Lukas 22
1 Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.
Misong loih angmathaih poih, tiah kawk ih, taeh thuh ai ih takaw caakhaih poih loe zoi boeh.
2 Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.
Kalen koek qaima hoi ca tarik kaminawk mah kaminawk zit o pongah, anih hum thaihaih loklam to pakrong o.
3 Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
To naah kami hatlai hnetto thungah kathum Iskariot, tiah ahmin kaom Judah ih palung thungah Setan akunh.
4 Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.
Juda loe kalen koek qaima hoi tempul ukkung angraengnawk khaeah caeh moe, nihcae khaeah Jesu angphat taakhaih loklam to a dueng.
5 Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.
Nihcae loe poeknawm o moe, anih to phoisa paek hanah palungdue o.
6 Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.
Nihcae khaeah lokkamhaih sak pacoengah, paroeai kaminawk om ai naah, nihcae khaeah Jesu paek thaihaih loklam to pakrong.
7 Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.
Taeh thuh ai ih takaw caakhaih poih phak naah loe, tuucaa to boh han angaih.
8 Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: "Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet."
To naah anih mah Piter hoi Johan khaeah, Caeh hoih loe, a caak o hanah, misong loih angmathaih poih to sah hoih, tiah a naa.
9 De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?"
Nihnik mah anih khaeah, Naa ah maw saksak han na koeh? tiah a dueng hoi.
10 Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.
Anih mah nihnik khaeah, Khenah, vangpui thung na kun hoi naah, tuidok hanah tuidue kasin kami maeto na hnu hoi tih; anih akunhaih im ah caeh hoih.
11 Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
Im tawnkung khaeah, Patukkung mah, ka hnukbang kaminawk hoi misong loihaih poih sak hanah ahmuen naa ah maw oh? tiah ang duengsak, tiah thui paeh.
12 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där."
To naah anih mah pathoep tangcae, kalen parai im ranui asom to na patuek tih, to ah duembuh caakhaih poih to sah hoih, tiah a naa.
13 Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
Nihnik caeh hoi naah, anih mah thuih ih lok baktih toengah a hnuk hoi: to ah misong loihaih poih to a sak hoi.
14 Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.
Atue phak naah anih loe, a hnukbang kaminawk hoi nawnto buhcaak hanah anghnut.
15 Och han sade till dem: "Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;
Anih mah nihcae khaeah, Patang ka khang ai naah hae taeh thuh ai ih takaw hae nangcae hoi nawnto caak han ka koeh.
16 ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike."
Kang thuih o, Sithaw prae ah akoephaih om ai karoek to, hae buh hae ka caa mak ai boeh, tiah a naa.
17 Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: "Tagen detta och delen eder emellan;
Anih mah boengloeng to lak moe, oephaih lawk a thuih, Hae hae la oh loe, amzet oh:
18 ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd."
kang thuih o, Sithaw mah siangpahrang ah ukhaih prae angzo ai karoek to, misurtui ka nae mak ai boeh, tiah a naa.
19 Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
Takaw to a lak, oephaih lawkthuih pacoengah, a aeh moe, nihcae khaeah paek, Hae loe nangcae han paek ih ka takpum ah oh: kai nang panoek o poe hanah hae tiah sah oh, tiah a naa.
20 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.
To baktih toengah takaw a caak o pacoengah, Boengloeng to a lak moe, Hae boengloeng loe nangcae han kalong, ka thii hoiah sak ih lokkamhaih kangtha ah oh.
21 Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.
Toe khenah, kai angphat taak han kami ih ban loe kai hoi nawnto caboi nuiah oh.
22 Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!"
Kami Capa loe lok khaeh tangcae baktih toengah ni caeh tih: toe anih angphat taak kami loe khosak bing! tiah a naa.
23 Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.
Mi mah maw hae baktih hmuen hae sah tih, tiah maeto hoi maeto ang dueng o.
24 En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
Mi maw kalen koekah om tih, tiah maeto hoi maeto lok angaekhaih doeh angmacae thungah oh.
25 Då sade han till dem: "Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.
Anih mah nihcae khaeah, Gentel siangpahrangnawk loe kaminawk nuiah ukhaih akaa to tawnh o; kaminawk nuiah akaa tawn kaminawk to khenzawnkung, tiah kawk o.
26 Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.
Toe nangcae loe to tiah om o hmah: nangcae thung ih kalen koek loe kanawk kue baktiah om nasoe; kalen koek loe toksahkung ah om nasoe.
27 Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --
Buhcaak han anghnu kami maw kalen kue, to tih ai boeh loe buh paek kami? Buhcaak han anghnu kami to len kue na ai maw? Toe kai loe nangcae thungah buh paek kami ah ni ka oh.
28 Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;
Pacuekhaih ka tongh naah, nangcae loe ka taengah om poe kami ah na oh o.
29 och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,
Siangpahrang ah Ka ukhaih prae caboi pongah buh na caak o moe, na naek o pacoengah, angraeng tangkhang nuiah anghnut moe, Israel acaeng hatlai hnettonawk lok na caek o thai hanah; Pa mah siangpahrang ah ukhaih prae maeto ang paek baktih toengah, nangcae han doeh ukhaih prae maeto kang paek o.
30 så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.
31 Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;
Angraeng mah, Simon, Simon, khenah, Nang loe Setan mah cang paset baktiah paset hanah koeh:
32 men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder."
toe na tanghaih amtimh han ai ah lawk kang thuih pae: nam laem let naah, nam nawkamyanawk to thapaek ah, tiah a naa.
33 Då sade han till honom: "Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden."
Toe anih mah Jesu khaeah, Angraeng, thongkrak moe, duek han om cadoeh, nang hoi nawnto caeh hanah kam sakcoek boeh, tiah a naa.
34 Men han svarade: "Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig."
Anih mah, Piter, kang thuih, vaihni aakhong ai naah, kang panoek ai, tiah vai thumto kai nang phat taak tih, tiah a naa.
35 Ytterligare sade han till dem: "När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?" De svarade: "Intet."
Anih mah nihcae khaeah, phoisa bawm, pasah hoi khokpanai sin ai ah kang patoeh o naah, kavawt kami na oh o maw? tiah a naa. To naah nihcae mah, Om ai tiah, a naa o.
36 Då sade han till dem: "Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.
Anih mah nihcae khaeah, Toe vaihi loe phoisa bawm tawn kami mah phoisa bawm to sin nasoe, to tiah pasah tawn kami mah doeh, pasah to sin nasoe: sumsen tawn ai kami loe a khukbuen to zaw nasoe loe, qan nasoe.
37 Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan"
Kang thuih o, Anih loe kazae kaminawk hoi kroek o hmaek, tiah tarik ih lok to ka nuiah akoep han oh: kai kawng tarik ih hmuen loe boeng boeh, tiah a naa.
38 Då sade de: "Herre, se här äro två svärd." Han svarade dem: "Det är nog."
A hnukbang kaminawk mah, khenah, Angraeng, haeah sumsen hnetto oh, tiah a naa o. Anih mah nihcae khaeah, Khawt boeh, tiah a naa.
39 Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.
A caehzong baktih toengah, anih loe Olive mae ah caeh; a hnukbang kaminawk doeh anih hnukah bang o toeng.
40 Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: "Bedjen att I icke mån komma i frestelse."
To ahmuen to a phak o naah, anih mah nihcae khaeah, Pacuekhaih thungah na kun o han ai ah lawkthui oh, tiah a naa.
41 Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad
Anih loe thlung hoi vah moe, phak ih ahmuen setto kangthla ah caeh moe, khokkhu cang krawn hoiah lawkthuih,
42 och sade: "Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din."
Pa, na koeh nahaeloe, hae boengloeng hae kai khae hoiah takhoe ving ah: toe ka koehhaih baktih na ai ah, na koehhaih baktiah om nasoe, tiah a naa.
43 Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.
To naah van hoiah van kami maeto anih khaeah amtueng pae moe, Anih to thapaek.
44 Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
Anih loe paroeai kana pauephaih hoiah oh moe, palungthin tang hoi lawk a thuih: to pacoengah anih ih angsatui loe athii baktiah long ah ca.
45 När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.
Lawk a thuih pacoengah angthawk moe, a hnukbang kaminawk khaeah caeh, to naah palungset hoiah ka-iip nihcae to a hnuk,
46 Då sade han till dem: "Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse."
Anih mah nihcae khaeah, Tikhoe na iih o loe? Angthawk oh loe, lawkthui oh, to tih ai nahaeloe pacuekhaih thungah na kun o moeng tih, tiah a naa.
47 Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.
Lawk a thuih li naah, khenah, paroeai kaminawk angzoh o, kami hatlai hnetto thungah Judah, tiah kawk ih kami loe nihcae hma ah caeh moe, Jesu to mok hanah a taengah anghnaih.
48 Men Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"
Toe Jesu mah anih khaeah, Judah, mokhaih hoiah maw Kami Capa to nang phat taak? tiah a naa.
49 Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: "Herre, skola vi hugga till med svärd?"
A taengah kaom kaminawk mah hnuk o naah, anih khaeah, Angraeng, sumsen hoi takroek o si maw? tiah a naa o.
50 Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.
Nihcae thung ih maeto mah kalen koek qaima tamna ih, bantang naa to takroek pae pat.
51 Då svarade Jesus och sade: "Låten det gå så långt." Och han rörde vid hans öra och helade honom.
Jesu mah, Khawt boeh, tiah a naa. Anih mah to kami ih naa to sui pae moe, anih to ngan a tuisak.
52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.
To pacoengah Jesu mah anih khaeah angzo kalen koek qaima, tempul khenzawnkung angraengnawk hoi kacoehtanawk khaeah, Kamqu naeh han ih baktiah maw, sumsen hoi thingboeng hoiah nang zoh o?
53 Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt."
Ni thokkruek nangcae hoi nawnto tempul thungah ka oh naah loe nang naeh o ai bae: toe hae loe khoving thacakhaih hoi nangcae ih atue roe boeh ni, tiah a naa.
54 Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.
Anih to naeh o moe, kalen koek qaima im ah caeh o haih. Toe Piter loe kangthla hoiah patom.
55 Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.
Nihcae loe impui thungah nawnto anghnut o moe, hmai angawt o; to naah Piter doeh nihcae salakah anghnut toeng.
56 Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: "Också denne var med honom.
Anih hmai kungah anghnut naah, tamna nongpata maeto mah Piter to hnuk, mikhmai ah khet moe, Hae kami doeh Anih hoi nawnto kaom kami ni, tiah a naa.
57 Men han nekade och sade: "Kvinna, jag känner honom icke."
Toe Piter mah Anih to angphat taak, Nongpata, Anih to ka panoek ai, tiah a naa.
58 Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: "Också du är en av dem." Men Petrus svarade: "Nej, det är jag icke."
Nawnetta oh pacoengah kalah maeto mah anih to hnuk, Nang doeh nihcae thung ih kami maeto ah ni na oh toeng, tiah a naa. Piter mah, Kai loe nihcae thung ih kami na ai ni, tiah a naa.
59 Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: "Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé."
Atue maeto akra pacoengah, kalah kami maeto bae mah, Tangtang ni hae kami doeh Anih hoi nawnto kaom kami ah oh: anih loe Kalili kami ni, tiah a naa.
60 Då svarade Petrus: "Jag förstår icke vad du menar." Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.
Piter mah, Na thuih ih lok to ka panoek ai, tiah a naa. Akra ai, anih lok thuih li naah, aakhong roep.
61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig."
Angraeng loe angqoi moe, Piter to khet. Angraeng mah anih khaeah, Aakhong ai naah, vai thumto kai nang phat taak tih, tiah thuih ih lok to Piter mah poek.
62 Och han gick ut och grät bitterligen.
To pongah Piter loe tasa bangah caeh moe, palungnat loiah qah.
63 Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.
Jesu naeh kaminawk mah, Anih to pahnui o thuih moe, boh o.
64 De höljde över honom och frågade honom och sade: "Profetera: vem var det som slog dig?"
A mik to zaeng pae o khoep moe, mikhmai ah thong o, Nang bop kami loe mi maw? Thui ah, tiah a naa o.
65 Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.
Kalah loknawk hoiah doeh Anih kasae to thuih o.
66 Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd
Khodai naah loe, rangpui kacoehtanawk, kalen koek qaima hoi ca tarik kaminawk nawnto amkhueng o, lokcaek kaminawk hma ah anih to hoih o,
67 och sade: "Är du Messias, så säg oss det." Men han svarade dem: "Om jag säger eder det, så tron I det icke.
nang loe Kri maw, na thui ah, tiah a naa o. Anih mah nihcae khaeah, Kang thuih o cadoeh, na tang o mak ai:
68 Och om jag frågar, så svaren I icke.
lok kang dueng o cadoeh, nang pathim o thai mak ai, kai doeh nang prawt o mak ai.
69 Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida."
Vaihi hoi kamtong Kami Capa loe thacak Sithaw bantang bangah anghnu tih boeh, tiah a naa.
70 Då sade de alla: "Så är du då Guds Son?" Han svarade dem: "I sägen det själva, att jag är det."
To naah nihcae boih mah, To tih nahaeloe nang loe Sithaw Capa ah maw na oh? tiah a naa o. Anih mah nihcae khaeah, Kai loe na thuih o ih baktih toengah ka oh, tiah a naa.
71 Då sade de: "Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun."
To naah nihcae mah, Aicae han tih kalah hnukung maw angai vop? Angmah ih pakha hoi tacawt lok to a thaih o boih boeh hae loe, tiah a thuih o.
