Lukas 24
1 Men på första veckodagen kommo de, tidigt i själva dagbräckningen, till graven med de välluktande kryddor som de hade tillrett.
Chayolgi ahouba numitki ayuk anganbada nupising aduna makhoina thourang langkhraba manam nungsiba machalsing adu puduna mongphamda laklammi.
2 Och de funno stenen vara bortvältrad från graven.
Aduga makhoina mongpham changphamgi nung adu inthoklamba makhoina thengnare.
3 Då gingo de ditin, men funno icke Herren Jesu kropp.
Adubu makhoina manungda changba matamda Ibungo Jisugi hakchang adu leiramdre.
4 När de nu icke visste vad de skulle tänka härom, se, då stodo två man framför dem i skinande kläder.
Aduga makhoina madugi maramda chamamnaduna leiringeida, ikhang-khanghoudana langna-nganba phijol setpa nupa anina makhoigi manakta leplare.
5 Och de blevo förskräckta och böjde sina ansikten ned mot jorden. Då sade mannen till dem "Varför söken I den levande bland de döda?
Maduda makhoina kimankhraduna leimaida mamai nonthaduna kuntharaga leirammi. Adudagi nupasing aduna makhoida hairak-i, “Karigi nakhoina asibasinggi marakta ahingba mahakpu thiribano?
6 Han är icke har, han är uppstånden. Kommen ihåg vad han talade till eder, medan han ännu var i Galileen, huru han sade:
Mahak mapham asida leitre; mahak hinggatkhre. Mahakna Galilee-da nakhoiga leiminnaringeida kari hairambage haibadu ningsingu:
7 'Människosonen måste bliva överlämnad i syndiga människors händer och bliva korsfäst; men på tredje dagen skall han uppstå igen.'"
‘Migi Machanupa adubu pappisinggi makhutta pithokkani, mahakpu cross-ta hatkani aduga humnisuba numitta amuk hanna hinggatkani.’”
8 Då kommo de ihåg hans ord.
Adudagi nupising aduna mahakna waheising asi haikhibadu ningsinglaklammi.
9 Och de vände tillbaka från graven och omtalade allt detta för de elva och för alla de andra. --
Aduga makhoina mongphamdagi halaklaga thokhibasing pumnamak adu tung-inba taramathoi amadi atei pumnamaksing aduda tamlammi.
10 Kvinnorna voro Maria från Magdala och Johanna och den Maria som var Jakobs moder. Och jämväl de andra kvinnorna instämde med dem och sade detsamma till apostlarna.
Pakhonchatpasing aduda thokhibasing pumnamak adubu tamkhiba nupising adudi Magdalene-gi Mary, Joanna, amadi Jacob-ki mama Mary oirammi.
11 Deras ord syntes dock för dessa vara löst tal, och de trodde dem icke.
Adubu nupising aduna hairibasing adu makhoina pangangda ngangbani haina lourammi aduga makhoina nupising adubu thajakhide.
12 Men Petrus stod upp och skyndade till graven; och när han lutade sig ditin såg han där allenast linnebindlarna. Sedan gick han hem till sitt, uppfylld av förundran över det som hade skett.
Adumakpu Peterna hougattuna mongpham aduda chenkhirammi. Aduga mahakna lukthaduna yengbada Ibungobu mongphamda thambada yetkhiba linen phi adukhakta taduna leiba ure. Adudagi mahakna kari thokkhrabajatno haina ngakpaga loinana amuk hankhirammi.
13 Men två av dem voro samma dag stadda på vandring till en by som hette Emmaus, och som låg sextio stadiers väg från Jerusalem.
Numit adumaktada Jisugi tung-inbasinggi maraktagi makhoi anina Emmaus kouba Jerusalem-dagi mile taretmuk lappa khunggang aduda chatlammi.
14 Och de samtalade med varandra om allt detta som hade skett.
Amasung thokhiba thoudok pumnamaksing adugi maramda makhoina chatna chatna lambida wari sanarammi.
15 Medan de nu samtalade och överlade med varandra, nalkades Jesus själv och gick med dem.
Aduga makhoina thokkhibasing adugi maramda wari sanaduna khannaringeida ikhang khanghoudana Jisu masamak makhoigi manakta changsillaktuna makhoiga loinana chatminnarammi.
16 Men deras ögon voro tillslutna, så att de icke kände igen honom.
Adubu Tengban Mapuna makhoida Ibungobu masak khanghallamde.
17 Och han sade till dem: "Vad är det I talen om med varandra, medan I gån här?" Då stannade de och sågo bedrövade ut.
Adudagi Jisuna makhoida hanglak-i, “Nakhoina chatna chatna kari maramda khannaribano aduga karigi pukning waribano?”
18 Och den ene, som hette Kleopas, svarade och sade till honom: "Du är väl en främling i Jerusalem, den ende som icke har hört vad där har skett i dessa dagar?"
Maduda makhoigi maraktagi maming Cleopas kouba amana Ibungoda khumlak-i, “Houkhiba numit kharani asigi manungda thokkhiba thoudoksing asi khangdaba Jerusalemda thunglaba misi nahak khakta oiramgadra?”
19 Han frågade dem: "Vad då?" De svarade honom: "Det som har skett med Jesus från Nasaret, vilken var en profet, mäktig i gärningar och ord inför Gud och allt folket:
Maduda Ibungona makhoida hanglak-i, “Kari kari thoudok thokkhrabage?” Makhoina Ibungoda khumlak-i, “Thokkhibasing adu Nazareth-ki Jisugi maramdani. Mahak Tengban Mapu amadi misinggi mangda wahei amadi thabakta matik leiba Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichou amani.
20 huru nämligen våra överstepräster och rådsherrar hava utlämnat honom till att dömas till döden och hava korsfäst honom.
Adubu eikhoigi athoiba purohitsing amadi leingakpasingna mahakpu sibagi maral pinanaba khusinnakhi aduga makhoina mahakpu cross-thakta pang tingduna hatkhi.
21 Men vi hoppades att han var den som skulle förlossa Israel. Och likväl, till allt detta kommer att det redan är tredje dagen sedan detta skedde.
Eikhoinadi Israel-bu maning tamhanbigadaba misak adu Ibungomakni haina asha toujarambani! Pumnamaksing asi thokkhiba ngasina humni subani.
22 Men nu hava därjämte några av våra kvinnor gjort oss häpna; ty sedan de bittida på morgonen hade varit vid graven
Adugisu mathakta eikhoigi maraktagi nupi kharana ngasi ayuk nganta mongphamda chatluraga angakpa pao puduna halaktuna makhoina eikhoibu ngakhallare.
23 och icke funnit hans kropp, kommo de igen och sade att de till och med hade sett en änglasyn, och änglarna hade sagt att han levde.
Makhoina Ibungogi hakchang adu mangkhre, aduga makhoida ‘Jisu hinggatkhre’ haina hairakpa swarga dut ani thengnarak-i, haiduna eikhoida tamkhi.
24 Och när några av dem som voro. med oss gingo bort till graven, funno de det vara så som kvinnorna hade sagt, men honom själv sågo de icke."
Aduga eikhoigi maraktagi makhoi kharana madu yengnanabagidamak chatlubada nupising aduna haikhiba aduga chap manana ahangba mongpham adu thengnakhi adubu makhoina mahakpudi uba phangkhide.”
25 Då sade han till dem: "O, huru oförståndiga ären I icke och tröghjärtade till att tro på allt vad profeterna hava talat!
Maduda Jisuna makhoida hairak-i, “Nakhoisi kayada pangkhraba! Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichousingna hairambasing adu thajabada kayada thinthariba!
26 Måste icke Messias lida detta, för I att så ingå i sin härlighet?"
Christtana matik ma-ngal phangdringeigi mamangda awa anang pumnamaksingsi khaanggadaba nattabra? Christtana awa anang pumnamak asi khanglaga matik mangal phanggadaba nattabra?”
27 Och han begynte att genomgå Moses och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom.
Adudagi Jisuna Moses-ki lairik amadi Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichousinggi lairiktagi houraga mahak masamakki maramda puya pumnamakta hairibasing adu sandokna makhoida taklammi.
28 När de nu nalkades byn dit de voro på väg, ställde han sig som om han ville gå vidare.
Aduga makhoina chatliba khunggang adu naksillaklaba matamda, Jisuna mapham adudagi makha tana chatkhigadabagi matou makhoida utlammi.
29 Men de nödgade honom och sade: "Bliv kvar hos oss, ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan sitt slut." Då gick han ditin och stannade kvar hos dem.
Adubu makhoina Ibungoda kanna taksinduna haijakhi, “Numit asi thengjillakkhre, aduga mamsu mamsillakle, aduna eikhoiga loinana leiminnarasi.” Maduda Ibungona makhoiga loinana leiminnanaba changminnare.
30 Och när han nu låg till bords med dem, tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem.
Aduga Ibungona makhoiga loinana chaminnanaba phamthaba matamda, mahakna tal adu louraduna Tengban Mapubu thagatcharammi. Adudagi mahakna tal adu machet setladuna makhoida pirammi.
31 Därvid öppnades deras ögon, så att de kände igen honom. Men då försvann han ur deras åsyn.
Matam aduda makhoigi mamit pangthok-hallammi amasung makhoina Ibungobu sak khanglaklammi. Aduga Ibungona makhoigi mityengdagi mangkhirammi.
32 Och de sade till varandra: "Voro icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?"
Adudagi makhoi masel hainarak-i, “Mahakna lambida eikhoida wari saringei amadi Tengban Mapugi Puya eikhoida sandokna taklingei matamda eikhoida nunggi harao-nungaibana thankhidra?”
33 Och i samma stund stodo de upp och vände tillbaka till Jerusalem; och de funno där de elva församlade, så ock de andra som hade slutit sig till dem.
Adudagi makhoina khudak adumaktada hougattuna Jerusalemda amuk halakle. Amasung makhoina mapham aduda tung-inba taramathoi amadi makhoiga loinaramba ateising pulap tinnaramba thengnare.
34 Och dessa sade: "Herren är verkligen uppstånden, och han har visat sig för Simon."
Aduga makhoina, “Ibungo tasengnamak hinggatkhre amasung Simon-da uhanbikhre” haiba adu tare.
35 Då förtäljde de själva vad som hade skett på vägen, och huru han hade blivit igenkänd av dem, när han bröt brödet.
Adudagi makhoi aninasu lambida thokkhiba thoudoksing, amadi Ibungona tal thugaiba matam aduda makhoina kamdouna Ibungobu sak khanglakkhiba haibadu makhoida tamle.
36 Medan de nu talade härom, stod han själv mitt ibland dem och sade till dem: "Frid vare med eder.
Makhoi anina thoudoksing adu tamlingeimaktada, ikhang khanghoudana Ibungona makhoigi marakta leplare aduga mahakna makhoida hairak-i, “Nakhoida ingthaba leisanu.”
37 Då blevo de förfärade och uppfylldes av fruktan och trodde att det var en ande de sågo.
Maduda makhoina uribadu thawaini haina khanduna makhoi adukki matik kirammi.
38 Men han sade till dem: "Varför ären I så förskräckta, och varför uppstiga tvivel i edra hjärtan?
Adubu Ibungona makhoida hairak-i, “Nakhoina karigi aduk kiribano? Nakhoigi thamoida karigi chingnabasing asi laklibano?
39 Sen här mina händer och mina fötter, och sen att det är jag själv; ja, tagen på mig och sen. En ande har ju icke kött och ben, såsom I sen mig hava."
Eigi khut asida yeng-u! Eigi khong asida yeng-u! Eimakni. Eibu soktuna yengu, maramdi eina lu-tong panba nakhoina uriba asigumna thawaigidi lu-tong pande.”
40 Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter.
Mahakna masi haiduna makhoida mahakki makhut amadi makhong adu yenghallammi.
41 Men då de ännu icke trodde, för glädjes skull, utan allenast förundrade sig, sade han till dem: "Haven I här något att äta?"
Amasung makhoina haraobagi amadi ngakpagi maramna thajaba ngamdaduna leiringeida Ibungona makhoida hanglak-i, “Mapham asida nakhoigi karigumba chananabaga leibra?”
42 Då räckte de honom ett stycke stekt fisk och något av en honungskaka;
Maduda makhoina mangonda nga ayaiba machet ama pire,
43 och han tog det och åt därav i deras åsyn.
aduga mahakna madu louraduna makhoigi mamangda chare.
44 Och han sade till dem: "Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses' lag och hos profeterna och i psalmerna."
Adudagi Ibungona makhoida hairak-i, “Eina nakhoiga leiminnaringei matamda haikhiba wasing adu asimakni. Moseski Wayel Yathangda, Tengban Mapugi wa phongdokpibasinggi lairikta, amasung thagat iseigi lairikta eigi maramda hairamba wa khudingmak thungba tai.”
45 Därefter öppnade han deras sinnen, så att de förstodo skrifterna.
Adudagi makhoina Mapugi puya adu khangnanaba Ibungona makhoigi pukning hangdokpikhi.
46 Och han sade till dem: "Det är så skrivet, att Messias skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda,
Aduga Ibungona makhoida hairak-i, “Masi iduna leiribasing aduni: Christana awaba khaangba tai aduga humni suba numitta sibadagi hingatpa tai.
47 och att bättring till syndernas förlåtelse i hans namn skulle predikas bland alla folk, och först i Jerusalem.
Aduga Jerusalemdagi houduna phurup khudingmakta, paptagi pukning hongbagi amadi pap kokpibagi pao adu mahakki mingda sandokkadabani.
48 I kunnen vittna härom.
Nakhoina pumnamaksing asigi sakhini.
49 Och se, jag vill sända till eder vad min Fader har utlovat. Men I skolen stanna kvar här i staden, till dess I från höjden bliven beklädda med kraft."
Aduga Ipana wasakpikhiba adu eina nakhoida tharakkani. Adubu mathaklomdagi panggal aduna nakhoigi nathakta laktriba phaoba nakhoina sahar aduda ngaiduna leiyu.”
50 Sedan förde han dem ut till Betania; och där lyfte han upp sina händer och välsignade dem.
Adudagi Ibungona makhoibu Bethany phaoba chingbiraklaga khut thangattuna makhoibu yaipha-thoujal pibire.
51 Och medan han välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till himmelen.
Aduga Ibungona makhoibu yaipha-thoujal piringeida makhoibu thadoklamduna Ibungobu swargada pukhatkhre.
52 Då tillbådo de honom och vände sedan tillbaka till Jerusalem, uppfyllda av stor glädje.
Aduga makhoina Ibungobu khurumjaraga haraobana thanbaga loinanana Jerusalemda hankhirammi.
53 Och de voro sedan alltid i helgedomen och lovade Gud.
Amasung makhoina Mapugi Sanglenda makha tana leiduna Tengban Mapubu thagattuna leirammi. Amen.
