Lukas 2
1 Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.
Matam aduda Rome-na panba leibak punamakta mikok thinabagidamak Caesar Augustus-na yathang ama thokkhi.
2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.
Masigi ahanba mikok thiba asi Quirinius-na Syria-gi leingak mapu oiringei matamda thokkhibani.
3 Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.
Matam aduda mipum khudingmakna masa masagi hourakpham saharda maming ikhatnaba chatnarammi.
4 Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,
Aduga Joseph-su David ningthougi charon-suron oiba maramna Galilee-gi Nazareth sahar thadoktuna Judea-da leiba David ningthougi sahar Bethlehemda chatlammi.
5 för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.
Amasung mahakka luhongnabagidamak waroinakhrabi Mary-ga loinana mahakna mapham aduda ming ikhatnabagidmak chatminnarammi. Mary mirollibini.
6 Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.
Aduga makhoina Bethlehem-da leiringeida Mary-gi angang unabagi matam adu yousillakle.
7 Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.
Aduga mahakna mahakki ahanba machanupa ama pokle. Amasung mahakna angang adubu phina yomsinbiraga sabam amada hiphallammi, maramdi makhoina mithungsang aduda leinanaba mapham amata phanglamde.
8 I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.
Lamdam adumaktada yaosenba kharana ahing aduda loubuk lamhangsingda makhoigi yao sanggusing sennaduna leirammi.
9 Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.
Adudagi ikhang khanghoudana Mapu Ibungogi dut amana makhoigi mamangda thoraklammi amasung Mapu Ibungogi matik mangalna makhoigi akoibada ngallammi. Maduda makhoi adukki matik kirammi.
10 Men ängeln sade till dem: "Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.
Adubu swarga dut aduna makhoida hairak-i, “Kiganu! Eina mi pumnamakki oigadaba yamna harao nungngaibagi aphaba pao nakhoida purakli.
11 Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.
Ngasigi numitta David-ki saharda nakhoigi kanbiba mapu pokle; mahakti Ibungo Christtani.
12 Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba."
Aduga khudam asigi mapanna nakhoina mahakpu khanggani; madudi phina yomsillaba angang ama sabamda hiplamba nakhoina thengnagani.”
13 I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:
Aduga ikhang khanghoudana swarga dut aduga loinana masing yamlaba swarga dut kanglup ama thoraktuna Tengban Mapubu thagatladuna hairak-i,
14 "Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!"
“Oirare wangthoiraba swargada, Tengban Mapugi maphamda matik mangal, aduga pibire malemda, magi apenba oiriba misinggi mathakta ingthaba!”
15 När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss."
Adudagi swarga dutsing aduna makhoibu thadoktuna swargada amuk kakhrabada, makhoi masel amaga amaga hainarak-i, “Houjik eikhoina Bethlehem-da chattuna Mapu Ibungona eikhoida hairamba thokkhraba thoudok adu yenglusi.”
16 Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.
Adudagi makhoina thunamak lakle amasung Mary amadi Joseph-pu phangjaduna sabamda hipliba angang adubu uba phangjare.
17 Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.
Amasung yao senbasing aduna angang adubu uraba matungda swarga dut aduna angang adugi maramda hairambasing adu Mary amadi Joseph-ta tamle.
18 Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.
Aduga yaosenbasing aduna tambadu tabada tariba pumnamak ingak ngakkhi.
19 Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.
Adubu Mary-nadi masi pumnamaksing asi ningsingjadunata leijakhi amasung thoudoksing adugi maramda munna wakhal toujakhi.
20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.
Aduga yaosenbasing aduna makhoida hairamba aduga chap mannana, makhoina takhiba amadi ukhiba pumnamaksing adugidamak Tengban Mapubu matik mangal pijaduna amadi thagatchaduna hankhirammi.
21 När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.
Numit nipanni subada, angang adugi un kakpa matam laklabada, mahakna pibuknungda mitamdringei mamangda swarga dut aduna thollambagumna mahakki maming Jisu haina tholle.
22 Och när deras reningsdagar hade gått till ända, de som voro föreskrivna i Moses' lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära honom fram inför Herren,
Adudagi Moses-ki wayel yathang matung-inna makhoigi sengdokpagi thouram pangthoknaba matam adu laklammi. Aduga Joseph amadi Mary-na Jisubu Mapu Ibungoda katchanabagidamak Jerusalem-da puraklammi.
23 enligt den föreskriften i Herrens lag, att "allt mankön som öppnar moderlivet skall räknas såsom helgat åt Herren",
Madu Mapu Ibungogi wayel yathangda ikhiba, “Ahanba pokpa machanupa khudingmak MAPU IBUNGO-gidamak tonganna khaidoktuna thamjagadabani” haiba adugi matung-innani.
24 så ock för att offra "ett par duvor eller två unga turturduvor", såsom stadgat var i Herrens lag.
Aduga makhoina Mapu Ibungogi wayel yathang matung-inna lamkhunu pungba ama nattraga khunu macha ani iratpot oina katnanabagidamaktasu chatlammi.
25 I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.
Matam aduda Simeon kouba achumba chatpa, Mapu Ibungobu chetna ningjaba nupa ama Jerusalem-da leirammi. Mahakna Israel-bu kanbigadaba adubu khourangna ngaijaduna leirammi. Aduga Thawai Asengbana mahakka loinarammi.
26 Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.
Amasung Mapu Ibungona wasakpikhraba Christta adubu udriba phaoba mahak siroi haiduna Thawai Asengbana mangonda phongdokpirammi.
27 Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen,
Adudagi Thawaina chingduna Simeon-na Mapugi Sanglenda laklammi. Amasung Mary amadi Joseph-na angang oiriba Jisubu wayel yathanggi matung inna mahakkidamak toupham thokpasing adu tounanabagidamak Mapugi Sanglenda purakpa matamda,
28 då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:
Simeon-na mahakpu pamladuna Tengban Mapubu thagatcharak-i:
29 "Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,
“Mapu Ibungo, nahakna wasakpikhibagi matung-inna, Houjikti, nanai eihakpu nahakna ingthana thadokpire.
30 ty mina ögon hava sett din frälsning,
Maramdi eigi imit makna nahakki aran-khubham adu ujare,
31 vilken du har berett till att skådas av alla folk:
Nahakna madu mi pumnamakki mamangda thourang toubire:
32 ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel."
Jihudi nattaba phurupsingda nahakki aningba phongdoknaba amadi nahakki mi Israel-gi maphamda matik ma-ngal puraknaba ma-ngal ama.”
33 Och hans fader och moder förundrade sig över det som sades om honom.
Ibungogi maramda Simeon-na hairibasing asi tabada Ibungogi mapa amadi mama ngaktuna leirammi.
34 Och Simeon välsignade dem och sade till Maria, hans moder: "Se, denne är satt till fall eller upprättelse för många i Israel, och till ett tecken som skall bliva motsagt.
Adudagi Simeon-na makhoibu yaipha-thoujal pibiraduna Ibungogi mama Mary-da hairak-i, “Angang asi Israel-gi mi kaya amabu tuhannaba aduga kaya amabuna hougat-hannaba Tengban Mapuna khandokkhrabani. Aduga mahak mi kaya amana maiyokta nganggadaba Tengban Mapudagi lakpa khudam ama oigani.
35 Ja, också genom din själ skall ett svärd gå. Så skola många hjärtans tankar bliva uppenbara."
Masi mi kayagi thamoigi wa adu phongdoknabani. Aduga awabana, thouraba thangsanggi matougumna nasamakki thamoida thin-gani.”
36 Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från den tid då hon var jungfru,
Aduga Anna koubi Tengban Mapugi wa phongdokpi amasu Mapugi Sanglenda leirammi. Mahak Asher salaigi Phanuel-gi machanupini amasung mahak yamna ahal oirammi. Mahakki mapuroiba adu luhonglaba matung chahi taretkhak mahakka leiminnaramlga sikhirammi.
37 och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.
Adudagi mahakna masagi chahi mariphumari suba phaoba lukhrabi ama oina leirammi. Mahakna Mapugi Sanglenbu keidounungda thadoklamde adubu mahakna ahing nungthil animakta Tengban Mapubu khurumjaduna, chara henduna amadi haijaduna mapham aduda leirammi.
38 Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för Jerusalem.
Aduga pungpham adumaktada mahaksu laktuna Tengban Mapubu thagatcharammi amasung Jerusalem-bu handokpiba ngaijariba makhoi pumnamakki maphamda angang asigi maramda wa nganglammi.
39 Och när de hade fullgjort allt som var stadgat i Herrens lag, vände de tillbaka till sin stad, Nasaret i Galileen.
Aduga Joseph amasung Mary-na Mapu Ibungogi wayel yathanggi matung-inna toupham thokpa pumnamak pangthokpa loiraba matungda makhoina Galilee-da leiba masamakki apikpa sahar Nazareth-ta halaklammi.
40 Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av vishet; och Guds nåd var över honom.
Amasung angang adu asum chaokhatlaklammi amasung pangal kallaklammi. Mahak lousingna thallammi aduga Tengban Mapugi thoujalna mahakki mathakta leirammi.
41 Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig till Jerusalem.
Aduga chahi khudinggi Ibungogi mama-mapana lanthokpibagi chakkhangba kumheigidamak Jerusalem-da chatlammi.
42 När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed var vid högtiden.
Amasung Ibungona chahi taranithoi suba matamda mahousagumna Jerusalem-da chakkhangba yaoba chatlammi.
43 Men när de hade varit med om alla högtidsdagarna och vände hem igen, stannade gossen Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans föräldrar lade märke därtill.
Adudagi makhoina lanthokpibagi chakkhangba kumhei loiduna yumda hallabada, angang oiriba Jisudi Jerusalem-da leithahourammi. Adubu Ibungogi mama mapanadi madu khanglamde.
44 De menade att han var med i ressällskapet och vandrade så en dagsled och sökte efter honom bland fränder och vänner.
Adudagi makhoina Ibungobu makhoiga chatminnariba khongloising adugi marakta yaoramgani haina khanduna numit chuppa chatlaba tungda makhoina Ibungobu mari-matasinggi marakta amadi marup-mapangsinggi marakta thiba hourammi.
45 När de då icke funno honom, vände de tillbaka till Jerusalem och sökte efter honom.
Aduga makhoina Ibunggobu thiba phangdrabada mahakpu thinabagidamak Jerusalem-da amuk hallammi.
46 Och efter tre dagar funno de honom i helgedomen, där han satt mitt ibland lärarna och hörde på dem och frågade dem;
Amasung numit humnigi matungda makhoina mahakpu Mapugi Sanglenda Jihudi ojasinggi marakta phamduna makhoina ngangba taduna amadi mahakna makhoida wahang hangduna leiramba adu thengnare.
47 och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad över hans förstånd och hans svar.
Amasung Ibungona ngangba tariba makhoi pumnamakna mahakki lousing amadi paokhum aduda ingak-ngaklammi.
48 När de nu fingo se honom där, förundrade de sig högeligen; och hans moder sade till honom: "Min son, varför gjorde du oss detta? Se, din fader och jag hava sökt efter dig med stor oro."
Aduga Ibungogi mama mapana Ibungobu uba matamda ingak-ngaklammi, amasung Ibungogi mamana Ibungoda hairak-i, “Icha-nupa, nahakna eikhoida asumna touribasi karigino? Napaga eigana kayada pukning wana nahakpu thirakli.”
49 Då sade han till dem: "Varför behövden I söka efter mig? Vissten I då icke att jag bör vara där min Fader bor?"
Maduda Ibungona khumlak-i, “Nakhoina eibu karigidamak thiribano? Eina eigi Ipagi yumda leipham thok-i haiba nakhoina khangdabra?”
50 Men de förstodo icke det som han talade till dem.
Adubu Ibungona makhoida hairiba adu karino haiba makhoina khangba ngamkhide.
51 Så följde han med dem och kom ned till Nasaret; och han var dem underdånig. Och hans moder gömde allt detta i sitt hjärta.
Adudagi Jisuna mama mapaga loinana Nazareth-ta hallaklammi amasung mahakna makhoina haiba illammi. Aduga Ibungogi mamana thokhiba pumnamaksing adu mathamoida lengdana thamjarammi.
52 Och Jesus växte till i ålder och vishet och nåd inför Gud och människor.
Amasung Jisuna hakchang amadi lousing animakta chaokhatlaklammi amadi Tengban Mapu amadi misingdagi chanbiba phangjarammi.
