Lukas 23
1 Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.
And having risen, the whole company of them led him to Pilate.
2 Där begynte de anklaga honom och sade: "Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung."
And they began to accuse him, saying, We found this man perverting the nation, and forbidding to give tribute to Caesar, saying himself to be Christ, a king.
3 Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?" Han svarade honom och sade: "Du säger det själv."
And Pilate questioned him, saying, Are thou the king of the Jews? And having answered him, he said, Thou say.
4 Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: "Jag finner intet brottsligt hos denne man."
And Pilate said to the chief priests and the multitudes, I find nothing guilty in this man.
5 Då blevo de ännu ivrigare och sade: "Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit."
But they were emphatic, saying, He stirs up the people, teaching throughout all Judea, having begun from Galilee as far as here.
6 När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.
And when Pilate heard Galilee, he questioned if the man is a Galilean.
7 Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.
And when he perceived that he is from Herod's jurisdiction, he sent him to Herod, who was himself also in Jerusalem in these days.
8 När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.
Now when Herod saw Jesus, he was exceedingly glad, for he was wanting of a considerable time to see him, because of hearing many things about him, and he hoped to see some sign happening by him.
9 Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.
And he interrogated him in considerable words, but he answered him nothing.
10 Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.
And the chief priests and the scholars had stood, vehemently accusing him.
11 Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.
But Herod having disdained him with his soldiers, and having mocked him, having arraying him in a bright robe, he sent him back to Pilate.
12 Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.
And both Pilate and Herod became friends with each other on the same day, for they were formerly being at enmity toward themselves.
13 Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket
And Pilate having called together the chief priests, and the rulers, and the people,
14 och sade till dem: "I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.
said to them, Ye brought this man to me as turning away the people. And behold, I, having examined him before you, found nothing guilty in this man of what ye accuse against him.
15 Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.
But not even Herod, for I sent you back to him, and lo, nothing having been done by him is worthy of death.
16 Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom."
Therefore, having scourged I will release him.
Now he had need to release one man to them at every feast.
18 Då skriade hela hopen och sade: "Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös."
But they cried out all together, saying, Take away this man, and release to us Barabbas
19 (Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)
(a man who was cast into prison because of a certain insurrection that occurred in the city, and for murder).
20 Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.
Again therefore Pilate called out wanting to release Jesus,
21 Men de ropade emot honom: "Korsfäst, korsfäst honom!"
but they shouted, saying, Crucify, crucify him.
22 Då talade han till dem för tredje gången och frågade: "Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom."
And he said to them a third time, For what evil did this man do? I have found nothing guilty of death in him. I will therefore, having scourged, release him.
23 Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.
But they were relentless with loud voices demanding him to be crucified. And their voices and those of the chief priests prevailed.
24 Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.
And Pilate decreed their request to happen.
25 Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.
And he released the man who had been cast into prison because of insurrection and murder, whom they asked for, but he delivered Jesus to their will.
26 När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.
And when they led him away, having taken hold of a certain Simon, a Cyrenian coming from the countryside, they laid the cross on him to bring behind Jesus.
27 Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.
And a great multitude of the people followed him, and also of women who bewailed and lamented him.
28 Då vände Jesus sig om till dem och sade: "I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.
But having turning to them, Jesus said, Daughters of Jerusalem, weep not for me, instead weep for yourselves and for your children.
29 Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'
Because, behold, the days are coming, during which they will say, Blessed are the barren, and the bellies that gave no birth, and the breasts that did not suckle.
30 Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'
Then they will begin to say to the mountains, Fall on us, and to the hills, Cover us.
31 Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!"
Because if they do these things in the green tree, what will happen in the dry?
32 Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.
And two other men, malefactors, were also led with him to be executed.
33 Och när de hade kommit till den plats som kallades "Huvudskallen" korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
And when they came to the place called Skull, there they crucified him, and the malefactors, one at the right hand and the other at the left.
34 Men Jesus sade. "Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
And Jesus said, Father, forgive them, for they know not what they are doing. And dividing his garments, they cast a lot.
35 Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: "Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde."
And the people had stood watching. And also the rulers with them sneered, saying, He saved others. He should save himself, if this is the Christ, the chosen of God.
36 Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin
And the soldiers also mocked him, approaching, and bringing him vinegar,
37 och sade: "Är du judarnas konung, så hjälp dig själv."
and saying, If thou are the king of the Jews, save thyself.
38 Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: "Denne är judarnas konung."
And there was also an inscription over him written in letters, in Greek and Latin and Hebrew: THIS IS THE KING OF THE JEWS.
39 Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: "Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss."
And one of the malefactors who were hanged railed him, saying, If thou are the Christ, save thyself and us.
40 Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: "Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?
But the other man having answered, rebuking him, saying, Thou fear not even God, since thou are in the same condemnation?
41 Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort."
And we indeed justly, for we receive worthy of what we did, but this man did nothing amiss.
42 Sedan sade han: "Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike."
And he said to Jesus, Remember me, Lord, when thou come into thy kingdom.
43 Han svarade honom: "Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset."
And Jesus said to him, Truly I say to thee, today thou will be with me in the paradise.
44 Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,
And it was about the sixth hour, and darkness occurred over the whole land until the ninth hour.
45 i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.
And the sun was darkened, and the curtain of the temple was torn in the middle.
46 Och Jesus ropade med hög röst och sade: "Fader, i dina händer befaller jag min ande." Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.
And Jesus, having sounded out in a great voice, said, Father, into thy hands I entrust my spirit. And having said these things, he expired.
47 Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: "Så var då denne verkligen en rättfärdig man!"
And when the centurion saw that which happened, he glorified God, saying, Certainly this man was righteous.
48 Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.
And all the multitudes who came together to this scene, watching that which happened, turned back, beating their breasts.
49 Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.
And all his acquaintances, and the women who accompanied him from Galilee, had stood from afar, seeing these things.
50 Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,
And behold a man named Joseph, a council member, being a good and righteous man
51 som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.
(this man not having consented to their purpose and deed), was from Arimathaea, a city of the Jews, who also himself awaited the kingdom of God.
52 Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
This man having gone to Pilate, requested the body of Jesus.
53 Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.
And having taken it down, he wrapped it in linen, and laid it in a sepulcher cut in rock, of which no man was yet lain.
54 Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.
And the day was Preparation; sabbath was beginning.
55 Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.
And having followed closely, the women who were gathered to him out of Galilee, they saw the sepulcher, and how his body was laid.
56 Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.
And having returned, they prepared spices and ointments. And they indeed rested on the sabbath according to the commandment.
