< Lukas 21 >

1 Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
A NANA ae la ia, a ike i ka poe waiwai e hoolei ana i ka lakou mau makana iloko o ka waihona kala.
2 Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
A ike ae la ia i kekahi wahinekanemake ilihune, e hoolei ana i na lepeta elua iloko.
3 Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
A olelo mai la ia, He oiaio ka'u e olelo aku nei ia oukou, ua oi aku ka mea a keia wahinekanemake ilihune i hoolei ai iloko mamua o ka lakou a pau.
4 Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
No ka mea, o lakou nei a pau, ua hoolei i kauwahi o ko lakou waiwai nui iwaena o na makana no ke Akua; aka, o keia wahine, ua hoolei pau loa iloko i kana mea hoi e ola'i.
5 Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
A i ka olelo ana o kekahi poe no ka luakini, i ka hoonaniia me na pohaku maikai, a me na mohai, i mai la oia,
6 "Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
E hiki mai ana na la e hoohioloia'i keia mau mea a oukou e ike nei, aole e koe kekahi pohaku maluna iho o kekahi pohaku.
7 Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
Alaila ninau aku la lakou ia ia, i aku la, E ke Kumu, ahea la uanei e hiki mai ai ia mau mea? a heaha hoi ka hoailona o ko lakou hiki ana mai?
8 Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
A olelo mai la ia, E malama o puni oukou; no ka mea, he nui ka poe e hele mai ana ma ko'u inoa, e olelo ana, Owau no ia; a e kokoke mai nei ka manawa: mai hahai aku hoi oukou ia lakou.
9 Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
A i ka wa e lohe ai oukou i na kaua, a me ka haunaele ana, mai hopohopo oukou; no ka mea, aole e ole ka hiki o ana o ia mau mem; aka, aole kokoke mai ka pau ana.
10 Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
Olelo mai la oia ia lakou, Alaila e ku e mai kekahi lahuikanaka i kekahi lahuikanaka, a o kekahi aupuni i kekahi aupuni.
11 och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
E hiki mai ana no na olai nui i kela wahi a i keia wahi, a me na kau wi, a me na mai; a e ikeia'ku hoi na mea makau a me na hoailona nui ma ka lani.
12 Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
Aka, mamua o ua mau mea la, e lalau ko lakou mau lima ia oukou, a e hoomaau lakou, a o haawi aku ia oukou i na halehalawai, a iloko o na halepaahao, a e kaiia ku oukou imua o na'lii a me na kiaaina no ko'u inoa.
13 Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
A e lilo ana ia mea no oukou i mea e hoike ai.
14 Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
Nolaila e waiho i keia iloko o ko oukou mau naau, aole e manao mua i ka oukou mea e olelo ai.
15 Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
No ka mea, e haawi aku au i waha no oukou a me ke akamai, aole e hiki i ko oukou poe enemi a pau ke hoopohala, aole hoi ke pale ae.
16 I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
A e kumakaiaia'ku no hoi oukou e na makua, a me na hoahanau, a me na hanauna, a me na makamaka: a e pepehi mai lakou i kekahi poe o oukou a make.
17 Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
A e inainaia mai oukou e na mea a pau no ko'u inoa.
18 Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
Aole hoi e lilo ke oho hookahi o ko oukou poo.
19 Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
Me ke ahonui e malama ai oukou i ko oukou mau uhane.
20 Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
A i ka wa e ike ai oukou, ia Ierusalema e hoopuniia e na kaua, alaila e ike oukou, ua kokoke mai kona neoneo ana.
21 Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
Alaila o ka poe ma Iudea, e holo lakou i na mauna; a o ka poe maloko ona, e holo lakou mawaho; a o ka poe ma na aina, mai komo lakou iloko ona.
22 Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
No ka mea, o na la ia e hoopaiia'i, a e ko ai hoi na mea a pau i palapalaia.
23 Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
Auwe hoi ka poe wahine hapai, a me ka poe hanai waiu ia mau la! no ka mea, e nui ana ka poino maluna o ka aina a me ka huhu i keia lahuikanaka.
24 Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
A e haule no lakou i ka pahi kaua, a e lawe pio ia'ku lakou i na aina a pau; a e hehiia auanei o Ierusalema ilalo e na kanaka e, a pau aku na manawa o ko na aina e.
25 Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
A e ikeia'ku hoi na hoailona ma ka la, a ma ka mahina, a ma na hoku; a maluna o ka honua hoi ka pilikia ana o na lahuikanaka, me ka pilihua; e haalulu ana ke kai a me ke kupikipikio.
26 då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
E maule no hoi na kanaka, i ka makau a me ka manao ana i na mea e hiki mai ana maluna iho o ka honua; no ka mea, e hoonaueia'na na mea mana o ka lani.
27 Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
Alaila e ike ai lakou i ke Keiki a ke kanaka e hele mai ana maluna iho o kekahi ao, me ka mana, a me ka nani nui.
28 Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
A i ka hoomakaia'na o ua mau mea la, alaila e nana ae oukou e ea ae hoi i ko oukou mau poo; no ka mea, ua kokoke mai ko oukou ola.
29 Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
A olelo mai la oia i ka olelonane ia lakou; E hoomanao oukou i ka laau fiku, a me na laau a pau.
30 När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
I ka wa e ike ai oukou i ko lakou muo ana'e, alaila ike no oukou ua kokoke mai ka makalii.
31 Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
Pela hoi oukou, i ka wa e ike ai oukou i ka hiki ana mai o ia mau mea, e manaoio oukou ua kokoke mai no ke aupuni o ke Akua.
32 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
He oiaio ka'u e olelo aku nei ia oukou, aole e hala keia hanauna mamua o ka hooko ana o ia mau mea a pau.
33 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
E lilo no ka lani, a me ka honua; aka, o ka'u mau olelo, aole loa ia e lilo.
34 Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
E malama hoi oukou ia oukou iho, o kaumaha auanei ko oukou mau naau i ka uhauha ana, a me ka ona ana, a me ka manao ana ma keia ao, o kau mai hoi ua la la maluna iho o oukou, me ka manao ole ia'ku.
35 ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
No ka mea, e kau mai ana ia me he pahele la maluna o ka poe a pau e nono ana maluna o ka honua a pau.
36 Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
Nolaila e kiai oukou me ka pule i kola manawa a i keia manawa, i manaoia mai oukou e pono ke pakele ia mau mea a pau e Kau mai ana, a e ku hoi imua o ke Keiki a ke kanaka.
37 Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
A i na ao, e ao ana no ia maloko o ka luakini; a i na po, hele ae la no ia a noho ma ka mauna i kapaia o Oliveta.
38 Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
A i ke kakahiaka, hele mai la na kanaka io na la iloko o ka luakini, e hoolohe ia ia.

< Lukas 21 >