Lukas 2
1 Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.
Now in those days a decree went out from Caesar Augustus that a census should be taken of the whole empire.
2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.
This was the first census to take place while Quirinius was governor of Syria.
3 Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.
And everyone went to his own town to register.
4 Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,
So Joseph also went up from Nazareth in Galilee to Judea, to the city of David called Bethlehem, since he was from the house and line of David.
5 för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.
He went there to register with Mary, who was pledged to him in marriage and was expecting a child.
6 Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.
While they were there, the time came for her Child to be born.
7 Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.
And she gave birth to her firstborn, a Son. She wrapped Him in swaddling cloths and laid Him in a manger, because there was no room for them in the inn.
8 I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.
And there were shepherds residing in the fields nearby, keeping watch over their flocks by night.
9 Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.
Just then an angel of the Lord stood before them, and the glory of the Lord shone around them, and they were terrified.
10 Men ängeln sade till dem: "Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.
But the angel said to them, “Do not be afraid! For behold, I bring you good news of great joy that will be for all the people:
11 Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.
Today in the city of David a Savior has been born to you. He is Christ the Lord!
12 Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba."
And this will be a sign to you: You will find a baby wrapped in swaddling cloths and lying in a manger.”
13 I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:
And suddenly there appeared with the angel a great multitude of the heavenly host, praising God and saying:
14 "Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!"
“Glory to God in the highest, and on earth peace to men on whom His favor rests!”
15 När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss."
When the angels had left them and gone into heaven, the shepherds said to one another, “Let us go to Bethlehem and see this thing that has happened, which the Lord has made known to us.”
16 Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.
So they hurried off and found Mary and Joseph and the Baby, who was lying in the manger.
17 Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.
After they had seen the Child, they spread the message they had received about Him.
18 Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.
And all who heard it were amazed at what the shepherds said to them.
19 Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.
But Mary treasured up all these things and pondered them in her heart.
20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.
The shepherds returned, glorifying and praising God for all they had heard and seen, which was just as the angel had told them.
21 När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.
When the eight days until His circumcision had passed, He was named Jesus, the name the angel had given Him before He had been conceived.
22 Och när deras reningsdagar hade gått till ända, de som voro föreskrivna i Moses' lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära honom fram inför Herren,
And when the time of purification according to the Law of Moses was complete, His parents brought Him to Jerusalem to present Him to the Lord
23 enligt den föreskriften i Herrens lag, att "allt mankön som öppnar moderlivet skall räknas såsom helgat åt Herren",
(as it is written in the Law of the Lord: “Every firstborn male shall be consecrated to the Lord”),
24 så ock för att offra "ett par duvor eller två unga turturduvor", såsom stadgat var i Herrens lag.
and to offer the sacrifice specified in the Law of the Lord: “A pair of turtledoves or two young pigeons.”
25 I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.
Now there was a man in Jerusalem named Simeon, who was righteous and devout. He was waiting for the consolation of Israel, and the Holy Spirit was upon him.
26 Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.
The Holy Spirit had revealed to him that he would not see death before he had seen the Lord’s Christ.
27 Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen,
Led by the Spirit, he went into the temple courts. And when the parents brought in the child Jesus to do for Him what was customary under the Law,
28 då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:
Simeon took Him in his arms and blessed God, saying:
29 "Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,
“Sovereign Lord, as You have promised, You now dismiss Your servant in peace.
30 ty mina ögon hava sett din frälsning,
For my eyes have seen Your salvation,
31 vilken du har berett till att skådas av alla folk:
which You have prepared in the sight of all people,
32 ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel."
a light for revelation to the Gentiles, and for glory to Your people Israel.”
33 Och hans fader och moder förundrade sig över det som sades om honom.
The Child’s father and mother were amazed at what was spoken about Him.
34 Och Simeon välsignade dem och sade till Maria, hans moder: "Se, denne är satt till fall eller upprättelse för många i Israel, och till ett tecken som skall bliva motsagt.
Then Simeon blessed them and said to His mother Mary: “Behold, this Child is appointed to cause the rise and fall of many in Israel, and to be a sign that will be spoken against,
35 Ja, också genom din själ skall ett svärd gå. Så skola många hjärtans tankar bliva uppenbara."
so that the thoughts of many hearts will be revealed— and a sword will pierce your soul as well.”
36 Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från den tid då hon var jungfru,
There was also a prophetess named Anna, the daughter of Phanuel, of the tribe of Asher, who was well along in years. She had been married for seven years,
37 och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.
and then was a widow to the age of eighty-four. She never left the temple, but worshiped night and day, fasting and praying.
38 Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för Jerusalem.
Coming forward at that moment, she gave thanks to God and spoke about the Child to all who were waiting for the redemption of Jerusalem.
39 Och när de hade fullgjort allt som var stadgat i Herrens lag, vände de tillbaka till sin stad, Nasaret i Galileen.
When Jesus’ parents had done everything required by the Law of the Lord, they returned to Galilee, to their own town of Nazareth.
40 Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av vishet; och Guds nåd var över honom.
And the Child grew and became strong. He was filled with wisdom, and the grace of God was upon Him.
41 Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig till Jerusalem.
Every year His parents went to Jerusalem for the Feast of the Passover.
42 När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed var vid högtiden.
And when He was twelve years old, they went up according to the custom of the Feast.
43 Men när de hade varit med om alla högtidsdagarna och vände hem igen, stannade gossen Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans föräldrar lade märke därtill.
When those days were over and they were returning home, the boy Jesus remained behind in Jerusalem, but His parents were unaware He had stayed.
44 De menade att han var med i ressällskapet och vandrade så en dagsled och sökte efter honom bland fränder och vänner.
Assuming He was in their company, they traveled on for a day before they began to look for Him among their relatives and friends.
45 När de då icke funno honom, vände de tillbaka till Jerusalem och sökte efter honom.
When they could not find Him, they returned to Jerusalem to search for Him.
46 Och efter tre dagar funno de honom i helgedomen, där han satt mitt ibland lärarna och hörde på dem och frågade dem;
Finally, after three days they found Him in the temple courts, sitting among the teachers, listening to them and asking them questions.
47 och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad över hans förstånd och hans svar.
And all who heard Him were astounded at His understanding and His answers.
48 När de nu fingo se honom där, förundrade de sig högeligen; och hans moder sade till honom: "Min son, varför gjorde du oss detta? Se, din fader och jag hava sökt efter dig med stor oro."
When His parents saw Him, they were astonished. “Child, why have You done this to us?” His mother asked. “Your father and I have been anxiously searching for You.”
49 Då sade han till dem: "Varför behövden I söka efter mig? Vissten I då icke att jag bör vara där min Fader bor?"
“Why were you looking for Me?” He asked. “Did you not know that I had to be in My Father’s house?”
50 Men de förstodo icke det som han talade till dem.
But they did not understand the statement He was making to them.
51 Så följde han med dem och kom ned till Nasaret; och han var dem underdånig. Och hans moder gömde allt detta i sitt hjärta.
Then He went down to Nazareth with them and was obedient to them. But His mother treasured up all these things in her heart.
52 Och Jesus växte till i ålder och vishet och nåd inför Gud och människor.
And Jesus grew in wisdom and stature, and in favor with God and man.
