Lukas 5
1 Då nu en gång folket, för att höra Guds ord, trängde sig inpå honom där han stod vid Gennesarets sjö,
Mago knazupa Jisasi'a Genesareti tiru ankenare otino mani'nege'za, tusi'a vahe kevumo'za Anumzamofo naneke antahinaku ome eritruhu'za manititipa hu'naze.
2 fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät.
Ana tiru ankenare tare onensa vente me'negeno ke'ne. Hianagi nozamema nehaza naga'mo'za anampintira urami'za, kukozimi umaniza sese hu'naze.
3 Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten.
Mago votifi Agra umarerine, ana suzana Saimoni votifi marerino antahigegeno tinkenaretira osi'a aretufe ogantu'a atre'ne. Hagi Jisasi'a anampi marerino tamu mani'neno, mika vahe mono kea ana onensa ventefinti zamasmi'ne.
4 Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: "Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst."
Ana nanekema huvama nereno'a Saimoninkura anage hu'ne, Antuma timo'ma avuhanihanima hu'neama'afi aretufe kantu antenka, kukonka'a nozamema avazu hananku atrenkago.
5 Då svarade Simon och sade: "Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten."
Hianagi Saimoni'a kenona'a anage hu'ne, Ramoke, tagra tusi amuho huta meni keragera noza azeri naku tusi'a amuho eri'za erinonanagi, magora aze'oritfaza hu'none. Hianagi Kagrama hana kere kukoni'a ataregahue.
6 Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.
Anama hute'za zamagra tusi nozamezaga azerizageno kukozamimoa agafa huno tagato hu'za hu'ne.
7 Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka.
Anama hige'za, zamagra mago votifi mani'naza knampa zamirega eme zamaza hihogu kezanke hugantu atrage'za zamagra e'za tarega votirarena emeri avitageno, anantarega votiraremokea tirami'za hu'na'e.
8 När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: "Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa."
Hianagi Saimon Pita'a ana zama negeno'a, Jisasi agafi renareno anage hu'ne, Ramoka nagri navatetira ogantua vuo. Na'ankure nagra kumimo avite'nea ne'tfa mani'noe!
9 Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad,
Na'ankure Pita'ene, ruga'a nagama agrane mani'naza naga'mo'za nozamema zamagrama azeri'naza zankura, tusi'za hu'za antri hu'naze.
10 jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: "Frukta icke; härefter skall du fånga människor."
E'i anazanke huke Zebeti ne'mofo Jemisike, Jonikea znagogogu hu'na'e, Saimoni ene tragote'za erizana e'nerizane. Higeno Jisasi'a Saimoninku anage huno asami'ne, Korera osuo, amaretima agafa hunka vnanana, vahera zamavaregahane.
11 Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom.
Onensa vente'zamia eri'za tinkenare'ma vute'za, mika zazmia anante netre'za, Jisasi amage ante'naze.
12 Och medan han var i en av städerna, hände sig, att där kom en man som var full av spetälska. När denne fick se Jesus, föll han ned på sitt ansikte och bad honom och sade: "Herre, vill du, så kan du göra mig ren."
Jisasi'ma mago rankumapima umani'negeno'a, mago nera fugo namumo miko avufga azeri anovazi'nea ne'mo, Agrite e'ne. Jisasima eme negeno'a, avugosaregati mopafi prihuno unemaseno anage hu'ne, Ramoka nazeri so'e hunaku'ma kavemasisigenka, kagra amane nazeri so'e huo.
13 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill; bliv ren." Och strax vek spetälskan ifrån honom.
Higeno Jisasi'a azana avufare avako nehuno anage hu'ne, Nagri'ma navesiana, kagra so'e huo higeno, ana fugo namumo'a ame huno ana zupage atrente'ne.
14 Och han förbjöd honom att omtala detta för någon, men tillade: "Gå åstad och visa dig för prästen och frambär för din rening ett offer, såsom Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
Anante Agra ana nera asamino, Vahera ozamasmio. Hianagi kagra Pristi nete vunka, kagraka'a ome averinka Mosesima huneagante, ofa erinka ome hugeno, fugo namumo'a hago vagare hu'za vahe'mo'za kageho.
15 Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar.
Hianagi anama hu'nea avu'avazamofo kemo vuno eno higeno, tusi'a vahe kevumo'za Agri ke nentahisageno, krizmia eriamane hanie hu'za e'naze.
16 Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
Hianagi anama hutageno'a, Jisasi'a zamatreno vahe omani ka'ma kopi viazamo nunamu ome hutere hu'ne.
17 Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare -- sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem -- och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom.
Mago knazupa Jisasima rempima hu'nezamige'za anampina Farisi vaheki, kasegerema ugagote'naza vahe'enena tavaoma'are mani'naze. (Zamagara mago mago ana kumatamina Galilitima, Judiati'ma, Jerusaletima hu'za Agrane emani'naze.) Higeno Ra Anumzamofo vahe'ma zamazeri knamare hanavea, Agripi me'negeno zamazeri so'e hu'ne.
18 Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus.
Anama hutegeno'a anante mago'a vahe'mo'za sesenku hu'za avufa fri'nea nera zafa hu'za e'naze. Zamagara ana krima eri'nea nera Jisasi avuga eri'za ufre'za ome antenaku ana'ana hu'naze.
19 Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus.
Hianagi eri'za ufre kankamuna hakare'za erifore osu'naze. Na'ankure tusi'a vahekrerfamo'za hiza hazage'za, ana nera avre'za nomote mareri'za, no amumpa eri akasine'za ana sesenku'aga atrageno vahe amu'nompinti Jisasina avuga fatgo huno urami'ne.
20 När han såg deras tro, sade han: "Min vän, dina synder äro dig förlåtna."
Jisasi'ma ana nagamokizmi zamentintima negeno'a, Agra anage hu'ne, Ronenimoke, miko kumika'a ama apase kantoe.
21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så: "Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?"
Anante kasegere ugagota hunaza vahe'ene, Farisi vahe'mo'za agafa hu'za ke hakare hu'za, ama nera iza Anumzamofona huhaviza nehie? Iza Agra huno kumira apasenegantoe nehie. Anumzamoke kumira apasegahianki?
22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem: "Vad är det I tänken i edra hjärtan?
Hianagi Jisasi'a ha'arente antahintahima antahi'zana nezmageno, Agra anage hu'ne, Nahigetma tamagra e'inahu antahintahia tamagu'afina nentahize?
23 Vilket är lättare att säga: 'Dina synder äro dig förlåtna' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Inana kemo oza hanigena hugahue, Kumika'a apasegantoe kemopi, Otinka vuo hanua kemo'e?
24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig" (och härmed vände han sig till den lame): "Stå upp, tag din säng och gå hem."
Hu'neanagi e'inahu hanigeta, tamagra keta antahita nehuta, Vahe'mofo Mofavremo'a ama'na mopafina, hanavea eri'neankino kumira amane apase zamantegahie huta hugahaze. Nehuno ana avufga fri'nea nera asami'ne, Nagra negasamue, otinka sesenkuka'a enerinka nonkarega vuo huno hunte'ne.
25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud.
Hagi zamagri zamufi ame' huno otino, mase'nea tafe'a enerino Anumzamofo agi erisaga hume noma'arega vu'ne.
26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad: "Vi hava i dag sett förunderliga ting."
Anama hiazamo zamagrira zamazeri zamanovazige'za, ananteti agafa hu'za Anumzamofo agia erisga nehazageno, kore'zamo zamagripina avitege'za, ruzahu zantafa menina kone, hu'za hu'naze.
27 Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig."
Anama huteno Agra megi'a nevuno omegeana, takisi zago zonegia nera agi'a Livae'e mago'a agi'a Matiu'e nehaza ne'mo zago zogi nompi mani'negeno ome negeno anage agriku huno, Namage eno.
28 Då lämnade han allt och stod upp och följde honom.
Higeno agra miko'zana anante netreno, otino amage'anteno vu'ne.
29 Och Levi gjorde i sitt hus ett stort gästabud för honom; och en stor hop publikaner och andra voro bordsgäster där jämte dem.
Hagi Livae'a tusi'a ne'za noma'afi Jisasina krentenege'za, anantega takisi zagoma zogi vahe krerafane, ruga'a vahe'enena zamaza tununte kave'ne sipare zanagrane atru hu'za mani'neza ne'zana ne'naze.
30 Men fariséerna -- särskilt de skriftlärde bland dem -- knorrade mot hans lärjungar och sade: "Huru kunnen I äta och dricka med publikaner och syndare?"
Farisi vahe'ene, kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'za, Jisasi amage nentaza disaipol nagara kanunkanu hu'za ke ha' rezmante'za anage hu'naze, na'ahigetma tamagra kave ene, tinena takisi zagoma eneriza naga'ene, kumike naga'enena nenaze?
31 Då svarade Jesus och sade till dem: "De är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Jisasi'a kenona huzamanteno anage hu'ne, Knare huza mani'nesaza vahe'mo'za tusa vahekura ohakegahaze. Hagi krima erinesaza vahe'mo'za tusa vahekura hakegahaze.
32 Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
Nagra fatgo vahera zamagi hukura ome'noe, hagi kumi vahe'mo'za zamagu'a rukrehe hihogu e'noe.
33 Och de sade till honom: "Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka."
Mago'a vahe'mo'za Jisasina amanage hu'za asmi'naze, Jonima amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za, hakare zupa ne'zana a'o hu'za mani'ne'za nunamu huvava hu'naze. Hagi Farisi mono vahe'mokizmi disaipol vahe'mo'za anazanke nehazanagi, kagrima kamage'ma nentaza naga'mo'za nezane, tinena nevava nehaze.
34 Jesus svarade dem: "Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
Anage hazageno Jisasi'a kenona anage huno zamagrikura hu'ne, Tamagra mago ne'mo'ma aravema huku'ma mani'nenigeta, ana ne'mofo ru ne' a'mofonkura, ne'zana a'o huta maniho hugahazo? Ana ne'ma mani'nenigeta anara osugahaze.
35 Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skola de fasta." --
Hianagi mago kna ne-eankino, aravema huku'ma hunesimofoma zamagripinti avretesigeza, e'i ana knafina ne'zana a'o hugahaze.
36 Han framställde ock för dem denna liknelse: "Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln icke skulle passa den gamla.
Jisasi'a anazanke huno mago fronka kea zamasmi'ne. Mago'mo'a kahefa kenaretira tagato huno atafa kenarera anteno ohatigahie. E'inama hanigeno'a, kasefa kena eri tagato hanigeno, kasefa kenamo'a korapa kenarera mago knara osugahie.
37 Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle det nya vinet spränga sönder läglarna, och vinet skulle spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades.
Ana hanigeno magomo'e huno kahefa wainia, meme afu akruteti tro hunte'nea atafa waini taferopina tagi ovazigahie. Anama haniana, kahefa wainimo'a ana akru taferora rezoreno prohuno tagiramisigeno, ana akarura erihaviza hutregahie.
38 Nej, nytt vin bör man slå i nya läglar. --
Anama hunakura, kasefa wainia, kasefa waini akru tafempi tagi vazigahaze.
39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill sedan gärna hava nytt; ty han tycker, att det gamla är bättre."
Mago'mo'a atafa wainima netesuno'a, kasefa wainigura aveosigahie. Na'ankure Agra huno, atafa suamo'a knare'za hu'ne huno hugahie.
