Lukas 21
1 Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
Kana ano Hram o Isus dičhola sa e barvalen sar čhuven daro ani hramsko riznica,
2 Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
dikhlja i jekha čora udovica sar čhuta duj emcikne pare.
3 Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
Tegani vaćarda: “Čače, vaćarav tumenđe, kaja čori udovica čhuta pobut savorendar!
4 Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
Golese kaj savore lendar čhute so sasa len pobut, al voj gija čori, dija sa so sasa la.”
5 Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
Kana nesave sikade lije te vaćaren taro Hram kaj si lačhardo lačhe barencar thaj ukrasurencar save e manuša dije e Devlese, o Isus vaćarda:
6 "Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
“Ka avol o vreme, tare sa kava so dičhen, ni ka ačhol ni bar po bar. Sa ka avol rušimo.”
7 Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
Tegani e sikade pučlje le: “Učitelju, kana ka avol gova? Save znakosa ka sikadol gova so ka avol?”
8 Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
O Isus phenda: “Aračhen tumen ma te aven xoxade! Golese kaj but ka aven ane mingro alav i ka phenen pese: ‘Me sem o Mesija,’ thaj: ‘Avilo o vreme!’ Ma pačan ane lende!
9 Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
A kana ka šunen za ko maripe thaj pobune, ma daran! Golese so sa gova trubul te avol, al o krajo ni ka avol sigate.”
10 Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
Tegani o Isus vaćarda lenđe: “Ka uštol o narodo po narodo thaj o carstvo po carstvo.
11 och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
Ke but thana ka tresil pe i phuv thaj ka avol bokhalipe thaj nasvalipe. Ka aven bare znakura ko nebo savendar e manuša ka pherdon dar.
12 Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
Al angleder sa golestar ka dolen tumen thaj ka traden tumen. Ka den tumen ke sudije e sinagogenđe thaj ka phanden tumen ano phanglipe. Ka inđaren tumen angle carura thaj angle vladara golese so sen mingre sikade.
13 Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
Kava ka avol tumenđe te bi vaćarena lenđe mandar.
14 Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
Ma daran so ka phenen kana ka trubul te branin tumen.
15 Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
Golese so ka dav tumen lafura thaj mudrost savaće našti te protivil pe thaj te suprostavil pe nijekh manuš.
16 I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
Ka izden tumen i tumare dada, tumare deja, tumare phrala, tumare pašutne thaj e amala. Nesaven tumendar ka mudaren.
17 Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
Savore ka mrzin tumen golese so sen mingre sikade.
18 Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
Al ni o bal tumare šorestar ni ka perol.
19 Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
Ma ačhen te pačan ane mande, pa ka avol tumen džuvdipe bizo meripe.”
20 Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
O Isus vadži vaćarda: “Kana ka dičhen kaj si o Jerusalim opkolimo e vojskasa, te džanen kaj avilo o vreme te avol gova foro pusto.
21 Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
Tegani e manuša save si tari Judeja, nek našen ke bregura. Al e manuša save si taro Jerusalim, nek ikljen avral thaj kola save si avral, ma te irin pe ane leste.
22 Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
Golese kaj ane gola đivesa ka avol e Devlesi kazna, savasa ka pherdol sa kova so si pisimo ano Sveto lil.
23 Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
Al pharo e khamnjenđe thaj kolenđe save den čuči ane gola đivesa! Golese kaj ka avol baro bilačhipe ki phuv thaj bari holi pe kala manuša.
24 Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
Von ka mudaren kale manušen e oštrone mačosa thaj ka inđaren len ano phanglipe maškare sa e manuša ki phuv. Thaj o Jerusalim ka uštaven e manuša save ni džanen e Devlese sa dok ni načhol o vreme lengo.”
25 Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
O Isus vadži vaćarda: “Ka aven e znakura ano kham thaj ano čhon thaj ane čerenja. Ki phuv e manuša ni ka džanen so te ćeren tari dar golese so o more thaj e talasura ka šundon but.
26 då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
E manuša ka meren tari dar thaj taro ađućaripe so ka avol e svetosa, golese kaj e zora e nebose ka tresin pe.
27 Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
Tegani ka dičhen man, e Čhave e manušese, sar avav pe oblakura e zuralimasa thaj ani bari slava.
28 Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
Kana ka lol te avol gova, ušten thaj vazden tumare šore, golese kaj tumaro Osloboditelji avol tumende.”
29 Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
Tegani o Isus vaćarda lenđe kaja paramič: “Dičhen pi smokva thaj sa e kašta!
30 När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
Kana dičhen kaj ikljen e luluđa lenđe, džanen kaj paše si o milaj.
31 Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
Gijate i tumen, kana ka dičhen kaj sa avol gija sar so phendem, džanen kaj si paše o Carstvo e Devleso.
32 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
Čače vaćarav tumenđe, kaj kaja generacija ni ka načhol dok sa kava ni avol.
33 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
O nebo thaj i phuv ka načhen, al mingre lafura ni ka načhen.”
34 Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
Pale gova o Isus vaćarda: “Aračhen tumen ma tumare ile te aven opteretime ano halanipe, matipe thaj ane brige kale svetose thaj ma gova đive te resol tumen tari jekh drom.
35 ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
Golese so ka avol sar zamka pe sa e manuša so živin pi kaja phuv.
36 Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
Golese aven džungade sa o vreme thaj molin tumen te bi šaj crdena tumen tare sa o bilačhipe so trubul te avol, thaj te ačhen bizi ladž ano radujipe angle mande, anglo Čhavo e manušeso.”
37 Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
O Isus svako đive sikada ano Hram a ki rat suta ko Maslinsko brego.
38 Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
Thaj sa e manuša avena tari sabalin ke leste ano Hram te šunen le.
