndare älska ju dem av vilka de bliva älskade.
“Nomba na musuni bantu bonka abo bamusuni, lino ngamulumbwecon? Pakwinga naboyo babwipishi basuni abo babasuni.
33 Och om I gören gott mot dem som göra eder gott, vad tack kunnen I få därför? Också syndare göra ju detsamma.
Na mulenshinga byaina kulyabo beshi kumwinshila byaina, nomba ngamulumbweconi? Pakwinga naboyo babwipishi encobakute kwinsa.
34 Och om I lånen åt dem av vilka I kunnen hoppas att själva få något, vad tack kunnen I få därför? Också syndare låna ju åt syndare för att få lika igen.
Na mukute kukongolesha abo bonka mbomwashometi nibakamubweshele, nomba ngamulumbaishiweconi? Kai naboyo babwipishi bakute kukongoleshana nemwelo wopelowo!
35 Nej, älsken edra ovänner, och gören gott och given lån utan att hoppas på någon gengäld. Då skall eder lön bliva stor, och då skolen I vara den Högstes barn; ty han är mild mot de otacksamma och onda.
Amwe mutenseco, kamusunani balwani benu kayi mubenshilenga byaina. Kamutakweletesha kwambeti bakamubweshele. Nimukatambule cipo cenu kwilu. Nimukabe bana ba Lesa wapitapo. Pakwinga neye ukute kwinshila byaina bantu batalumbu ne baipa.
36 Varen barmhärtiga, såsom eder Fader är barmhärtig.
Mbuli bameshenu bakwilu ncobakute inkumbo, nenjamwe mube nenkumbo mbuli bameshenu ba kwilu.
37 Dömen icke, så skolen I icke bliva dömda; fördömen icke, så skolen I icke bliva fördömda. Förlåten, och eder skall bliva förlåtet.
“Mutabetekanga bantu kwambeti nenjamwe Lesa katakamubeteka. Mutapa muntu mulandu kwambeti mutakapewa mulandu ne njamwe, nsombi kamulekelelani, Lesa neye nakamulekelele.
38 Given, och eder skall bliva givet. Ett gott mått, väl packat, skakat och överflödande, skall man giva eder i skötet; ty med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder igen."
Pani banenu pakolola makasa enu, neye Lesa nakamwinshile copeleco, nakamupeni cipimo caina, cashindailwa kayi kacisempukila panshi. Cipimo ncomukute kupiminako banenu neye Lesa nceti akamupimineko.”
39 Han framställde ock för dem denna liknelse: "Kan väl en blind leda en blind? Falla de icke då båda i gropen?
Lino Yesu walabambila cikoshanyo eti, “Sena muntu mpofu ngautangunina mpofu munendi? Sena bonse babili nkabela kuwila mucisengu?”
40 Lärjungen är icke förmer än sin mästare; när någon bliver fullärd, så bliver han allenast sin mästare lik.
Kuliya weshikwiya welela kupita shikwiyisha wakendi, nomba muntu uliyense ukute kubeti shikwiyisha wakendi nalapwishi kwiya.
41 Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
“Nomba ngobona aconi kapampansha kali mulinso lya munobe nekushiya citondo cili mulinso mwakobe?
42 Huru kan du säga till din broder: 'Broder, låt mig taga ut grandet i ditt öga', du som icke ser bjälken i ditt eget öga? Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan tala ut grandet i din broders öga.
Nomba ngawambileconi mukwenu eti, mukwabo, tubone nkufunye kapampansha kali mulinso, na obe mulinso mwakobe omwine kamuli citondo ncolabulunga kubona? Obe mubepeshi tanguna ufunye citondo cili mulinso lya kobe, emposhi ubone cena nekufunya kapampasha kali mulinso lya mukwenu.
43 Ty intet gott träd finnes, som bär dålig frukt, och lika litet finnes något dåligt träd som bär god frukt;
“Kuliyawa citondo caina celela kwikata bisepo byaipa, nambi citondo caipa kwikata bisepo byaina.
44 vart och ett träd kännes ju igen på sin frukt. Icke hämtar man väl fikon ifrån törnen, ej heller skördar man vindruvor av törnbuskar.
Anu ekwambeti citondo cili conse cikute kwinshibika nebisepo byakendi. Kuliyawa muntu ukute kuyapa nkuyu kucitondo ca myunga nambi ku binkupu byabitondo.
45 En god människa bär ur sitt hjärtas goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är; ty vad hennes hjärta är fullt av, det talar hennes mun. --
Muntu uli cena ukute kupulisha byaina bili mumoyo mwakendi, neye muntu waipa ukute kupulisha byaipa bili mumoyo mwakendi pakwinga mulomo ukute kwamba byesula mumoyo.”
46 Men varför ropen I till mig: 'Herre, Herre', och gören dock icke vad jag säger?
“Nipacebo cini mukute kwambeti, ‘Mwami, Mwami,’ Kakuli nkamukute kwinsa ibyo mbyonkute kwamba?
47 Var och en som kommer till mig och hör mina ord och gör efter dem, vem han är lik, det skall jag visa eder.
Muntu uliyense lesanga kulinjame nekunyumfwa maswi akame nekwainsa, nindi muleshe ncabele.
48 Han är lik en man som ville bygga ett hus och som då grävde djupt och lade dess grund på hälleberget. När sedan översvämning kom, störtade sig vattenströmmen mot det huset, men den förmådde dock icke skaka det, eftersom det var så byggt.
Ulyeti muntu walebaka ng'anda, uyo walemba kuya panshi akushika palibwe linene, ne kwibaka ng'anda. Mulonga mpowalesula, meshi alatatika kuma kung'anda iyo. Nomba iliyawa kuwa pakwinga walebaka cena.
49 Men den som hör och icke gör, han är lik en man som byggde ett hus på blotta jorden, utan att lägga någon grund. Och vattenströmmen störtade sig emot det, och strax föll det samman, och det husets fall blev stort."
Nsombi uyo ukute kunyumfwa maswi akame nekutainsa, ulyeti muntu walebaka ng'anda cakubula kwimba panshi. Menshi mpwalesula, alatatika kuma kung'anda. Lino ng'anda yalawa eti nyang'a nyang'a nekonongeka.”
