Lukas 22
1 Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.
Ba he inton u bredi wa ana sa na, a ti whewhre, wa ba you ndi ngan u za.
2 Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.
Bi ninkon bi tu du Irji, baba bi han be, ba susun da tre nitu bawu Yesu, ni ki basi klu sissri ba ndji.
3 Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
Ibrji a ri ni Yahuza Iskariyoti, iri ni mi mri koh ma tso.
4 Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.
Yahuda a hi ninkon bi toh ndu Irji, biwa ba yah ndji kpatsri, wawu ni vu Yesu no ba.
5 Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.
U ba ngyiri ni wu, nda no nklen
6 Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.
Wa kpa nyime, da wa nkon wa ani vu noba ni nton wa indji bana he na.
7 Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.
Ivi u gah u za, naki ba ti gan u hay ikru wu ton yin.
8 Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: "Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet."
Yesu a ton Bitrus mba Yohana, da tre, Hi ndi mla bubu biri u ton yin, du ta ri.
9 De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?"
Ba mye, ni nsten wu son ki hi mla bubu ati?
10 Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.
A ka sah ni bawu, inde bi ri nimi gbu'a, bi tsra nio ndji a nji iriman. Hu hi ri nimi koh wa ani ri.
11 Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
Hla ni ndji u koh, ndi mala, tre mikoh bi tsri he ni ntsen, wa mi ribi ri ni mri koh mu?
12 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där."
Ani tsro yi kikle ko u koshu, wa ba mla ti ye bika mla ti ni mun.
13 Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
U ba hi da toh ikpe a he naki. Baka mla bubu u tan bredi wa ana sa na.
14 Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.
Da inton ati wa ka sun ni mri koh ma.
15 Och han sade till dem: "Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;
Wa a hla ni bawu, mi you suron ndi mi tan bredi wa ana sa na ni yi, ri ni yah.
16 ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike."
Naki mi hla yiwu, mi na la tan bredi ni yi na, se ba mla wu ti ni koh Irji.
17 Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: "Tagen detta och delen eder emellan;
Yesu ban gbaju'a da ngyiri nda tre kpa wayi, gaa ni kpambi.
18 ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd."
Naki mi si hla yiwu mi na la so mma klo kunkro na, se koh Irji ye.
19 Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
A ban bredi'a nda ngyiri, nda mere no ba nda tre wayi yi nma kpa mu, wa ba no don biyi, bita ti nayi ndi ta ri mre mu.
20 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.
A ban gbaju'a ni kogon bredi, iwa yi a si sa tre'a, a yi mu wa ba kahle don biyi.
21 Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.
Bi ka mla yah indji wa ani vu noba, a he nime ni tu tebru.
22 Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!"
Naki Ivren Ndji hi gbigbi na ba tre, Iyah ndi kima wa ani vu noba.
23 Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.
Baka lunde nda ni mye kpa mba, ahi nha ni mi mbu wa ani tie kpe mba.
24 En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
Ba lu si sen nyu ni kpa mba, nitu ninkon u shu.
25 Då sade han till dem: "Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.
A hla ni bawu, bi tu chu baba ndji biwa bana toh Irji na, ba tsro gbengblen mba, bari ba he ni gbengblen nitu mba, ba you ba ndi bi mulki ni daraja.
26 Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.
Du na he naki ni yi na, naki du ndji wa a ninkonni yi du he na vivren tsitsa, indji wa a zan yi ka he na u tindu.
27 Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --
A hi nha a hi ninkon, wa a sun ni tebru, ko a wa a si tie ndu'a? Ana wa a sun nitu tebru na? Naki me na ndji u tie ndu ni mi mbi.
28 Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;
Naki biyi bi he ni mie ni mi tsra
29 och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,
Mi no yi mulki na wa Tie mu a ne.
30 så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.
Bi ri ndi so ni tebru u mulki, bi sun ni koh mu, ndi ta blatre ni lbe tso u Israila.
31 Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;
Siman, Siman, mla zren me tie, ibrji a wa inton wa ani yre u na alkama.
32 men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder."
Naki ba si bre ni wu, du you suron me du na joku na, inde wu kma ye wu ka tre trre ndindi ma wa ani no mri vayi me gbengblen.
33 Då sade han till honom: "Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden."
Bitrus a hla wu Bachi mi he ni mereu hu hi ni brusuna mba kyu.
34 Men han svarade: "Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig."
Yesu ka sa ni wu ni hla wu Bitrus, kafi du gba tbu luwa nkpu tra u kpatron ndi wu na toh me na.
35 Ytterligare sade han till dem: "När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?" De svarade: "Intet."
Yesu ka hla ni bawu, inton wa mi ton yi hama ni bu ko go ple, ko lagban zah, ibi ka wa kpie hama? U baka trre ndi a'a.
36 Då sade han till dem: "Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.
Ama zizan'a, i wa a he ni mbu ka ban ni igople. Ndji wa ana he ni inji ngban na, ka ban klon ma le nd le ri.
37 Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan"
Naki mi hla yiwu, ikpie wa ba nha nitu mu ani he naki, ba bla you na bi la tre, ikpei wa ba tre ni tumu a he naki.
38 Då sade de: "Herre, se här äro två svärd." Han svarade dem: "Det är nog."
U ba tre, “Bachi, iyah, ngye inji ngban hari, wa a tre da tsra nu
39 Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.
Da ba ri la u yalu kle, Yesu a hi na ani tie chachuu hi ni ngbulu Zaitun, se mri koh ma ba hu.
40 Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: "Bedjen att I icke mån komma i frestelse."
Da baka kai niki, waka hla bawu, ta bre Irji don du yi ri ni mi lah tre na.
41 Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad
A kaba don da ch'bi, nda kukyu ngbarju nda bre,
42 och sade: "Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din."
Nda tre, Bachi, inde wu kpa nyime wu ka ban gbarju i rju ni mu.
43 Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.
Se Maleka ni shu ye niwu nda no gbengblen suron.
44 Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
Ahe nimi iyah kpukpo me, a you ni bre, hra ikrji ma ni grji na gble yi.
45 När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.
A lunde ni bre ma, da ye ni mri koh, da ye toh ba basi kruna don ani lo ba suron.
46 Då sade han till dem: "Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse."
Wa a mye ba a ngye sa bi si kruna? Lunde ndi bre du yina ri ni yah na.
47 Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.
A he ni mi tre, se ga gbugbu ndji ba ye baba Yahuda iri ni mi mri koh ma tso'a, nda ye whewhrre ni Yesu nda hlan vu.
48 Men Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"
Ni ki Yesu ka tre, Yahuda, wu ban Vren Ndji no ni hlan vu?
49 Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: "Herre, skola vi hugga till med svärd?"
U biwa ba krju Yesu you ni tsutsu, ba toh ikpie wa si zren, nda tre, Bachi ki tsen ni inji ngba?
50 Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.
Iri ni mi mri koh ma a chu nji nda yba iton ninkon bi nha be u woh ko ri.
51 Då svarade Jesus och sade: "Låten det gå så långt." Och han rörde vid hans öra och helade honom.
U Yesu ka tre, a tsra naki da taba iton nda wakar ni wu.”
52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.
Yesu tre ni tie ndu ni koh Irji, ni bi gben ni koh Irji baba chiche ndji ba, wa ba you ni koh shishi bi rju na bi ye vu ndji u ybi, ni ba nji ngban ni kpala?
53 Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt."
Ni wa mi na he ni yi ni tra Irji, bina vu me na, zizan a nton mbi ni gbengblen u bu.
54 Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.
Ba vu nda nji nda hi, ba nji hi ni koh ba, u Bitrus ka ta hu ni gbugban mu.
55 Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.
Niki baka muh lu ni tsutsu ra, nda ku sun niki wawu mbawu, Bitrus a sun ni tsutsu mba.
56 Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: "Också denne var med honom.
Sei wa ri a toh a sun ni kpan lu'a, nda you shishi ni wu, nda tre ndji yi ba he mbawu.”
57 Men han nekade och sade: "Kvinna, jag känner honom icke."
U Bitrus a kpa tron, nda tre iwa mi na toh na.”
58 Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: "Också du är en av dem." Men Petrus svarade: "Nej, det är jag icke."
Vi toh fi me yi, u ndji ri ka toh nda tre, wu mewu he ni mi mba. Bitrus tre ndi, “Ana me na.”
59 Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: "Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé."
Intonri hi, i ndji ri a kama nda la tre, njanji ndji yi ahe ni wu, a vren Galili.
60 Då svarade Petrus: "Jag förstår icke vad du menar." Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.
Bitrus a tre, ndi mi na toh kpie wa asi tre na, nda asi he ni mi tre u gbah lu tbi.
61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig."
A kma u Bachi ka yah Bitrus. Se Bitrus ka ri mre ikpie wa Bachi tre'a, se a hla niwu, kafi du gbah du tbi luwa, u kpa tron nkpu tra ndi wu wu na toh me na.
62 Och han gick ut och grät bitterligen.
Da Bitrus rju nda yi u'lo suron.
63 Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.
Se ndji bi wa ba troh baba Yesu ba ka zah wu da tsi me.
64 De höljde över honom och frågade honom och sade: "Profetera: vem var det som slog dig?"
Da baka kawu shishi, nda mye hla tawu a nha wru'u?
65 Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.
Ba ka tre trre u nanye, ni meme tre ni Yesu.
66 Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd
Da imble kpan u chiche ndji baka ka bi baba bi toh ndu Irji, baba bi nha lbe se da nji'u hi ni bi tuchu, baba bi ninkon bari.
67 och sade: "Är du Messias, så säg oss det." Men han svarade dem: "Om jag säger eder det, så tron I det icke.
Da tre hla ni tawu a wuyi wu Almasihu'a” wa a hla ni bawu ko mi hla yiwu, bina kpanyime na,
68 Och om jag frågar, så svaren I icke.
Inde mi ye yi, bi na kasa ni muh na.
69 Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida."
Aman ni ko shishi, Ivren Indji ni sun ni woh ko ri u gbengblen Irji.
70 Då sade de alla: "Så är du då Guds Son?" Han svarade dem: "I sägen det själva, att jag är det."
Ba ka tre, u u” Vren Irji? Se Yesu ka kasa ni bawu ikpie wa bi tre a me yi.
71 Då sade de: "Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun."
Ba tre don ngye ki si wa shaida? Kita ni tu mbu ki woh ni nyu ma.”
