Lukas 4
1 Sedan vände Jesus tillbaka från Jordan, full av helig ande, och fördes genom Anden omkring i öknen
Jisu Dorwknv Dow ngv akomaring tokula Jordan lokv linkur toku okv Dow v ninyia chukrimooku lo vnggvtoku,
2 och frestades av djävulen under fyrtio dagar. Och under de dagarna åt han intet; men när de hade gått till ända, blev han hungrig.
Hoka alu champigo dookunamv Uyudvbv v ninyia pokayarkato. Ho dw mvnwnglo nw ogu goka dvkwmato, vdwlo hum doonya kunamv, nw kano toku.
3 Då sade djävulen till honom: "Är du Guds Son, så bjud denna sten att bliva bröd."
Uyudvbv ngv ninyia minto, “No Pwknvyarnv gv Kuunyilo ngvbolo, vlwng sum mingvrila vtwng gobv rimutvka.”
4 Jesus svarade honom: "Det är skrivet: 'Människan skall leva icke allenast av bröd.'"
Vbvritola Jisu mirwkto, “Darwknv Kitaplo mindu, ‘Nyi si vtwng lokv mwng turla madunv.’”
5 Och djävulen förde honom upp på en höjd och visade honom i ett ögonblick alla riken i världen
Vbvrikunamv Uyudvbv ngv ninyia putung gulo chaagv toku okv nyiktap gulo nyiamooku gv karv mvnwngnga kaatam toku.
6 och sade till honom: "Åt dig vill jag giva makten över allt detta med dess härlighet; ty åt mig har den blivit överlämnad, och åt vem jag vill kan jag giva den.
“Ngo nam so yikungyira mvnwngnga okv jwkrw a jire,” Uyudvbv ngv ninyia minpa toku. “So mvnwngsum ngam jipvkunv ngo atubogv mvngnambv ngo yvvnyika jilare.
7 Om du alltså tillbeder inför mig, så skall den hel och hållen höra dig till."
Vbvrinamv, no ngam kumbojobo lo, so mvnwng si no gvbv rire.”
8 Jesus svarade och sade till honom: "Det är skrivet: 'Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.'"
Jisu mirwksito, “Darwknv Kitaplo mindo, ‘Pwknvyarnvnyi kumlajolaka okv nw lvgabv rimwng laka!’”
9 Och han förde honom till Jerusalem och ställde honom uppe på helgedomens mur och sade till honom: "Är du Guds Son, så kasta dig ned härifrån;
Vbvrinamv Uyudvbv ninyia Jerusalem bv vnggvto okv ninyia Pwknvyarnvnaam gv namwng mwnglo-aolo dakmuto, okv ninyia minto, “No Pwknvyarnv gv Kuunyilo gurung bolo, sokv no atu v poklu kaato.
10 det är ju skrivet: 'Han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola väl bevara dig';
Darwknv kitaplo mindu, ‘Pwknvyarnv ninyigv nyidogindung nga ortojire ho bunu alvrungbv nam kaayare,’
11 så ock: 'De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.'"
Si mindvdu, ‘Bunu nam bunugv laak aolo dvbwngre ogulvgavbolo noogv lvpa nga vlwnglo tupmu madubv.’”
12 Då svarade Jesus och sade till honom: "Det är sagt: 'Du skall icke fresta Herren, din Gud.'"
Vbvritola Jisu mirwkto, “Darwknv Kitaplo mindu, ‘Ahtunyi noogv Pwknvyarnvnyi vdwloka rikaripakla rikw mabvka.’”
13 När djävulen så hade slutat med alla sina frestelser, vek han ifrån honom, intill läglig tid.
Vdwlo Uyudvbv Jisunyi nvgwngbv pokayarka svnga rinya tukudw, nw achukgo ayungjvma gv lvgabv ninyia vngyu toku.
14 Och Jesus vände i Andens kraft tillbaka till Galileen; och ryktet om honom gick ut i hela den kringliggande trakten.
Vbvrikunamv Jisu Galili lo aakur toku, okv Darwknv Dow gv gilwk v ninyi lvkobv dooto. Ninyigv lvga yunying ngv ho mooku mvnwnglo dupwng toku.
15 Och han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla.
Nw Jius vdwgv kumkunaamlo tamsar toku okv nyichar mvnwng gv hartv kunam gubv ritoku.
16 Så kom han till Nasaret, där han var uppfödd. Och på sabbatsdagen gick han, såsom hans sed var, in i synagogan: och där stod han upp till att föreläsa.
Vbvrikunamv Jisu Najaret lo vngtoku, ogolo ninyia soochapvdw, okv Jius doonualu golo ninyigv vngchingbv Jius kumkunaamlo vngtoku. Nw Darwknv Kitap a puri rilindubv dakrapto
17 Då räckte man åt honom profeten Esaias' bok; och när han öppnade boken, fick han se det ställe där det stod skrivet:
okv ninyia nyijwk Aijaya gv kitap a laklwk toku. Nw tibungnam kitap a tikokla okv ogolo svbv lvkpv nama kaapa toku,
18 "Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig. Han har satt mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga, till att predika frihet för de fångna och syn för de blinda, ja, till att giva de förtryckta frihet
“Ahtu gv Dow v ngoogvlo doolwkdu, ogulvgavbolo nw ngam gaktoku heemanv vdwa Gamlv bvngji dubv. Nw ngam vngmu toku leela vnam vdwa topunam gv gaam a japgo jidubv okv kaapa manv vdwa kaapa modukubv, okv chaatinnam vdwa anyubv tulin dukubv.
19 och till att predika ett nådens år från Herren."
Okv ho gokpa jidukubv dw v aapvku vla vdwlo Ahtu ninyigv nyi vdwa ringrekudw.”
20 Sedan lade han ihop boken och gav den tillbaka åt tjänaren och satte sig ned. Och alla som voro i synagogan hade sina ögon fästa på honom.
Jisu tibungnam kitap a taatum toku, okv kaaria riria nvnga jikur toku, okv dootung toku. Jius kumkunaam arwng gv nyi mvnwngngv bunugv nyikkv ninyia kaagap nyatoku.
21 Då begynte han tala och sade till dem: "I dag är detta skriftens ord fullbordat inför edra öron."
Nw bunua svbv minto, “Soogv lvknam abor si silu jvjvbv rilin pvku, nonu tvvgvnyibv um rilin nama.”
22 Och de gåvo honom alla sitt vittnesbörd och förundrade sig över de nådens ord som utgingo från hans mun, och sade: "Är då denne icke Josefs son?"
Bunu mvnwngngv lvkobv ninyia achialvbv mvngto okv ninyigv jwknam kioknambv gaam minama lamdok panambv tvvnyato. Bunu minto, “Nw Josep gv kuunyilo mangvri?”
23 Då sade han till dem: "Helt visst skolen I nu vända mot mig det ordet: 'Läkare, bota dig själv' och säga: 'Sådana stora ting som vi hava hört vara gjorda i Kapernaum, sådana må du göra också här i din fädernestad.'"
Nw bunuam minto, “Ngo jvjvbv mindunv nonu so nyetin sam ngam mintaknvre, ‘Daktor, no atubongv mvpu silak.’ Nonu ngam mindvre ngoogv banggu naam so ridubv, Kaparnaum lo nonugv tvvnam um ripia aingbv.
24 Och han tillade: "Sannerligen säger jag eder: Ingen profet bliver i sitt fädernesland väl mottagen.
Ngo nonua sum mintam jidunv,” Jisu mindvto, “Nyijwk ka ninyigv banggu naam lo vdwloka alvbv naarwk suma.
25 Men jag säger eder, såsom sant är: I Israel funnos många änkor på Elias' tid då himmelen var tillsluten i tre år och sex månader, och stor hungersnöd kom över hela landet --
“Ngam tvvriato: So si jvjv ngvrung Israel lo vmiv achialvto Elija gv rerilo, vdwlo nyingngom gola patung go nyido hooku manammv okv mooku mvnwnglo achialvbv dvmayarwng ripwng toku.
26 och likväl blev Elias icke sänd till någon av dessa, utan allenast till en änka i Sarepta i Sidons land.
Rigvrila Israel lo Elijanyi yvv goloka vngmumato, vbvritola Sidon mookugv Jarepat lo hvngmi ako doodungnv angv lomwng.
27 Och många spetälska funnos i Israel på profeten Elisas tid; och likväl blev ingen av dessa gjord ren, utan allenast Naiman från Syrien."
Okv Israel mookulo nyijwk Elisha gv doorilo; nyi mvnwngngv achialvbv apin yala silvmabv rinyato rigvrila yvvka poyamato, vbvritola Sairian gv Naaman mvnchik poyatoku.”
28 När de som voro i synagogan hörde detta, uppfylldes de alla av vrede
Jius kumkunaam gv nyi mvnwngngv vdwlo um tvvtokudw, bunu lvkobv sakcha nyato.
29 och stodo upp och drevo honom ut ur staden och förde honom ända fram till branten av det berg som deras stad var byggd på, och ville störta honom därutför.
Bunu dokrapla, Jisunyi Banggu agumlo tunglin nyato, okv bunugv Banggu a mvlwk koku moodw putunglo ninyia aagv nyatoku. Bunugv vbvrinamv ninyia tarak rakla bv tunglu dubv vla,
30 Men han gick sin väg mitt igenom hopen och vandrade vidare.
vbvritola nw nyitwng gv pingkolo vngpikla okv ninyigv lamtvbv vngsu tuku.
31 Och han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten.
Vbvrikunamv Jisu Galili gv banggu, Kaparnaum lo vngtoku, hoka nw nyi vdwa tamsartoku Jius Doonualulo.
32 Och de häpnade över hans undervisning, ty han talade med makt och myndighet.
Ninyigv tamsarku lokv bunu mvnwngngv lamrwpanya toku, ogulvgavbolo nw tujupkunam gobv japto.
33 Och i synagogan var en man som var besatt av en oren ond ande. Denne ropade med hög röst:
Jius kumkunaam arwnglo alvmanv uyuvram dow doonv nyi ako dooto; nw gamtv rungbv svgok goklinto,
34 "Bort härifrån! Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige."
“Aa! Najaret lokv Jisu, no ngonua ogugo mvngpv? No so ngonua mvyakmvchak dubvre? No yvvdw ngo chindu: no Pwknvyarnv gv darwknv gindungpingko ngv!”
35 Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: "Tig och far ut ur honom." Då kastade den onde anden omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom, utan att hava gjort honom någon skada.
Jisu dow a orto jitoku, “Choibv okv nyi gvlokv agum linroto!” uyuvram v nyi hum bunugv kaakulo orpvpila okv ninyia achijeyo madubv mvpila vngyu toku.
36 Och häpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade: "Vad är det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut."
Nyi mvnwngngv kaangak nyatoku okv ajin anying nga mimisito, “Si ogunv gamchar vkudw? Tujupkunam okv jwkrw a lvkobv si nyi si alvmanv dow a charnam v okv bunu agum linro duku!”
37 Och ryktet om honom spriddes åt alla håll i den kringliggande trakten.
Okv Jisu gv lvkwnglo so yunying ngv ho mooku mvnwnglo dupwng toku.
38 Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svärmoder var ansatt av en svår feber, och de bådo honom för henne.
Jisu Jius kumkunaam a vngyu pila okv Saimon gv naam lo vngtoku. Saimon gv ayuv achialvbv tamiram karla dooto, okv bunu ninyigv lvga nga Jisunyi minjitoku.
39 Då trädde han fram och lutade sig över henne och näpste febern, och den lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem.
Nw ho ninyigv dookulo aala daktoku okv tamiram a ninyigv lokv vngroto vla yamto. Tamiram v ninyigv lokv vngro toku, okv nw vjakgobv gudung toku okv bunua dvnamtvngnam jirap toku.
40 Men när solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sådana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade händerna på var och en av dem och botade dem.
Doonyi poggaro kochingbv nyi mvnwngngv yvv bunu ajin doopv kudw yvv bunu nvgwngnv lvvmabv ridukudw bunua Jisu gvlo aagv jitoku; Nw mvnwngnga akinakinbv ninyigv laak hv lakpv jitoku okv mvnwngnga mvpu toku.
41 Onda andar blevo ock utdrivna ur många, och de ropade därvid och sade: "Du är Guds Son." Men han tilltalade dem strängt och tillsade dem att icke säga något, eftersom de visste att han var Messias.
Uyuvram vdwv segokto “No Pwknvyarnv gv Kuunyilo ngvmabv!” vbvmiying dula nyi megonvgv lokv kelin toku. Jisu uyuvram vdwa yamto okv bunua milin momato, ogulvgavbolo bunu ninyia Kristo rung vla chintoku.
42 Och när det åter hade blivit dag, gick han åstad bort till en öde trakt. Men folket sökte efter honom; och när de kommo fram till honom, ville de hålla honom kvar och hindra honom att gå sin väg.
Alu v loolin tokudw Jisu banggu a vngyu toku okv jemataiku mooku lo vngtoku. Nyi vdwv ninyia kaakar nyatoku, okv vdwlo bunu ninyia kaapa tokudw, bunu ninyia vngyu momare vla rikw nyatoku.
43 Men han sade till dem: "Också för de andra städerna måste jag förkunna evangelium om Guds rike, ty därtill har jag blivit utsänd."
Vbvritola nw bunua minto, “Ngo Pwknvyarnv gv Karv lvgagv Gamlv nga kvvbi banggu loka japji rungdubv ripv, vkvlvgalo Pwknvyarnv ngam rimudubv vla vngmu pvnv.”
44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.
Vkvlvgabv nw ho mooku mvnwng gv Jius kumkunaam vdwlo japgo jitoku.
