< Lukas 5 >
1 Då nu en gång folket, för att höra Guds ord, trängde sig inpå honom där han stod vid Gennesarets sjö,
Anih Gennesaret tui kangbuem taengah angdoet naah, Sithaw lok tahngai hanah paroeai kaminawk anih taengah caeh o,
2 fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät.
tanga naeh kaminawk loe palok pasuk hanah caeh o, nihcae mah caehtaak sut ih tui taengah kaom palong hnetto a hnuk.
3 Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten.
Anih loe palong maeto thungah akunh, to palong loe Simon ih palong ah oh, anih mahSimon khaeah palong tui thungah tanawt kue ah, tiah a naa. Anih loe anghnut moe, palong thungah pop parai kaminawk to patuk.
4 Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: "Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst."
Lok a thuih pacoengah, anih mah Simon khaeah, Tanga naeh hanah, kathuk tui thungah palok to haeng ah, tiah a naa.
5 Då svarade Simon och sade: "Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten."
Simon mah anih khaeah, Angraeng, qum puek ka haeng o boeh, tidoeh ka naeh o ai: toe na lok baktih toengah, ka haengh han, tiah a naa.
6 Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.
A lok baktih toengah a sak o naah, palok angsik duih khoek to pop parai tanga to a naeh o.
7 Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka.
Nihcae khaeah caeh moe, abomh o hanah, kalah palong thungah kaom angmacae ih ampuinawk to a kawk o. Nihcae angzoh o moe, tui angbuek duih khoek to palong hnetto kakoi ah tanga to a naeh o.
8 När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: "Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa."
To tiah kaom to Simon Piter mah hnuk naah, Jesu khokkung ah cangkrawn moe, Angraeng, na caehtaak ah, kai loe kami kazae ni, tiah a naa.
9 Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad,
Tanga pop parai ah a naeh o pongah, Piter hoi nawnto kaom kaminawk boih dawnrai o:
10 jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: "Frukta icke; härefter skall du fånga människor."
Simon ih ampui, Zebedee ih caa Jakob hoi Johan doeh dawnrai hoi toeng. Jesu mah Simon khaeah, Zii hmah; vaihi hoi kamtong kami naehkung ah na om tih, tiah a naa.
11 Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom.
palong to tuicing bangah zaeh o moe, hmuenmaenawk a caeh o taak boih pacoengah, anih hnukah bang o.
12 Och medan han var i en av städerna, hände sig, att där kom en man som var full av spetälska. När denne fick se Jesus, föll han ned på sitt ansikte och bad honom och sade: "Herre, vill du, så kan du göra mig ren."
Anih vangpui maeto thungah oh naah, khenah, ngansae man kami maeto mah Jesu to hnuk naah, a hmaa ah tabok moe, Angraeng, na koeh nahaeloe, na ciimcaisak ah, tiah tahmenhaih hnik.
13 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill; bliv ren." Och strax vek spetälskan ifrån honom.
Jesu mah ban payangh moe, to kami to sui, Ka koeh: ciimcai lai ah, tiah a naa. Akra ai ah ngansae nathaih to hoih pae roep.
14 Och han förbjöd honom att omtala detta för någon, men tillade: "Gå åstad och visa dig för prästen och frambär för din rening ett offer, såsom Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
Jesu mah anih khaeahmi khaeah doeh thui hmah. Toe Mosi ih kaalok baktih toengah caeh ah loe, qaima khaeah patuek ah, ciimcai boeh, tiah nihcae mah panoek o thai hanah, hmuenpaekhaih to sah ah, tiah a naa.
15 Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar.
Toe anih ih tamthang loe amthang aep aep: to pongah anih ih lok to tahngaih moe, nihcae nathaih hoisak hanah, paroeai kaminawk anih khaeah nawnto angzoh o.
16 Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
Anih loe praezaek ah caeh moe, lawk a thuih.
17 Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare -- sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem -- och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom.
Nito naah, anih mah patuk nathuem ah, Kalili prae, Judea prae hoi Jerusalem vangpui ah kaom, Farasinawk hoi ca tarik kaminawk anih taengah anghnut o: to naah nihcae ngantuisak hanah Angraeng thacakhaih to amtueng.
18 Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus.
Khenah, khok ban angtawt thai ai kami maeto kahni hoi ayaw o moe, anih khaeah caeh o haih, to kami to a thungah akun o haih moe, Anih hmaa ah suek hanah a poek o.
19 Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus.
Kami pop parai moe, a thungah akunhaih loklam hnu o ai pongah, imphu nuiah dawh o moe, imphu to phraek o pacoengah, nganna kami to iihkhun hoi nawnto kaminawk salak hoiah Jesu hmaa ah pakhrak o.
20 När han såg deras tro, sade han: "Min vän, dina synder äro dig förlåtna."
Jesu mah nihcae tanghaih to hnuk naah, nganna kami khaeah, Ampui, na zaehaihnawk loe tahmen boeh, tiah a naa.
21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så: "Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?"
To naah ca tarik kami hoi Farasinawk mah, Hae tiah Sithaw ahmin kasae thui kami loe mi aa? Sithaw khue ai ah loe, mi mah maw zaehaihnawk to tahmen thai tih, tiah a poek o.
22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem: "Vad är det I tänken i edra hjärtan?
Jesu mah nihcae poekhaihnawk to panoek pae naah, Anih mah nihcae khaeah, Palung thungah timaw na poek o?
23 Vilket är lättare att säga: 'Dina synder äro dig förlåtna' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Na zaehaihnawk loe tahmen boeh, tiah thuih hae maw kazoi kue, to tih ai boeh loe Angthawk ah loe caeh lai ah, tiah thuih ih?
24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig" (och härmed vände han sig till den lame): "Stå upp, tag din säng och gå hem."
Toe kami Capa loe long nuiah zaehaihnawk to tahmen hanah thacakhaih to tawnh, tiah na panoek o thai hanah, (khokban angtawt thai ai kami khaeah, ) Angthawk ah, nangmah ih kahni to la ah loe, nangmah im ah caeh lai ah, tiah lok kang paek, tiah a naa.
25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud.
Anih loe nihcae hmaa ah angthawk roep, angmah baih ih kahni to a lak moe, Sithaw pakoehhaih hoiah angmah im ah amlaem.
26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad: "Vi hava i dag sett förunderliga ting."
Nihcae boih dawnrai o moe, Sithaw to saphaw o, zithaih hoiah koi o, aicae mah vaihniah dawnrai hmuen a hnuk o boeh, tiah a thuih o.
27 Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig."
Hae tiah oh pacoengah anih loe caeh moe, Levi tiah ahmin kaom, phoisa conghaih ahmuen ah kanghnu, tamut cong kami maeto a hnuk, to naah anih khaeah Ka hnukah bangah, tiah a naa.
28 Då lämnade han allt och stod upp och följde honom.
Levi loe angthawk moe, hmuenmaenawk caehtaak boih pacoengah, anih hnukah bang.
29 Och Levi gjorde i sitt hus ett stort gästabud för honom; och en stor hop publikaner och andra voro bordsgäster där jämte dem.
Levi mah Jesu hanah angmah ih im ah kalen parai poih to a sak pae: pop parai tamut cong kaminawk hoi kalah kaminawk doeh nihcae hoi nawnto anghnut o toeng.
30 Men fariséerna -- särskilt de skriftlärde bland dem -- knorrade mot hans lärjungar och sade: "Huru kunnen I äta och dricka med publikaner och syndare?"
Ca tarik kami hoi Farasinawk mah a hnukbang kaminawk khaeah laisaep o thuih, Tikhoe tamut cong kaminawk, kazae kaminawk hoiah buh nawnto na caak o loe? tiah a naa o.
31 Då svarade Jesus och sade till dem: "De är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Jesu mah nihcae khaeah, Ngantui kaminawk loe tuisi kop kami angai ai; nganna kaminawk mah ni angaih, tiah a naa.
32 Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
Kai loe katoeng kami kawk hanah kang zo ai, kazae kaminawk dawnpakhuem hanah ni kang zoh, tiah a naa.
33 Och de sade till honom: "Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka."
Nihcae mah Jesu khaeah, Johan hnukbang kaminawk loe buh zah o moe, lawkthuih o toepsoep, to baktih toengah Farasi hnuk bang kaminawk doeh buh zah o toeng, toe na hnukbang kaminawk loe a naek o moe, a caak o, tiah a naa.
34 Jesus svarade dem: "Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
Anih mah nihcae khaeah, Zu la kami oh nathuem ah, anih ih ampuinawk to buh na zah o sak han maw?
35 Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skola de fasta." --
Toe zu la kami lak vinghaih atue to pha tih, to naah nihcae mah buh to zaa o tih, tiah a naa.
36 Han framställde ock för dem denna liknelse: "Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln icke skulle passa den gamla.
Nihcae khaeah patahhaih lok hoiah doeh a thuih pae; mi mah doeh kahni kangtha to kangquem nuiah abu vai ai; abu nahaeloe kangtha mah angsik sak aep tih, kahni kangtha hoi kangquem abu nahaeloe khet amcuk mak ai.
37 Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle det nya vinet spränga sönder läglarna, och vinet skulle spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades.
Mi mah doeh misurtui kangtha to pailang kangquem pongah suem vai ai; suem nahaeloe misurtui kangtha mah pailang kangquem to tapoksak ueloe, misurtui to amsah tih, pailang doeh amro boih tih.
38 Nej, nytt vin bör man slå i nya läglar. --
Misurtui kangtha loe pailang kangtha pongah suek han oh; to tiah ni amro ai ah suem hmaek thai tih.
39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill sedan gärna hava nytt; ty han tycker, att det gamla är bättre."
Kaminawk mah misurtui kangquem loe hoih kue, tiah thuih o baktih toengah, mi mah doeh misurtui kangquem naek pacoengah misurtui kangtha naek hanah koeh o ai boeh, tiah a naa.