Lukas 5
1 Då nu en gång folket, för att höra Guds ord, trängde sig inpå honom där han stod vid Gennesarets sjö,
And it came to pass, as the multitude was pressing upon him and hearing the word of God, that he was standing by the lake of Gennesaret,
2 fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät.
and saw two boats standing by the lake; but the fishermen had gone out of them, and had washed the nets.
3 Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten.
And going into one of the boats, which was Simon's, he asked him to put out a little from the land. And sitting down in the boat, he taught the multitudes.
4 Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: "Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst."
And when he had done speaking, he said to Simon, Put out into deep water, and let down your nets for a draught.
5 Då svarade Simon och sade: "Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten."
And Simon answering said, Master, we toiled all night, and took nothing; but at thy word I will let down the nets.
6 Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.
And having done this, they inclosed great multitude of fishes; and their nets began to break.
7 Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka.
And they beckoned to their partners in the other boat, to come and help them; and they came, and filled both the boats, so that they began to sink.
8 När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: "Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa."
And Simon Peter seeing it fell down at the knees of Jesus, saying, Depart from me, Lord, for I am a sinful man.
9 Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad,
For he and all that were with him were amazed at the draught of fishes, which they had taken;
10 jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: "Frukta icke; härefter skall du fånga människor."
and so were also James and John the sons of Zebedee, who were partners with Simon And Jesus said to Simon, Fear not; henceforth thou shalt catch men.
11 Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom.
And when they had brought their boats to land, they left everything, and followed him.
12 Och medan han var i en av städerna, hände sig, att där kom en man som var full av spetälska. När denne fick se Jesus, föll han ned på sitt ansikte och bad honom och sade: "Herre, vill du, så kan du göra mig ren."
And it came to pass, when he was in one of the cities, lo! a man full of leprosy; and seeing Jesus, he fell on his face, and besought him, saying, Lord, if thou wilt, thou canst cleanse me.
13 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill; bliv ren." Och strax vek spetälskan ifrån honom.
And he put forth his hand and touched him, saying, I will; be thou cleansed. And immediately the leprosy left him.
14 Och han förbjöd honom att omtala detta för någon, men tillade: "Gå åstad och visa dig för prästen och frambär för din rening ett offer, såsom Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
And he charged him to tell no one: but go, and show thyself to the priest, and offer for thy cleansing as Moses commanded, for a testimony to them.
15 Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar.
But so much the more went abroad the report concerning him; and great multitudes came together to hear, and to be healed of their infirmities.
16 Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
But he was wont to withdraw to desert places, and pray.
17 Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare -- sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem -- och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom.
And it came to pass on a certain day, that he was teaching, and there were sitting by Pharisees and teachers of the law, who had come from every town of Galilee and Judea, and from Jerusalem; and the power of the Lord was present that he might heal.
18 Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus.
And lo! men brought on a bed a man that was palsied; and they endeavored to bring him in, and to set him before him.
19 Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus.
And not finding any way to bring him in because of the multitude, they went upon the house-top, and let him down through the tiling with the couch into the midst before Jesus.
20 När han såg deras tro, sade han: "Min vän, dina synder äro dig förlåtna."
And seeing their faith, he said, Man, thy sins have been forgiven thee.
21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så: "Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?"
And the scribes and the Pharisees began to reason, saying, Who is this that speaketh blasphemies? Who can forgive sins but God alone?
22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem: "Vad är det I tänken i edra hjärtan?
But Jesus, perceiving their thoughts, answered and said to them, What are ye thinking in your hearts?
23 Vilket är lättare att säga: 'Dina synder äro dig förlåtna' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Which is easier? to say, Thy sins have been forgiven thee? or to say, Arise, and walk?
24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig" (och härmed vände han sig till den lame): "Stå upp, tag din säng och gå hem."
But that ye may know that the Son of man hath authority on earth to forgive sins, —he said to the palsied man, —I say to thee, Arise, and take up thy couch, and go to thy house.
25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud.
And he immediately rose up before them, and took up that whereon he lay, and went away to his house, giving glory to God.
26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad: "Vi hava i dag sett förunderliga ting."
And amazement seized them all, and they gave glory to God, and were filled with fear, saying, We have seen strange things to-day.
27 Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig."
And after these things he went out, and saw a publican named Levi, sitting at the custom-house; and he said to him, Follow me.
28 Då lämnade han allt och stod upp och följde honom.
And leaving everything, he arose and followed him.
29 Och Levi gjorde i sitt hus ett stort gästabud för honom; och en stor hop publikaner och andra voro bordsgäster där jämte dem.
And Levi made a great feast for him at his house, and there was a great company of publicans and others, who were reclining at table with them.
30 Men fariséerna -- särskilt de skriftlärde bland dem -- knorrade mot hans lärjungar och sade: "Huru kunnen I äta och dricka med publikaner och syndare?"
And the Pharisees and their scribes murmured against his disciples, saying, Why do ye eat and drink with the publicans and sinners?
31 Då svarade Jesus och sade till dem: "De är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
And Jesus answering said to them, They who are well do not need a physician, but they who are sick.
32 Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
I have not come to call righteous men, but sinners to repentance.
33 Och de sade till honom: "Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka."
And they said to him, The disciples of John fast often, and make prayers, and likewise those of the Pharisees; but thine eat and drink.
34 Jesus svarade dem: "Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
But Jesus said to them, Can ye make the companions of the bridegroom fast while the bridegroom is with them?
35 Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skola de fasta." --
But the days will come—and when the bridegroom is taken from them, then will they fast in those days.
36 Han framställde ock för dem denna liknelse: "Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln icke skulle passa den gamla.
And he spoke also a parable to them: No one taketh a patch from a new garment and putteth it upon an old one; for then both the new garment would be rent, and the patch from the new garment would not match with the old.
37 Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle det nya vinet spränga sönder läglarna, och vinet skulle spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades.
And no one putteth new wine into old skins; for the new wine would burst the skins, and would itself run out, and the skins would be spoilt.
38 Nej, nytt vin bör man slå i nya läglar. --
But new wine must be put into new skins.
39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill sedan gärna hava nytt; ty han tycker, att det gamla är bättre."
And no one, having drunk old wine, desireth new; for he saith, The old is good.
